År 2003 legaliserades en genmodifierad sojaböna i Brasilien, en böna som hade genmodifierats för att tåla ogräsbekämpningsmedel. I områden som odlade mer sojabönor, så föddes de följande 20 åren fler barn än i områden som odlade färre sojabönor. Vad var det som hände och vad var sambandet mellan den genmodifierade sojabönan och fertilitetens utveckling? Detta utforskar nationalekonomen Vivek S. Moorthy, verksam vid Florida State University, i en mycket intressant artikel i Economic Journal från 2025.
Moorthy påvisar att ogräsrensning (weeding) var och är en starkt kvinnokodad syssla i Brasilien, så när den modifierade sojabönan slog igenom så var detta en negativ chock för efterfrågan på kvinnlig arbetskraft i sojaproducerande regioner. Hns estimat säger att kommuner med en en standardavvikelses ökning av GMO-böna upplevde en 9 procents minskning av kvinnors löner i jordbruket, utan någon motsvarande ökning för kvinnors löner i andra sektorer. I stället så ledde de jordbruksarbetande kvinnornas negativa chock till att de arbetade mer i hemmet, och födde fler barn.
referens
Vivek S. Moorthy (2025) "Agricultural technological change, female earnings and fertility: evidence from Brazil", Economic Journal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar