Hur påverkade avskaffandet av slaveriet i USA:s Sydstater förmögenhetsfördelningen och utvecklingen för förmögenheterna över tre generationer? Detta besvarar nationalekonomerna Philipp Ager (Mannheim), Leah Boustan (Yale), och Katherine Eriksson (UC Davis) i en artikel publicerad i American Economic Review år 2021. Artikeln börjar drastiskt och effektivt:
"Wealth concentration in the hands of a small but powerful elite contributes to underdevelopment (Engerman and Sokoloff 1997, 2002). Although wealth inequality is highly persistent, it can dissipate during times of war, revolution, or catastrophe (Clark 2014; Atkinson, Piketty, and Saez 2011; Piketty 2014; Scheidel 2017). Are these sudden changes to the distribution of resources long lasting, or do the families that started out ahead before an upheaval return to the top?"
De studerar detta i kontexten Södern i USA decennierna efter inbördeskriget. Södern var före inbördeskriget ett extremt ojämlikt samhälle: personen i den 90:e percentilen av förmögenhetsfördelningen hade en 15 gånger större förmögenhet än vad personen på medianen av fördelningen hade, medan relationen i Nordstaterna var 9 gånger. (I USA idag är ration 12 gånger, säger de med referens till Kuhn, Schularick och Steins 2017.) När slaveriet förbjöds var det ett hårt slag för de som varit slavägare före inbördeskriget, vilket var 21 procent av de vita hushållen i Södern; färre än 0.5 procent av hushållen ägde fler än 50 slavar. Mellan 1860 och 1870 minskade de vita sydstaternas förmögenheter med 60 procent på medianen och med 74 procent vid den 90.e percentilen.
Ager, Boustan och Erikssons design är att de jämför slavägande hushåll som var lika rika år 1860 men som ägde olika antal slavar. År 1870 så var de tidigare mer slavägande hushållen fattigare än de jämförbara hushållen, men sönerna var år 1900 i princip lika rika och år 1940 var sönsönernas inkomster lika stora som de jämförande sönsönerna.
Studien bygger på folkräkningarna, som 1860, 1870 och 1900 innehåller information om förmögenheter, och som 1940 innehåller motsvarande info om inkomster. (Därav den förändrade jämförelsepunkten.)
De tolkar de rika familjernas återhämtning över två generationer som att de rika och slavägande hushållen hade starka resurser som inte bara var själva förmögenheten. Det verkar framför allt vara sociala nätverk och kontakter med andra rika familjer, inklusive familjer som före 1865 var mindre slaveriberoende och därmed inte drabbades lika hårt av slaveriets avskaffande, som gynnade att de en gång så rika familjerna kunde studsa tillbaka i den ekonomiska hierarkin.
referens
Philipp Ager, Leah Boustan, och Katherine Eriksson (2021) "The Intergenerational Effects of a Large Wealth Shock: White Southerners after the Civil War", American Economic Review 111.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar