Michiel de Haas disputerade 2017 i ekonomisk historia vid Wageningen-universitetet i Nederländerna på avhandlingen "Rural livelihoods and agricultural commercialization in colonial Uganda: conjunctures of external influences and local realities". Han publicerade 2020 en två sidors sammanfattning i European Review of Economic History, och avhandlingen framstår som mycket intressant.
Likt många som forskar om Afrikas ekonomiska historia idag, polemiserar de Haas mot en bild av ett statiskt förflutet i Afrika, och menar att kontinentens ekonomiska historia mer karakteriseras av högkonjunkturer och lågkonjunkturer, booms and busts. I koloniala Uganda gick ekonomin t ex igenom en "cash crop boom" baserat på produktion och export av bomull. Detta case är särskilt intressant, menar de Haas, eftersom fallet Uganda går emot "various influential views of African development". Detta eftersom det var afrikanska småbönder (smallholders) som leddde produktionen av bomull, samtidigt som de också producerade sin egen mat -- detta i motsats till vanliga idéer både om att bomull mest var kolonisatörernas intresse, och att cash crops som bomull skulle ha gått hand i hand med en fördjupad arbetsdelning. Dessutom blev Uganda en stor mottagare av arbetskraftsinvandring, av frivilligt rekryterade arbetare, vilket talar emot det vanliga perspektivet att afrikanska ekonomier utmärktes av god tillgång till jord och brist på arbetskraft.
Det empiriska bidraget i avhandlingen är att rekonstruera levnadsstandarden för småbönder och arbtsmigranter och undersöka deras ekonomiska val (produktion, migration); att analysera den särskilda koloniala maktkonstellationen i Uganda; och att undersöka bomullsproduktionens särskilda förutsättningar i Uganda. de Haas menar att anledningen till att det blev en bomullsboom i Uganda men inte i andra kolonier i Afrika var att det gynnsamma regnmönstret möjliggjorde för småbönder att skörda två gånger om året, så att de inte behövde välja mellan att producera mat och att producera bomull. Dessutom fanns sydasiatiska entreprenörer på plats vilket öppnade vägarna till kapital och till exportmarknader. Bomullsboomen drevs alltså på marken av icke-specialiserade småbönder och förenades därför inte med sådan ökad arbetsdelning och produktivitet som man brukar tänka sig sådana här förlopp.
Referens
Michiel de Haas (2020) "Rural livelihoods and agricultural commercialization in colonial Uganda: conjunctures of external influences and local realities", European Review of Economic History 24: 631-632.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar