Men vad vet vi då om hur dekommodifiering genom välfärdsstater har utvecklats? I detta blogginlägg tittar jag på denna frågor utifrån fyra mått, från tre olika källor: statsvetaren Lyle Scruggs, statsvetarna Evelyne Huber och John Stephens, och OECD. (Huber och Stephens data, som är lagrade hos Luxembourg Income Study, och Scruggs ena mått har jag laddat ner via Quality of Government-institutet vid Göteborgs institutet.)
I blockquote nedan finns beskrivning av de fyra mått som jag använder här. Den första beskrivningen har jag skrivit själv, för mått 2 och 3 citerar jag ur QoG-institutets Code Book, och för mått 4 citerar jag ur den beskrivning som ligger i OECD:s excelfil med data.
1. Scruggs a-kassa
Netto-ersättningsgraden av tidigare lön för en ogift person vars tidigare lön motsvarade en genomsnittlig industriarbetares.
För 17 länder åren 1971-2002. N = 558
2. Scruggs – Welfare State Entitlements
http://sp.uconn.edu/~scruggs/cwed/cwedall12.zip
(Scruggs 2006; Scruggs 2007; Scruggs and Allan 2006; Esping-Andersen 1990)
The calculations in the Welfare State Entitlements Dataset are based on the wage of an average production worker (APW). The net replacement rates are calculated as the ratio of wage after taxes to benefits after taxes.
sc_bgi Benefit generosity index
(Time-series: 1971-2002, n: 574, N: 19, N : 18, T : 30)
(Cross-section: 2002, N: 18)
Scruggs & Allan’s generosity index summarizes the generosity of three social insurance programs: sickness insurance, unemployment insurance and pensions. It is a revision of Esping-Andersen’s (1990) decommodification index based on Scruggs and Allan’s own data but with a somewhat different methodology.
Higher scores indicate a more generous social insurance system. It varies theoretically between 0 and 64.
3. Huber et al – Comparative Welfare States Data Set
http://www.lisproject.org/publications/welfaredata/cws%20lis.xls
(Huber et al 2004)
hu_sw Social wage
(Time-series: 1961-1995, n: 324, N: 18, N : 9, T : 17)
(Cross-section: 1995, N: 18)
The social wage is the percentage of former income that a median-income worker would receive if he or she stopped working. Sources of this income include unemployment compensation, general public assistance and related programs. Data from Kenworthy (1999) and OECD.
OBS att Hubers data är för varje ojämnt år 1961-1995: jag har interpolerat linjärt för jämna år och N blir då 595.
4. A-kassan enligt OECD
The OECD summary measure is defined as the average of the gross unemployment benefit replacement rates for two earnings levels, three family situations and three durations of unemployment. For further details, see OECD (1994), The OECD Jobs Study (chapter 8) and Martin J. (1996), “Measures of Replacement Rates for the Purpose of International Comparisons: A Note”, OECD Economic Studies, No. 26. Pre-2003 data have been revised.
Data för åren 1961-2007, endast ojämna år; jag har linjärt interpolerat för mellanåren. Finns data för 29 länder men jag har bara använt för de 18 som jag är intresserad av. N = 846
Vi ser att mått 1 och 4 handlar bara om a-kassan, medan mått 2 och 3 också ska ta in andra faktorer, som sjukförsäkring och "general public assistance", vad det nu betyder. Antalet observationer (N) varierar mellan 558 för Scruggs a-kassemått och 846 för OECD:s a-kassemått (med interpolerade värden). I scatterplot-matrisen nedan ser vi hur de förhåller sig till varandra.
Vi ser att korrelationen mellan Huber och Stephens "social wage"-mått och OECD:s a-kassemått är extremt stark (0,97 för att vara exakt). Detta innebär att Huber och Stephens mått knappast är något originellt, någon egen "social wage", utan mer en replikation av OECD:s a-kassemått; de där "general public assistance"-sakerna verkar inte spela så stor roll. De andra korrelationerna är oväntat svaga: 0,55 mellan Scruggs två mått, 0,52 mellan Scruggs och OECD:s a-kassemått, och 0,67 mellan OECD:s a-kassa och Scruggs "benefit generosity index".
Scatterplot-matrisen ovan säger dock ingenting om de 17-18 länder som ingår i datasetet. För att visa ländernas värden använder jag fyra boxplots:
För Sveriges del är det något konstigt här: i Scruggs två mått verkar Sverige ha ett av de mest generösa systemen, men så är inte fallen med OECD:s mått (och Huber och Stephens mått som bygger på OECD-data).
Och intuitivt förstår jag Scruggs mått bättre: i den svenska diskussionen talar man om att tumregeln är att man ska få 80 procent av sin tidigare inkomst upp till en viss gräns, efter ett tag 72,5 procent av inkomsten upp till gränsen, osv. Och visst att ersättningen trappas ner över tid och har en bortre parantes ("stupstock"), men ändå ser OECD:s mått lågt ut i mina ögon. I början av 60-talet anger de en ersättningsgrad på 4-5 procent i Sverige, och det svenskproducerade datasetet SCIP anger istället ca 60 procent! Det är alltså något konstigt här.
Referenser
Gosta Esping-Andersen, The Three Worlds of Welfare Capitalism (Princeton UP, 1990)
Tali Kristal, "Good Times, Bad Times: Postwar Labor's Share of National Income in Capitalist Democracies", American Sociological Review 2010
Karl Marx, Kapitalet band 1 (1867)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar