Västvärlden upplevde decennierna från och med första världskriget vad Jeffrey Williamson kallat "the great levelling": en stor utjämning av fördelningen av inkomster och förmögenheter. Tydligast har detta belagts i toppinkomstlitteraturen där Tony Atkinson och Thomas Piketty var pionjärerna runt millennieskiftet. Toppinkomstlitteraturen brukar dock inte vara så bra på att förklara utvecklingen i termer av mekanismer: de tämligen abstrakta skattedata som används lämpar sig inte så för väl för precisa förklaringar.
Men en av förklaringarna som ofta anförs är facklig styrka. Vi kan se till exempel på 1920-talets Tyskland i Bartels (2019) studie. Ekonomen William J. Collins från Vanderbilt-universitetet har med olika medförfatare 2018 och 2019 publicerat två artiklar om fackens effekter på löner och utjämning i mitten av 1900-talet i USA och ger en intressant inblick på detta tema.
Collins och Brantly Callaway börjar sin artikel i Explorations in Economic History 2018 med att konstatera att den fackliga anslutningsgraden för arbetare utanför jordbruket i USA mellan 1935 och 1953 ökade från 13 procent till 33 procent och något av höjdpunkten för USA:s fack. Beräkningar av fackens effekter under perioden har dock hämmats av bristande data: federala Census of Population har aldrig frågat om fack-medlemskap, och Current Population Survey samlade för första gången in information om facklig anslutning 1973, när facken redan var på väg ner. Studier visar att fackförbund på 1980-90-talen minskat löneojämlikheten i USA (Freeman och Medoff 1984; DiNardo et al 1996; Card et al 2004), men "far less is known about the relationship between unions and inequality around mid-century. "Prominenta forskare spekulerade då -- Friedman (1962) -- i att facken kanske ökade löneojämlikheten genom att öka skillnaden mellan två liknande arbetare varav den ene var med i facket och den andre inte, och genom att minska sysselsättningen. Men datat fanns inte för att backa upp spekulationen. Collins och Callaway har dock hittat en survey från 1951 som de menar har unikt detaljrik information i de här frågorna. Undersökningen gjorde i sex städer: Philadelphia, New Haven, Chicago, St. Paul, San Franscisco och Los Angeles, och syftade till att undersöka arbetskraftsörrligheten under 1940-talet. C och C har samplat 6900 män (alltså bara män) från fem av de städerna; originaldatat för Chicago fattas i arkivet.
De studerar med hjälp av detta nya dataset tre uppsättningar av frågor. Ett, vad var det för folk som gick med i facket "at the height of union strength"? Två, vad var skillnaden mellan lönerna för de som var med och de som inte var med, inom jämförbara grupper vad gäller ålder, etnicitet osv? Tre, hur annorlunda hade lönefördelningen varit ca 1950 om fackligt anslutna män hade fått de icke fackligt anslutnas löner?
De sammanfattar resultaten så här. Männen som gick med i facket var mindre utbildade och från mer arbetarklassbakgrund. De tjänade lite mer än jämförbara män som inte gått med i facket, men för lågavlönade, svarta amerikaner och de minst utbildade var skillnaden mera rejäl. Facket lönade sig alltså allra mest för de minst privilegierade (även om frågan om kvinnor inte kan besvaras här), och lönefördelningen bland de fackligt anslutna var mer sammanpressad än bland de icke anslutna. En simulering av hur lönefördelningen hade sett ut i städerna 1950 om inte facket fanns, visar att den fackliga närvaron gjorde ganska mycket för att jämna ut lönerna. De använder också Current Population Survey från 1973 och visar att effekterna från 1951 består för män i städer utanför Södern.
Året efter EEH-artikeln, 2019, kom Collins tillsammans med Gregory T. Niemesh (Miami University) med en ny artikel om fackliga effekter på lönefördelningen. Också här framar de studien delvis gentemot Goldin och Margos (1992) analys av en "Great Compression" på 1940-50-talen. De visar en graf med % av arbetskraften som är med i facket i USA sedan år 1900 och toppdecilens andel av inkomsterna från Piketty och Saez; de två kurvorna speglar varandra nöästan perfekt, med en platå av hög facklig anslutning och låg ojämlikhet från ungefär 1945 till 1980. "Causal inference from this pattern would be tenuous, but several strands of research suggest that a connection between rising unions and falling inequality is plausible." (s. 692) De pekar på arbetsmarknadsekonomisk forskning för perioden sedan 1970-talet som visar att facket trycker ihop lönestrukturen, och förslag från Goldin och Margo med flera att facken hade samma effekt på 1940-50-talen. Frydman och Molloy fann också att ration av VD-löner till produktionsarbetarlöner i amerikanska företag var negativt korrelerad med facklig anslutning år 1949. Callaway och Collins visade att lönefördelningen för fackligt anslutna män var jämnare än liknande icke fackligt anslutna år 1950. Sammantaget så innebär alla dessa ledtrådar att det är värt att titta mer på kopplingen mellan fackföreningar och löneojämlikhet under Great Compression.
Detta gör de genom att jämföra utvecklingen i olika städer i USA. De har information om sektorssammansättningen i sysselsättning 1940 och olika nationella sektorsspecifika åtgärder under 1940-talet som påverkade facket. Detta utgör, menar de, en identifikation av en exogen drivkraft bakom facklig styrka. För att studera ojämlikhetsutfallen använder de stora mikro-dataset från 1940, 1950 och 1960 års folkräkningar. Resultaten säger att städer som påverkades mer av pro-fackliga lagar efter 1940 fick större minskningar av löneojämlikheten, även om man kontrollerar för andra världskrigets upphandlingskontrakt (som expanderade sysselsättningen på många ställen), skiften i relativ efterfrågan på mer och mindre utbildad arbetskraft, utbildningsnivån 1940, och regionala trender. De städer som fick mer förstärkning av facket efter 1940 upplevde också mindre brant ökning av ojämlikheten efter 1980.
Referenser
Brantly Callaway och William J. Collins (2018) "Unions, workers, and wages at the peak of the American labor movement ", Explorations in Economic History 68: 95-118. Finns här.
William J. Collins och Gregory T. Niemesh (2019) "Unions and the Great Compression of wage inequality in the US at mid-century: evidence from local labour markets", Economic History Review 72 (2): 691-715. Finns här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar