Den allmänna, icke-akademiska debatten om förmögenhetsojämlikhet -- t ex de årliga debatterna om Oxfams studier om jordens rikaste kontra fattiga -- irriterar mig. En fundamental fråga som alltför sällan ställs är: Varför, när och för vilka utfall är förmögenhetsojämlikhet intressant?
Jeper Roine och Daniel Waldenström har skrivit några exemplariska, folkbildande inlägg i de här frågorna på Ekonomistas -- "Är nettoförmögenhet rikedom?", "Vad vet vi om förmögenhetsfördelningen i Sverige?" och "Hur påverkar pensionerna hushållets förmögenhetsfördelning?". Tillsammans utgör de tre inläggen en väldigt bra introduktion till vad förmögenhetsojämlikhet egentligen är och betyder. Och Branko Milanovic har ett bra blogginlägg med den talande rubriken "Repeat after me: Wealth is not income and income is not consumption". Men jag vill ändå lägga till några egna rader och funderingar.
Mitt svar är: förmögenhetsojämlikhet är intressant eftersom att ens tillgång till resurser, monetära och sådana som kan omvandlas till monetära, påverkar vad man kan göra, ens handlingsfrihet och ens livschanser. Detta är väldigt sant i agrara samhällen före ca 1900 då det inte fanns någon fullt utvecklad arbetsmarknad och det alltså inte var regel att man kunde leva på lönearbete. Då var frågan om att äga produktionsmedel -- framför allt jordbruksmark, djur och resurser för jordbruket -- eller ej en fråga om liv eller död i dåliga år: hade du ingen egen gård, och tillgången till lönearbete var dåligt, så kunde du helt enkelt svälta ihjäl. Jag tycker alltså att förmögenhetsojämlikhet för agrara samhällen är ett mycket bättre mått på ojämlikhet än vad inkomstfördelningen är: de flesta hade inga eller få monetära inkomster i Europa säg 1500 eller 1700, utan man levde på det man själv producerade, och i en komplex icke-monetariserad handelsekonomi. Att mäta "inkomstojämlikhet" i Europa före 1850/1900 och presentera det som ett bra mått på vad vi menar med ojämlikhet, vad som gör ojämlikhet intressant, nämligen fördelningen av levnadsstandard, livschanser och makt, är alltså något som närmar sig lurendrejeri, i min mening.
I ett lönearbetssamhälle är tillgång till en förmögenhet av större eller mindre storlek av mindre betydelse för ens överlevnad. Så länge man har ett lönearbete (eller välfärdsstaten stöttar en) kan man leva på sin årliga inkomst år efter år utan att vare sig ackumulera eller gå i konkurs. Ägandet av produktionsmedel är inte lika avgörande. (Som också Max Weber påpekade i polemik med Marx.) Ojämlikheten i ägande är därför också på en konceptuell nivå mindre på liv och död i ett lönearbetssamhälle än i ett agrart samhälle med stort inslag av självförsörjning. Med industrialismen och lönesamhället blir så inkomstojämlikhet ett mer talande mått än förmögenhetsojämlikhet vad gäller de underliggande intressanta frågorna -- i alla fall vad gäller ens materiella levnadsstandard.
Också av mer praktiska skäl, om hur man mäter förmögenhet, är måttet mer problematiskt idag. Sedan 1900-talets mitt har välfärdsstater tagit omfattande ansvar för folks inkomster på ålderns höst, i form av ålderspensioner. När offentligt pensionssparande sker i offentliga fonder, som inte tillskrivs var och en arbetande person som en gång i framtiden ska gå i pension utan finns som en offentlig garanti, blir ens individuella uppmätta förmögenhet av än mindre betydelse. Om vi litar på att det offentliga kommer betala ut en pension som vi kan leva på varje år efter 65, så kommer vi inte satsa på ett eget sparande, och vår uppmätta förmögenhet kommer vara låg. Vi kommer konsumera mer i nuet och därmed kunna ha en hög materiell levnadsstandard utan förmögenhet. Såna här väldigt basic aspekter ignoreras ofta i policy-orienterade diskussioner om "ojämlikhet" (ett mångtydigt och mångfasetterat begrepp). Till exempel så sker det i de vanliga påståendena att de nordiska länderna utmärks av låg inkomstojämlikhet och hög förmögenhetsojämlikhet. Då begår debattören det klassiska felet att jämföra två saker som inte är jämförbara, eftersom de inte mäter samma sak substantiellt sett.
Utifrån denna återkommande frustration blir jag glad över att hitta Timm Bönke, Markus M. Grabka, Carsten Schröder och Edward N. Wolffs artikel "A Head-to-Head Comparison of Augmented Wealth in Germany and the United States", publicerad 2019. De tar in pensionssprandet i bilden och lägger fram några slående fakta.
Pensionerna är extremt viktiga för all diskussion om förmögenhet idag (och sedan ca 1950, vill jag tillägga). I USA utgår pensionssprande 48 procent av hushållens förmögenheter, och i Tyskland 61 procent!
När man inkluderar denna resurs, avgörande för vår livskvalitet på ålderns höst och för hur vi lägger upp sparande och konsumtion under livet, så sjunker Gini-koefficienten för förmögenheter från 0.889 till 0.700 i USA och från 0.755 till 0.508 i Tyskland. Det är alltså stora effekter.
Deras undersökning visar på något väldigt viktigt för diskussionen om ojämlikhet i ägande: att problematisera vad det är som ägs och räknas som förmögenhet. Är det bostäder, produktivt kapital, pensionssparande, eller helt enkelt pengar/finansiella tillgångar på banken? Alla dessa olika typer av tillgångar har väldigt olika implikationer för grundfrågorna som gör ojämlikhet intressant: ens materiella levnadsstandard, ens handlingsfrihet och ens makt över andra människors agerande. Därför bör vi också från att avstå en förmögenhets-Gini om vi inte samtidigt kan redovisa vad för förmögenheter som räknats.
Bönke et al har också en del intressanta resultat om förmögenehtsnivåerna mera allmänt. År 2013 finner de att genomsnittlig netto-förmögenheten i USA var 338,000 US-dollar vilket är dubbelt så mycket som nivån i Tyskland. Men spridningen var så extremt ojämn att tyskar hade högre nettoförmögenhet från botten av fördelningen och upp till åttonde decilen! Den höga medel-förmögenheten i USA drivs alltså helt och hållet av de 20 procent rikaste i USA. När pensionssparandet -- offentligt och privat -- räknas in är medelförmögenheten i USA "bara" 40 procent högre än den i Tyskland, och medianen är högre i Tyskland. Skillnaderna mellan länderna drivs också av skillnader i åldersstruktur. Deras slutsats är återhållsam och rimlig: " our research has shown that a cross-country comparison of wealth is sensitive to the choice of the wealth aggregate. Augmented wealth might give a more accurate picture of the welfare positions of households in different countries than net worth. Nevertheless, interpretations should be made with caution because of the limited convertibility of social security pension wealth in marketable wealth."
Referens
Timm Bönke, Markus M. Grabka, Carsten Schröder och Edward N. Wolff (2019) "A Head-to-Head Comparison of Augmented Wealth in Germany and the United States", Scandinavian Journal of Economics.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar