Historisk-demografen Steven Ruggles, verksam vid University of Minnesota, börjar en artikel från 2025 med stor tydlighet:
"Before the nineteenth century, most families were organized according to patriarchal tradition. Household heads owned and controlled the means of production, and their wives and children were obliged to provide the unpaid labor needed to sustain family enterprises. Masters of the household had a legal right to command the obedience of their wives and children—as well as any servants or slaves—and to use corporal punishment to correct disobedience (Coontz 2005; Cott 2009; Hartog 2000; Mintz and Kellogg 1988; Shammas 2002; Siegel 1996; Stanley 2002). Over the past two centuries, this patriarchal family system collapsed, as household heads lost control over their sons, wives, and servants."
Med patriarkatets försvagning (waning) omvandlades också familjerna till mindre, mer ostabila enheter. I mitten av 1800-talet bodde 3/4 av amerikanerna äldre än 65 år i hushåll med flera generationer, men efter ett långt, långt fall bottnade denna andel på 18 procent i början av 1990-talet. Skilsmässor har också blivit vanligare i 150 år. "In the past half-century, the long-run trend toward atomization of families has accelerated." (s. 1798) sedan 1960-talet har andelen som gifter sig sjunkit, och nu verkar det, säger Ruggles, troligt att 1/3 av dagens 20-nåntings aldrig kommer gifta sig.
Syftet med Ruggles artikel är att ge en tolkning av de US-amerikanska familjernas omvandling under 200 år. Hans perspektiv är ekonomiskt: "I argue that more than anything else, the changes in families
reflect changes in work. An upheaval in the economic organization of families had profound implications for gender and generational relations. The economic revolution was responsible for revolutions in family composition, divorce, and marriage." (s. 1799)
År 1800 var 3/4 av arbetskraften inom jordbruket, mest på bondgårdar. Bondgårdarna kunde inte bedrivas utan alla familjemedlemmars bidrag, utan alla arbetade. Också utanför jordbruket bedrevs mycket ekonomisk verksamhet som familjeföretag: affärer, skomakare och skräddare, läkare, eller värdshus. Ruggles definierar corporate families som familjer som bygger på ett gift par där den ene är egenanställd. Diagrammet som jag klistrat in längst upp visar att denna familjetyp dominerade på 1800-talet och sjönk under 50 procent av familjerna först runt 1910, då male breadwinner-familjer blev vanligare, ledda av lönearbetande män. [1] Detta var majoriteten av familjerna under fyra decennier, från 1920 till 1960, med en topp på 57 procent år 1940. I mitten av 1900-talet blev så dual-earner-familjer vanligare: antalet gifta kvinnor som lönearbetade var på uppgång sedan början av 1900-talet.
Ruggles bild av the corporate family är anmärkningsvärt mörk: hans historiska diskussion börjar som följer: "Corporate families predominated in the nineteenth century because before the Industrial Revolution, people did not have many other options." (s. 1801) Det låter ju som en Lewis-modell: majoriteten av befolkningen arbetar i självförsörjande jordbruk inte för att det är så kul eller välbetalt, utan för att det inte finns något annat att göra. År 1850 var 2/3 av män egenföretagare, obetalda söner på jordbruk, eller slavar. 15 procent var icke facklärda arbetare, mest lantarbetare, och de största grupperna facklärda arbetare var gruvarbetare och matroser: mer välbetalda än lantarbetarna, men med avlägsna arbetsplatser där det var svårt att hitta någon att gifta sig med. 1850-1900 expanderade tillgången till andra typer av jobb: antalet fabriksjobb ökade med 600 procent (ref Lebergott, The Americans, 1984), och det skapades fler kontorsjobb, försäljarjobb och jobbtillfällen inom professional occupations. Ruggles kommenterar: "The growth of well-paying wage labor jobs for men undermined the economic underpinnings of patriarchal authority." (s. 1802) Män började flytta hemifrån tidigare (så multigenerationshushållen minskade sin andel), och gifta sig tidigare: mellan 1890 och 1960 sjönk medianåldern vid första äktenskapet med 3,6 år bland män och 2,2 år bland kvinnor.
Tillgången till lönearbeten för kvinnor dröjde, liksom befrielsen av kvinnor från familjens patriark. Ruggles referear Kessler-Harris som att vid mitten av 1800-talet, "the [wage labor] opportunities for women were virtually nonexistent". Den stora majoriteten var obetalda arbetare i familjeföretag: bondhustrur, döttrar, och slavar. Den näst största kategorin, icke facklärda arbetare, bestod nästan helt och hållet av tjänstefolk. De bästa jobben som stod öppna för kvinnor var fabriksjobb, som bara stod för 1,3 procent av de sysselsatta kvinnorna, och lärarjobb, som var 1 procent. Det var efter 1900 och framför allt efter 1945 som tillgången till jobb för kvinnor förbättrades, säger Ruggles. [2] Kvinnorna blev friare när de fick fler jobb att välja på: andelen skilsmässor korrelerar 1880-1990 starkt i plats och över tid med tillgängligheten till lönearbete för kvinnor. På 1970-talet förändrades också attityderna till könsrollerna i familjen och kvinnors rätt att arbeta utanför hemmet snabbt, och Ruggles menar att timingen visar att "the transformation of attitudes represented an accommodation to the new reality of married women’s wage labor". (s. 1806) [3] Hur den kognitiva dissonansen rätades ut över tid illustreras i diagram 9:
Mellan folkräkningen 1970 och 1980 förändrades också klassificeringen av hushåll i USA: 1970 skulle för varje hushåll en household head identifieras, och det skulle vara en man, om det fanns någon. 1980 ersattes household head av det könsneutrala begreppet "householder", som också kunde vara en gift kvinna. Samtidigt har det blivit allt vanligare att ett hushåll över huvud taget inte består av eller innehåller ett gift par: sedan 2012 gäller detta en majoritet av hushållen. Trogen sin ekonomidrivna tolkningsram så lägger Ruggles fram löneutvecklingen som en av drivkrafterna: den yngsta giftasåldern som någonsin uppmätts var 1960 (20 år för kvinnor, 22 år för män) när lönerna ökat kraftigt i två decennier [4], och omvänt så har stagnerande löner för unga män sedan 1975 återigen höjt giftasåldern, samtidigt som det också blivit vanligare med samborelationer, skilsmässor och att änkor och änkemän avstår från att gifta om sig.
Easterlin (1966, 1987) har lagt fram argumentet att det inte är absoluta löner som påverkar ifall folk gifter sig eller inte, utan relativa löner, nämligen relationen mellan unga mäns löner och de förväntningar de har jämfört med sina föräldrar. Denna ratio var historiskt hög på 1960-70-talen eftersom den ekonomiska tillväxten varit så extremt snabb mellan den tid då de som på 60-70-talen var föräldrar till 25-29 åringar, själva var 25-29 år gamla, och själva 60-70-talet. 1960-70-talens unga män tjänade ungefär 3,5 gånger mer än vad deras pappor hade gjort sisådär 20-30 år tidigare; år 1950 var relationen "bara" 2,0 och på 1990-talet och 2000-talet var ration så att säga negativ för de unga männen, runt 0,9. (s. 1810-11) Ruggles gör en dekompositionsanalys, med ett dataprogram DECOMP som han tagit fram själv [5], av hur stor del av fallet i andelen gifta bland män i åldrarna 25 till 29 som beror på den stagnerande lönen.
Easterlin (1978, 1987) argumenterade att de unga männens pågående fall i relativlöner berodde på konkurrens mellan generationerna och ett stort utbud just av unga män från baby boomer-generationen på arbetsmarknaden på 70-talet. Däremot så förutspådde han att på 80-talet så skulle antalet unga män på arbetsmarknaden sjunka igen och deras löner skulle förbättras igen. Så blev det inte, och Ruggles anför två förklaringar: dels det ökade förvärvsarbetet bland gifta kvinnor som konkurrerade om jobben med de unga männen, dels de politisk-institutionella förändringarna som associeras med Ronald Reagans presidentskap. På detta kom en mer beständig trend, nämligen automatisering av produktionen. På 2000-talet har andelen vuxna som är i lönearbete fallit igen, efter den mycket långa ökande trenden från 1800-talets början till ca 1990.
Med tanke på att Ruggles artikel är 10 år gammal och hur mycket uppmärksamhet frågan om fallande fertilitet fått på sistone så är det intressant att han är så pessimistisk (Nostradamus-aktigt?) i sina slutsatser:
"With growing inequality, families are facing diverging destinies (McLanahan 2004). A minority of young people are faring well in the new economy, and young people with resources are continuing to form marital and cohabiting unions. Among the college-educated with good jobs, the impact of family change is muted. Marriage is still feasible; marital instability is declining; and cohabitation and single parenthood can be managed without hardship. For much of the population, however, the outlook is grim. Almost one-fifth of young adults live in poverty, more than double the percentage in 1973 (Ruggles et al. 2015). More than 10 % of young earners have their wages garnished because of debt, often for child support (Arnold and Kiel 2014). Many who have jobs are underemployed, taking unskilled and part-time jobs even if they have good qualifications. Among young people who lack resources, families are difficult to form or sustain: fewer and fewer young adults are marrying, and those who do are at increasing risk of divorce. For people without secure jobs that provide a living wage, cohabitating unions are highly unstable. Whether cohabiting or not, most unmarried mothers of infants are in poverty (Amato et al. 2014; Carbone and Cahn 2014; Cherlin 2014; Flood et al. 2015)." (s. 1818)
Samtidigt, säger han, så var det inte bättre förr: "Despite these challenges, few would choose to return to the families of the past. Patriarchy has receded; today’s families are far more humane and egalitarian than
anything that came before." Han går i sin avslutning tillbaka till Keynes "The Economic Possibilities for our Grandchildren" från 1930 och Keynes idé om att vi i ett rikt samhälle har råd med att leva på ett annat sätt.
referens
Steven Ruggles (2015) "Patriarchy, Power, and Pay: The Transformation of American Families, 1800–2015", Demography 52: 1797-1823.
fotnoter
[1] Ruggles säger att: "This graph was inspired by a similar illustration that appears in Stanfors and Goldscheider (2015). The term “Corporate Family Economy” was coined by Ryan (1981), and my characterization of change was informed by Mintz (1998)."
[2] Däremot så förvånar det mig att han säger att WW2 i sig inte hade någon varaktig effekt på kvinnornas arbetsmönster. Han refererar Goldin (1991) om detta och säger att det istället var 1950-talets ekonomiska expansion som ökade kvinnornas förvärvsarbetsfrekvens.
[3] Han gör också ett mer allmänt teoretiskt argument om detta: "We should not, however, view attitudinal change as the initial stimulus of family change. For family change to occur, traditional values must be overcome. Attitudes are ordinarily a barrier to change, not a cause of change: there must be a source of exogenous pressure for people to reject the values with which they were raised." (s. 1806)
[4] Denna "kapitalismens gyllene tidsålder" förklaras ofta med fordistiska produktionsmetoder och med institutionella arrangemang (starka fackföreningar, expanderande välfärdsstat). Men Ruggles förklaring är mer demografisk och utbudsoriienterad: "The three decades after World War II were a golden age of wage labor for young men. The availability of labor was sharply constrained: immigration had been restricted since 1924, and fertility levels during the Great Depression were the lowest that had ever been recorded, meaning the new cohorts entering the labor force were small. The “Lucky Few” entering the labor force after the war saw a spectacular rise in wages (Carlson 2008)." Carlson-referensen är: The lucky few: Between the greatest generation and the baby boom (Springer, 2008). (s. 1808)
[5] Ruggles berättar om DECOMP på sin hemsida: han skrev först programmet i MS DOS 1988-89 och uppdaterade 2021 det så att det går att använda med Fortran90. Ruggles: "This program was originally written using Microsoft Fortran for DOS, and I distributed it on orange 5.25" 360K floppies. I compiled the current Windows executable file with the 64-bit NAG Fortran Compiler."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar