Det stora inflödet av billigt spannmål från Ryssland och Amerika, via de nya järnvägarna och ångbåtarna, på 1870- och 1880-talen är en av de stora händelserna (eller kanske snarare processerna) i svensk 1800-talshistoria. Det utlöste enligt en del bedömare en jordbruksdepression (se Jörn Svensson, Jordbruk och depression 1870-1900, 1965) och ledde bland annat till 1888 års beslut om spannmålstullar för att beskydda de svenska bönderna från den utländska konkurrensen -- en politik som enligt översiktsverk i politisk historia ledde till formandet av ett modernt partisystem och en fördubbling av det politiska deltagandet.
Enligt en gammal artikel av nationalekonomen T. Paul Schultz, publicerad 1985, så hade chocken för spannmålsproducenterna också demografiska effekter. Han utgår från det faktum att arbetet med produktion av animalier, framför allt mjölk och smör, i hög grad byggde på kvinnors arbete medan arbetet på fälten med spannmålsproduktion var mer mansdominerat. När man ställde om från att producera spannmål till att producera mjölk och smör så ökade också efterfrågan på kvinnors arbete, med detta kvinnors relativlöner jämfört med mäns, och med detta alternativkostnaden för att skaffa barn. Därför skaffade de svenskar som gick över till att producera mjölk och smör färre barn än de spannmålsproducerande, säger Schultz. (Han pekar här också på mer kvalitativa undersökningar av engelska historiker, framför allt Kussmaul, som argumenterat för att uppgången av relativpriser för mjölkprodukter jämfört med spannmål i England från 1500-talet till 1700-talet också den ökade kvinnors förvärvsarbete och sänkte fertiliteten.) Totalt sett så minskade fertiliteten mellan 1860 och 1914 med 28 procent (se tabell 1) och barnmortaliteten med 52 procent. Fertiliteten inom äktenskapet föll ungefär lika mycket som den totala fertiliteten, så helhetsutvecklingen drevs inte av en minskad benägenhet att gifta sig.
Artikeln är från 1980-talet och även om analysen på ett sätt känns modern -- han letar uttryckligen efter exogena källor till variation i kvinnors löner, och använder smörpriset relativt till rågpriset som en instrumentvariabel för relativlönen -- så är den på andra sätt gammelmodig jämfört med kraven på identifikation m m som ställs idag. Hans analys görs på länsnivå, med 24 län plus Stockholms stad, och börjar med OLS-regressioner där han utforskar bestämningen av (1) fertilitet, (2) daglönen för en manlig jordbruksarbetare, och (3) ration av en kvinnas daglön till en mans. Den första uppsättningen regressioner inkluderar som förklarande variabler bara relativpriset smör/råg, relativpriset fläsk/råg och en dummyvariabel för län som saknar fläskprisdata. Som förväntat så är högre smör-relativpriser associerat med högre löner, bättre relativ löneposition för kvinnor, och lägre fertilitet. Den andra uppsättningen regressioner lägger till kontroller med andelen i länet som jobbade inom textil- eller livsmedelsindustri, två branscher där många kvinnor arbetade, och skogen, där många män jobbade. Till slut kontrollerar han också för andelen urbana invånare och för barnamortaliteten.
I nästa steg så kör han regressioner där total fertilitet eller fertilitet i olika åldersgrupper är utfallsvariabel och där de förklarande variablerna är barnmortalitet, urbanisering och de predicerade värdena för mannens lön och kvinnans relativlön från de första uppsättningarna regressioner. [1] Högre löner för män är associerat inte med större fertilitet i allmänhet men med större fertilitet i unga åldrar vilket Schultz tolkar som att de högre manslönerna gör det möjligt att gifta sig och bilda familj tidigt. [2] Högre relativlöner för kvinnor är associerat med lägre födelsetal för alla åldrar förutom tonåringar; Schultz kommenterar att "the labor market opportunities of women do not simply delay entry of women into marriage, as assumed by Kussmaul (1981) for early modern England, but may also exert a moderating effect on fertility that might
be difficult to deduce by traditional demographic methods, which focus on parity-specific control as a deviation from "natural fertility" (Coale 1973)." (s. 1142)
De sista beräkningarna handlar om fertilitet inom äktenskap specifikt, då för åren 1870-1910; de fallande dödstalen för barn har också här mycket starka effekter på födelsetalen, och kvinnornas relativlöner har effekter på barnafödsel inom äktenskapet vilket enligt Schultz bekräftar att "relatively higher wage opportunities for women do not only deter their early marriage, but rather also reduce their later reproductive performance, perhaps by means of relatively uniform practice of traditional methods of
birth control throughout marriage." (s. 1146)
I slutsatserna så betonar Schultz att den ekonomiska omvandlingen i Sverige i slutet av 1800-talet hade motstridiga effekter på demografin. Skogsindustrins expansion höjde männens löner, eftersom jobben där inte var tillgängliga för kvinnor, men omställningen från spannmål till mjölk och smör höjde kvinnornas löner och sänkte fertiliteten. Totalt sett så menar han att en fjärdedel av nedgången i fertiliteten i Sverige mellan 1860 och 1910 kan förklaras med att kvinnornas relativlöner förbättrades med 10 procent. (s. 1147) Resten av nedgången i fertilitet förklarar han med den fallande barnadödligheten, som förklarar 50 procent av nedgången i fertilitet, och med urbaniseringen, som förklarar 25 procent.
Jag funderar själv på hur man skulle kunna gå vidare med denna analys. Det finns ju statistik för många av de här variablerna på mycket lägre nivå än länet, kanske kommunen (ca 2400 kommuner) eller åtminstone häradet (ca 240 härader). Och man kan då kolla på hur områden som säg år 1870 ägnade mer arbete åt spannmålsproduktion utvecklades 1870-1910 eller 1880-1910, jämfört med områden som ägnade mer arbete åt animalieproduktion. En bakomliggande faktor skulle t ex kunna vara hur gynnsam jordmånen och klimatet var för odling av vete, en variabel som finns från FAO-GAEZ och som illustreras för Svealand och Götaland i kartan nedan, där ett högt värde ironiskt nog är lika med låg lämplighet för vete (10 är bottennoteringen), och en 1:a är bästa möjliga förutsättningar:
Hypotetiskt sett skulle ju då områden som Malmöhus län eller Östgötaslätten få en långsammare ekonomisk och demografisk utveckling ca 1880-1910, om man kontrollerar för deras gynnsamma utgångsläge, än vad områden som Småland eller Dalsland fick.
referenser
T. Paul Schultz (1985) "Changing World Prices, Women's Wages, and the Fertility Transition: Sweden, 1860-1910", Journal of Political Economy, Vol. 93, No. 6 (Dec., 1985).
fotnoter
[1] Så här diskuterar Schultz logiken: "These instrumental variable estimates of the effects on fertility of the male wage level and wages of women relative to men are identified in table 3 by the minimal exclusion restriction of the commodity price series, whereas those in table 4 are overidentified by the further inclusion of the industrial composition of the labor force, as well as urbanization and child mortality in the first-stage regressions. These instrumental variable estimates of demand effects of wages are statistically consistent if the instruments-the commodity prices and industrial structure variables-are uncorrelated with the statistical error in the fertility equation. The inconsistent OLS estimates of the fertility equations, where women's wages are likely to reflect labor supply responses also, are reported for comparison in Appendix table A3." (s. 1139)
[2] Han refererar här också till tidigare ekonomisk-historisk forskning om Sverige: "The standard Malthusian hypothesis that in-
creases in real wages contribute to earlier marriage appears to be confirmed by these Swedish data, just as Heckscher (1954) noted that marriage rates in Sweden responded sensitively to the harvest cycle and Ohlin (1955) observed that opening up new frontier lands increased wages in Scandinavia, attracted immigrants, and raised fertility." (s. 1142)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar