måndag 21 december 2020

Leder nerskärningar till uppror?


Då och då leder statliga budgetnedskärningar till protester av olika slag: ARgentina 2001, Grekland och Storbritannien 2011, m m. Är detta ett regelbundet mönster och är det ett kausalt mönster, frågar nationalekonomerna Jacopo Ponticelli och Hans-Joachim Voth i ett nytt papper. De har samlat in data för 24 europeiska länder från 1919 till 2008. 

Figur 1 ovan visar ett jämförande mönster: beroende på hur stora nedskärningarna i statsbudgeten är, eller om de statsbudgeten tvärtom expanderar (vit stapel), hur vanligt är det då med upplopp, demonstrationer, politiska mord eller storstrejker? Rent deskriptivt så ser det ut som att olika typer av protester är klart vanligare i år när statsbudgeten skärs ner med 3 procent eller mer, än i år utan så stora nedskärningar. Mönstret gäller bara med nerskärningar, inte med motsvarande skattehöjningar. För att undersöka om det är kausalt använder de en strategi från Buera et al (2011) som bygger en modell där andra länders tidigare policy-beslut påverkar policy-val idag.

På typiskt nationalekonomiskt manér har de en väldigt kort återkoppling till tidigare forskning men de diskuterar bl.a. att enligt Alesina et al (2010) så förlorar inte regeringar röster i val efter att ha genomfört austerity programs och Brender och Drazen (2008) menar att större utlägg och eller större budgetunderskott leder inte till att regeringar blev omvalda. Gentemot detta menar Ponticelli och Voth att deras resultat att austerity leder till sociala protester, kanske ändå avskräcker regeringar från att skära ner.

Deras data om protester kommer från Banks (2010, "Cross-national time-series data archive") som samlat in artiklar från New York Times, alltså motsvarande metod som Beverly Silver använde för sin bok om strejkrörelser i världen uner 1900-talet. Data om statliga utgifter och intäkter komer från Mitchells encyklopediska verk International Historical Statistics från 1919 till 1969, och från OECD för perioden sedan 1970.

Deras slutsats är att nedskärningar leder till protester, och att detta kan leda till alltför få nerskärningspolicies från regeringar som är rädda för protesterna.

 

Referens
Jacopo Ponticelli och Hans-Joachim Voth (2020), "Austerity and anarchy: Budget cuts and social unrest in Europe, 1919–2008", Journal of Comparative Economics.

Inga kommentarer: