tisdag 27 september 2016

Om högskolepedagogik och studenters lärande

SFS (2013) "Studentens lärande i centrum"
Sveriges Förenade Studentkårer ansluter sig i denna rapport från 2013 väldigt tydligt till den idag dominerade synen inom högskolepedagogik, som handlar om studentcentrerat lärande. SFS kontrasterar detta mot ett "äldre" synsätt där läraren överför, traderar, kunskap till studenterna. I det "nyare" synsättet är mer konstruktivistiskt, och man menar att en student själv genom aktiv reflektion konstruerar kunskap (s 6). SFS menar att det "gamla" synsättet befrämjar ett ytligt lärande där man lär sig fakta men inte förstår dem och inte kan reflektera kritiskt kring vad man lärt sig. SFS menar utifrån detta att undervisningen på högskolan måste bli mer fokuserad på aktivering av studenterna, där man t ex under föreläsningar (arketypen av den "gamla" synens undervisningsmetod) bryter upp för att ge studenterna små uppgifter som de löser på 2-3 minuter och diskuterar med sina klasskamrater i smågrupper (s 9).

Studentcentrerat lärande är så vitt jag förstår det från SFS rapport obligatoriskt på svenska universitet och högskolor i och med Bolognaprocessen; sedan 1 juli 2007 ska all kursplaner och examensbeskrivningar innehålla specifika lärandemål, om vad studenten ska kunna efter att ha genomgått kursen. (s 10) "Enligt Bukarestkommunikén från 2012 ska Bolognaländerna arbeta för att skapa förutsättningar för studentcentrerat lärande genom att verka för innovativa utbildningsmetoder och en stödjande och inspirerande arbets- och lärandemiljö, allt medan studenter och anställda involveras i beslutande strukturer på alla nivåer." (s 10)

SFS diskuterar som kortast en del självklarheter i texten, om att kursutvärderingar måste användas för utveckling av kurser och att olika studenter måste bemötas utifrån deras behov. Mer intressant är att SFS beklagar att det sedan 2010 och universitetens ökade autonomi inte längre är lagstadgat att universitetslärare ska ha pedagogisk utbildning. SUHF har därefter tagit fram egna rekommendationer som innebär minst 10 veckors heltidsstudier i pedagogik för lärarna. (s 16) T ex Stockholms universitet kräver däremot bara 5 veckor, vilket man ska skaffa inom två år som anställd lärare, om man inte redan har det vid anställningen.

SFS beklagar att pedagogisk kompetens i praktiken inte betonas lika mycket som forskningsmeriter vid tjänstetillsättningar. Det står i högskoleförordningen att ”prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten”. Men i praktiken är det inte så.En enkät bland studierektorer, prefekter m fl svarade 81 procent att forskningen väger tyngst medan bara 2 procent svarade undervisningen. (IVA 2012, "Vem ska göra vad? En studie av kopplingen mellan forskning och undervisning".) (s 19) SFS pekar intressant på att en större formalisering av hur man presenterar sina pedagogiska meriter vid jobbansökningar, i form av s k pedagogiska portföljer, kan göra det enklare att jämföra lärares ambitioner och utveckla hur man ska värdera detta vid tjänstetillsättning (s 21f). De talar också för att särskilda pedagogiskt sakkunniga ska användas jämte vetenskapligt sakkunniga vid bedömningen av jobbansökningar (s 22f).

Ytterligare en intressant dimension av värderingen av pedagogiska ambitioner är hur det funkar för dem som redan har ett jobb på universitetet.  Hur belönar man detta?

"En del lärosäten har infört eller arbetar med att införa belöningssystem för pedagogisk skicklighet. Lunds Tekniska Högskola var först och införde 2001 ett ”pedagogiskt meriteringssystem” som bygger på att det finns en pedagogisk akademi dit lärare kan ansöka, bland annat genom att visa upp meriter i en pedagogisk portfölj. En lärare som bedöms uppfylla kriterierna på pedagogisk skicklighet blir antagen till LTH:s Pedagogiska Akademi. Läraren får då den pedagogiska kompetensgraden Excellent Teaching Practitioner (ETP) och en omedelbar löneökning. Dessutom får den institution där läraren verkar en ökad tilldelning. Andra lärosäten som arbetar med belöningssystem är exempelvis Mälardalens högskola, som 2008 införde en pedagogisk kompetensstege. Karolinska institutet har infört en pedagogisk akademi och Uppsala universitet har nyligen beslutat införa titeln excellent lärare, något som ska ge läraren en automatisk löneförhöjning."
SFS förordar att alla lärosäten ska ha sådana system. (s 25)

SFS förordar också större nationella samordningssatsningar på högskolepedagogik, och mer pengar till forskning i ämnet. (s 27f)

måndag 5 september 2016

Den industriella revolutionen och hur USA gick om Storbritannien

Ett av de absolut största temana i mainstream-ekonomisk historia är: Storbritannien genomgick ca 1750-1850 den första industriella revolutionen. Detta förändrade världshistorien helt grundligt och lyfte upp Storbritannien till att bli världens rikaste och mäktigaste land (imperium). Men redan i slutet av 1800-talet eller runt 1900 börjar uppstickaren USA, ex-kolonin, gå förbi Storbritannien vad gäller BNP per capita och ekonomiskt-teknologiskt ledarskap. Hur kunde det gå så snabbt för Storbritannien att förlora ledartröjan?*

Den inflytelserike ekonomisk-historikern Nick Crafts ägnade 1998 en artikel åt just denna fråga. Han menar att samma teori måste kunna förklara både Storbritanniens uppgång och dess relativa nedgång, och att varken 1950-talets neoklassiska tillväxtteori eller 1980-90-talens endogena tillväxtteori klarar detta. Så här förtydligar han i en fotnot vad dessa två teorier går ut på:
Neoclassical or "old" growth theory emphasized that per capita growth came from additions to physical capital and technological progress. Technology was taken as exogenous and available to all and capital accumulation was subject to diminishing returns. Followers would catch up to leaders as factor intensities and rates of return equalized across countries. Endogenous or "new" growth theory, by contrast, highlights the processes of learning that are intertwined with new technology and models innovation as the outcome of profit-maximizing behavior. It emphasizes the possibility of multiple equilibria reflected in persistent differences in growth rates and income levels.
Han utgår i sin diskussion av den första industriella revolutionen från den omfattande kliometriska forsningen i ämnet från 1970-80-90-talen, som han själv var en av de viktiste bidragsgivarna till. Denna forskning visar att BNP per capita-tillväxten förvisso inte var så snabb under 1IR, men Crafts menar att processen ändå förtjänar beteckningen "industriell revolution" pga (1) för första gången kommer människorna ur den malthusianska fällan, och (2) en strukturomvandling inleds där jordbrukets andel av ekonomin och sysselsättningen mnskar kraftigt. (s 195)

Fotnoter
*En sub-debatt är: när hände detta, exakt? Flera ekonomisk-historiker som arbetar med historiska skattningar av BNP/capita, välstånd och produktivitet är oense om detta. Nyligen har Jeffrey Williamson och Peter Lindert lagt fram den revisisionistiska tesen -- som intuitivt är osannolik -- att USA går om Storbritannien redan i början av 1800-talet, och bara halkar efter igen i och med inbördeskrigets förstörelse, som gör att USA igen måste komma ikapp i slutet av 1800-talet.

Referenser
Nick Crafts (1998) "Forging Ahead and Falling behind: The Rise and Relative Decline of the First Industrial Nation", Journal of Economic Perspectives.