Vad bidrar då Kerrs paper med? Jo, vad han vill göra är att föra in en tids-dimension i litteraturen. De flesta tidigare papers bygger på cross-section data med länder som enheter, och har påvisat existensen av en "Robin Hood-paradox": att de länder som har störst marknadsinkomstojämlikhet har lägst stöd för omfördelning (och vice versa), trots att de kunde tyckas ha störst "behov" av omfördelning. Kerr omformulerar denna teori från en rums-dimension till en tids-dimension och den blir då "vicious cycle hypothesis": hypotesen att om ojämlikheten ökar i ett land på grund av en till attityder exogen faktor, t ex skill-biased technological change eller globalisering, så kommer attityderna att förändras i mindre omfördelande riktning, vilket gör att landet hamnar i en negativ spiral av ökande ojämlikhet och ökande acceptans för ojämlikhet. Kerr formulerar detta som en jämviktsteori:
"While the early work considers each of these determinants in isolation, it is increasingly clear that the interactions among the factors bear significant responsibility. Moreover, a greater potential for the entrenchment or amplification of inequality exists in this general-equilibrium setting. Taking skill-biased technical change as an example, its individual effect on inequality will be checked in the long-run as firms substitute towards cheaper factors of production or labor supplies adjust. If the bias is sufficient, however, the technical change and its concomitant increase in inequality may also prompt lasting changes in the structure of the labor market (e.g., deunionization, increased segregation of skilled workers) that magnify its solitary effect. Of course, interactions can alternatively dampen inequality shocks. /.../
The potential thus exists for the formation of a 'vicious cycle' where increases in disparity weaken concern for wage equality or redistribution. This weakened concern affords greater future compensation differentials, a shrinking of the welfare state, and so on that further increase inequality and again shift preferences. " (s 1)
För att testa hypotesen har Kerr data från International Social Survey Programme (ISSP) och World Value Survey (WVS). De ISSP-data som Kerr använder kommer från 1987, 1992 och 1999, och WVS-data från 1990, 1995 och 2000. De beroende variablerna ur ISSP är flera, ett imponerande batteri:
- åsikt om statens ansvar för att omfördela inkomster
- åsikt om progressiv beskattning
- åsikt om hurpass acceptabla de rådande inkomstskillnaderna är
- (dessa tre på skala 1-5 där 5 innebär större stöd för statsintervention och progressiv beskattning, och större missnöje med inkomstskillnaderna)
- åsikt om rimlig inkomstratio mellan en allmänläkare och en outbildad fabriksarbetare
- om man anser att det finns en konflikt mellan rika och fattiga
- om man anser att det finns en konflikt mellan gamla och unga
- (dessa två på skala 1-4 där 4 är uppfattning om större konflikt)
De fyra scatterplottarna nedan visar cross-country-korrelationerna mellan gini och attityder till inkomstojämlikhet och omfördelning. I 1A är "den beroende variabeln" (y-axeln) ens åsikt om huruvida staten har ett ansvar för att minska inkomstskillnader, och i 1B är y-axeln loggad version av den inkomst-ratio som man tycker är rimlig mellan en allmänläkare och en outbildad fabriksarbetare. Vi ser att korrelationerna är de förväntade: i mer ojämlika länder, som USA, Storbritannien och Filippinerna, är stödet för inkomstomfördelning mindre, och man förespråkar större inkomstskillnader mellan en läkare och en fabriksarbetare.
I de två lägre plottarna är det förändringar, inte värden vid ett visst år, som korreleras. I 1C ser vi på x-axeln förändring i gini 1992-1999 och på y-axeln förändring i stöd för omfördelning. Här ser vi att korrelationen är den motsatta till den förväntade utifrån "ond cirkel"-hypotesen: de länder, som Ryssland, som sett störst ökning av ojämlikheten har också sett mest ökning av stöd för omfördelning. 1D har också den förändring i gini 92-99 på x-axeln, men förändring i vilken inkomst-ratio läkare-fabriksarbetare man vill se på y-axeln. Och här är korrelationen motsatt 1C och i stället överensstämmande med "ond cirkel"-hypotesen: de länder med mer ökad ojämlikhet har också sett att man blir positiv till en större inkomstskillnad mellan en läkare och en fabriksarbetare.Efter dessa enkla korrelationer går Kerr vidare med själva den empiriska undersökningen. Modellerna har formen:
i är individ, c land och t år så Φc är land-fixed effects och ηt år-fixed effects. β är koefficienten för gini i landet det föregående året (c,t-1), och alltså den parameter som Kerr huvudsakligen är intresserad av. λ är koefficienterna för makroekonomiska kontrollvariabler: loggad BNP/capita, industrins andel av BNP, och tjänstesektorns andel av BNP. γ är koefficienterna för individ-kontrollvariablerna: kön, civilstånd, ålder, utbildning och inkomst, samt uppfattning om den sociala rörlighetens omfattning i landet (s 7f).Tabell två redovisar resultaten för β med sju olika beroende variabler: statens ansvar att omfördela, progressiv beskattning, acceptans för ojämlikhet, konflikt rika-fattiga, konflikt gamla-unga, föreslagen inkomst-ratio doktor-fabriksarbetare (alla dessa från ISSP) samt åsikt om inkomstfördelning (från WVS). Kerr redovisar alltså aldrig koefficienterna för λ, γ etc.
Kerr har transformerat de beroende variablerna till att ha medelvärde 0 och standardavvikelse 1 för att underlätta tolkning av koefficienterna. β-koefficienten i den översta regressionen, kolumn 1 "basregression" utan individ-kontroller, betyder därför att en standardavvikelses ökning av gini ger, med kontroller för makroekonomi och individ-karaktäristika, ökning av stödet för omfördelning med 16 procent av en standardavvikelse. Alltså en positiv effekt, motsatt ond cirkel-hypotesen men överensstämmande med mönstret i scatterplot 1C ovan. Också regressionen på stöd för omfördelning i WVS (redovisad längst ner, panel G, i tabell 2) visar sådana resultat. De två β-koefficienterna är statistiskt signifikanta men ekonomiskt med liten effekt. Dessa resultat håller också för inklusion av individ-kontrollvariabler (kolumn 2). I kolumn 3 läggs också en arbetsförhållande-kontrollvariabel till: huruvida man är egenanställd, förman, arbetslös, med i facket. Vidare så hävdar Kerr att fattiga länder tenderar att ha högre stöd för inkomstomfördelning vid en viss gini-nivå jämfört med rika länder, och därför så redovisar kolumn 4 och 5 modeller där dummies för OECD-land respektive utvecklingsland lagts till.Kerr genomför också motsvarande analys inom USA, per region: Nordöst, Mellanvästern, Södern, och Väst. Då har han data från General Social Survey från 1972 och framåt, med bland annat attityd till ökade satsningar på välfärdsstaten som beroende variabel. Plottarna nedan visar korrelationer mellan denna attityd-variabel, på en skala 1-3, och gini i regionerna 1972-2000.
Det är intressant att se de två extrema dipparna i stödet för välfärdsstaten, i mitten av 1970-talet och ca 1993-1994. Den första dippen förklarar Kerr med "the explosion in welfare caseloads in the prior decade", och den andra med "den republikanska revolutionen" kring kongressvalet 1994. Han går vidare med regressioner på stöd för omfördelning, med olika mått på inkomstfördelning - gini, 80-20, 50-20 - som förklarande variabel och olika individ-kontroller ur GSS samt år-fixed effects. Denna undersökning visar liknande resultat: ökande inkomstojämlikhet är signifikant relaterat till ökat stöd för omfördelning.Vad jag tar med mig från Kerrs paper är en komplicering av Robin Hood-paradoxen: den verkar alltså inte gälla inom länder över tid - även om Kerr bara har data för 1992-99 vilket kan vara för kort period - så som den verkar gälla mellan länder i ett tvärsnitt.
Referenser
Anthony Atkinson och Andrea Brandolini, "Promise and Pitfalls in the Use of Secondary Data-Sets: Income Inequality in OECD Countries as a Case Study" (pdf i WP-version), Journal of Economic Literature nr 3 2001
Klaus Deininger och Lyn Squire, "A New Data Set Measuring Income Inequality" (pdf), World
Bank Economic Review nr 3 1996
Peter Gottschalk och Timothy Smeeding, "Empirical Evidence on Income Inequality in
Industrialized Countries", i Atkinson och Bourguignon (red), Handbook of Income Distribution, Volume 1 (Elsevier North-Holland Pergamon, 2000)
William R. Kerr, "Income Inequality and Social Preferences for Redistribution and Compensation Differentials" (pdf), paper, Harvard Business School, 20 december 2011
Lisa Pollack, "The Preference for Unequal Pay", FT Alphaville 20 januari 2012
tidigare bloggat om inkomstfördelning och attityder: "Hur ser förhållandet mellan ökad inkomstojämlikhet och ökad politisk acceptans för ojämlikhet ut i USA över tid?" (om Kelly och Enns 2010), 16 januari; "Vad om Robin Hood är socialkonservativ?" (om Finseraas 2009), 16 januari; "Ojämlikhet, politisk polarisering och omfördelning" (om Aléman och Torres-Reyna 2011), 9 februari 2012
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar