För några år sedan blev kartan som jag klistrat in ovan viral: "How a coastline 100 million years ago influences modern election results in Alabama". Det handlar förstås inte om geologi utan i sig, utom om en kausal kedja där (a) geologisk djup historia bestämt jordtypen vilket (b) gjort olika typer av jordbruk olika lönsamt vilket gjort (c) att slaveriet på 1700-1800-talen var olika vanliga i olika regioner i Södern beroende på jordtyp vilket gör att (d) andelen svart befolkning idag korrelerar med detta vilket (e) gör att Demokraterna är mer framgångsrika i områdena med mer produktiv jord, eftersom svarta amerikaner är mer benägna att rösta på Demokraterna än vad vita är. Det är en slags persistensargument: att den djupa historien formar politiken och samhället idag.
Just politiken i USA-Södern är föremål för en av de viktigaste persistensstudierna från de senaste tio åren: statsvetarna Avidit Acharya, Matthew Blackwell, och Maya Sens bok Deep Roots: How Slavery Still Shapes Southern Politics, publicerad av Princeton UP 2018. De -- jag kommer sammanfatta deras namn som ABS -- gör dock ett annat argument än det som den virala kartan ovan illustrerar: medan kartan visar att Demokraterna överlag är starka i områden där slaveriet var särskilt utbrett, argumenterar ABS snarare för att vita amerikaner som bor i dessa områden är mer konservativa än vad vita amerikaner i Sydstaternas mindre historiskt slavberoende områden är.
Här ska jag skriva inte om ABS bok i sig, även om den är mycket intressant, utan om en artikel som diskuterar boken: statsvetarna David A. Bateman (Cornell) och Eric Schicklers (Berkeley) artikel "Deeper Roots" från 2023, som är en utförlig och högintressant diskussion av ABS analys. (Se också deras blogginlägg på Broadstreet där de sammanfattar artikeln.) Vad som gör Bateman och Schicklers diskussion så intressant och relevant också för oss som inte är experter på USA:s historia och politik är att de förenar en substantiellt intressant diskussion -- hur skapas och består regionala politiska skillnader -- med en state of the art-metod-diskussion.
ABS argument är att de politiska skillnaderna inom Södern uppstod inom en historisk kritisk vändpunkt, en critical juncture, som var inbördeskriget och den efterföljande Rekonstruktionen. Det kausala argumentet är att skillnaderna uppstod under denna process, och alltså inte fanns före 1860: de antar och hävdar att slaveriets utbredning var icke korrelerat med föregående skillnader i rasism och attityder till slaveri. ABS argumenterar att hela Söderns vita makthavarklass var enad i sitt stöd för slaveriet. Om det tvärtom fanns lokala och regionala korrelationer mellan slaveri och tidigare attityder, så lider ABS instrumentvariabelstrategi av omitted variable bias och deras exclusion restriction fallerar. Kapitel 5 av Deep Roots, det första historiska kapitlet (kapitel 3 och 4 handlar om de samtida skillnaderna i attityder som ska förklaras) så visar ABS t ex att områden med lite och mycket slaveri i Södern röstade liknande före 1860, även när slaveriet var en politisk fråga, och att slavmortalitet och trångboddheten i slavars bostäder var liknande i båda typerna av områden.
Bateman och Schickler säger att deras artikel gör tre nya bidrag till litteraturen. Det första är att de visar att ABS argument om inga skillnader i ras-attityder i Södern före 1860. Det andra är att bidra till historiografin om hur rasismen i Södern utvecklades: i enlighet med Morgan (1975) menar de att större slavägare medvetet underblåste rasistiska attityder för att stärka det bisarrt orättvisa systemet. Mer direkt relevant för mina syften är det tredje bidraget:
"Third, our findings suggest important methodological lessons about the limitations of design-based inference when applied to historical research. Such approaches might be of less use when the causal process itself does not provide the kind of discrete treatment that they implicitly rely upon. A key challenge with long-lived institutions or gradually unfolding processes is that their very longevity raises severe difficulties for satisfying the assumption that assignment to treatment was conditionally independent of the outcome. The incremental development of slavery over the course of two centuries was bound up, in varying ways, with nearly every other aspect of southern politics and culture. The incentives that ABS argue led former slaveholders to invest in the institutions and ideologies of white supremacy, for example, were operating on local white elites, however unevenly, from the seventeenth to the twentieth centuries.Each successive moment in the production of racial ideologies — whether in the 1790s, 1830s, the 1870s, the 1910s, or 1950s — stands as a potentially unobserved confounder, obscured by these approaches’ flattening of time (Wawro and Katznelson, 2019)." (s. 98-99)
Detta är ju superintressant just eftersom det är så generellt: det är ett allmänt fenomen i historiska processer att vad som hänt under den föregående perioden påverkar vad som händer nu och att det därför blir svårt att som ABS säger att de gör, hitta ett tvärt brott där en viss händelse eller period sätter igång ett persistent mönster. Många lovande instrumentvariabler, säger Bateman och Shickler, kommer därför, när deras effekter sker över tid, vara korrelerade med confounders. [1] I den historiska forskningen så kommer man också inte ofta ha tillgång till mått på utfallsvariabeln från perioden före den förklarande variabeln inträffar, och kan därför inte kolla så att de intressanta utfallen inte föregår förklaringen i tid. Istället så får man titta på proxies från den föregående perioden, som ABS gör i sitt kapitel 5 när de kollar på röstmönster, mortalitet och trångboddhet. [2]
Själva undersökningen i Bateman och Schicklers artikel börjar med en diskussion av betydelsen just av Reconstruction-perioden i ABS argument. ABS menar att att före 1860 så var slaveriet en faktor som enade det vita samhället i Södern: att “slaveholders and nonslaveholders in the antebellum period were united in their political support for slavery” (ABS, s. 107). Men att från och med 1860-61 års secession crisis, när Sydstaterna försökte bryta sig ur Unionen, så uppstod en politisk divergens inom Södern. Denna drevs, menar de, av de (slavägande) ekonomiska eliternas medvetna politiska och ideologiska arbete -- för att skapa hegemoni skulle man kunna säga med ett begrepp ur en annan teoretisk tradition. Bateman och Schickler håller med om att Rekonsturktionen var en politiskt viktig process och att slavägarna arbetade intensivt för att påverka folks attityder, men håller inte med om att det inte fanns några attitydskillnader före 1860. De illustrerar ABS argument och sin egen invändning i figur 1 som jag klistrat in ovan, en directed acyclic graph eller DAG.
referens
David A. Bateman och Eric Schickler (2023) "Deeper Roots: Historical Causal Inference and the Political Legacy of Slavery", Journal of Historical Political Economy, 3: 95–124.
fotnoter
[1] De refererar här till Heather Saarsons artikel “Rainfall and Conflict: A Cautionary Tale” från 2015.
[2] Bateman och Schicklers resonemang här är intressant så jag citerar det: "researchers will be forced to rely — as ABS and we do — on rough proximate variables to establish the plausibility of the model’s assumptions. The relationship of these proxy variables to the outcome are often mediated through complex political processes that stand outside the specific causal model. An example we develop below is that elite control over the legislative and electoral agenda can lead to the appearance of unity in attitudes despite substantial differences." (s. 99) Och de fortsätter, angående lösningen: "As a result, establishing the plausibility of core identifying assumptions requires close theoretical and empirical attention to the distinctive processes by which these proxies were generated, as well as careful engagement with a contested historiography often focused on other questions (Kocher and Monteiro, 2016;
Lustick, 1996)."
