På 1870-talet vällde massvis av billigt spannmål in på de västeuropeiska marknaderna. Spannmålet kom från Ryssland och från Nordamerika och anledningen till att det mer eller plötsligt dök upp nu var att transporttekniken, både genom järnvägar och ångbåtar, förbättrats så mycket att det nu var möjligt att odla vete i Ukraina eller Saskatchewan för att sälja det i London, Paris eller Stockholm med en god vinst. Detta blev en chock för de etablerade veteproducenterna i Västeuropa -- godsägare och bönder -- som reagerade på olika sätt: i Tyskland och Sverige, till exempel, införde man tullar för att skydda de egna producenterna.
Nationalekonomerna Richard Bräuer och Felix Kersting tar i en artikel i Economic Journal upp hur den tyska ekonomin anpassade sig. De förklarar att den stora importchocken på 1870-80-talen kan ses som en historisk parallell till den importchock som USA och västvärlden upplevt de senaste 25 åren eller så och som brukar kallas "the China Shock". [1] Enligt den kanoniska studien av David Autor, David Dorn och Gordon H Hanson från 2013 så fick den ökade importen av kinesiska industrivaror stora och starkt negativa effekter på livet i de delar av USA där man tidigare i hög grad försörjt sig på sådan industriell tillverkning som Kina nu kan göra billigare. Men så har det inte varit i alla handelschocker: Bräuer och Kersting pekar på ett Brookings-papper av Blanchard och Katz från 1992 där dessa menar att en del chocker absorberas inte minst genom en migrationsrespons: arbetare flyttar från de mer drabbade till de mindre drabbade regionerna.
Likt Autor, Dorn och Hanson, säger de, så finner de att handelschocken "caused regional decline": en en standardavvikelses ökning av handelschock minskade sysselsättningsgraden (på tyskt county-nivå, Kreis?) med 2,1 procent på 15 år. Men arbetarna reagerade genom migration: ut-migrationen ur området ökade med 1,5 procent och det uppstod inte heller någon extra politisk polarisering i dessa områden. Städerna växte mer i dessa områden och bönderna övergick i högre grad till animalieproduktion, som inte var lika utsatt för internationell konkurrens.
Hur ska man då kunna veta att det verkligen var importchocken som orsakade de olika förändringarna som observeras? Bräuer och Kersting för en tydlig diskussion om identifikation:
"We relate this growing trade exposure with Prussia’s agricultural census containing the cultivation areas for various crops within each county using a shift-share approach. For causal identification, we use three different instrumental variables (IVs) to instrument the competitive gains of the United States and Argentina—by far the biggest import sources—in the German market: first, we use the competitive gains of those countries in Italy, second, we use US exports to independent Asian and African countries and, third, we use the decline in US agricultural prices. This way, we can isolate the supply shock undoubtedly
happening in the Americas—through railways and the steamboat connecting large areas of land to the global market at low costs—from developments in Germany that might pull grain imports into Germany. Italy works well as a comparison market, as it is another newly formed, rapidly industrialising country without strong institutional ties to Germany. Independent Asian and African countries like Japan and China—though less comparable to Germany—had even fewer such ties to Germany and are thus useful to create another exogenous instrument. The same logic applies to the decline in US prices for agricultural products. The results of the three approaches all point in the same direction with similar magnitudes and highly significant coefficients throughout." (s. 136)
De placerar in sin studie i en intressant ekonomisk-historisk kontext:
"Closely related to our paper, Heblich et al. (2020 ) demonstrated a strong migration response after the repeal of the Corn Laws in the UK. Suesse and Wolf ( 2020 ) showed that farmers in the eastern part of Prussia adjusted to the effects of the first globalisation by establishing credit cooperatives and switching to animal husbandry. Our findings are in line with both papers. Gomellini et al. ( 2022 ) provided evidence that growing trade exposure fostered the North-South gap in Italy. In addition, our results fit the long-term predictions of trade models for the first globalisation (O’Rourke, 1997 ; O’Rourke and Williamson, 1999). Our result of a strong migration response validates the assumption on labour mobility typically used in these models." (s. 137)
Däremot hittar de ingen specifik svängning till protektionism i de mer drabbade regionerna, i kontrast till klassisk litteratur om frihandelns politiska ekonomi (Gourevitch 1977; Rogowski 1989; Lehmann 2010). De verkar inte heller finna stöd för edn motsatta hypotesen från Scheve och Serlin (2023, ‘The German trade shock and the rise of the neo-welfare state in early twentieth-century Britain’, APSR) att ökad import från Tyskland i England ökade stödet för det Liberala partiet och välfärdsstaten. Den andra litteraturen som de bidrar till är, säger de, den om samtida handelschocker, och där bidrar de inte minst med att visa betydelsen av migrationsrespons. För Kinachocken i USA idag finns motstridiga resultat på denna punkt: Greenland, Lopresti och McHenry (‘Import competition and internal migration’, REStat 2019) finner en signifikant migrationsrespons, och Faber, Sarto och Tabellini (2019, WP) finner tvärtom att denna saknas.
I sin historiska bakgrund betonar de att de delar upp perioden från 1870 till 1914 i perioden före och efter 1895: importerna var klart större efter än före 1895. Däremot så menar de att tullarna introducerades redan i det sena 1870-talet och behölls på ungefär samma nivå på 1890-talet. (s. 139) [2]
Måttet på "how hard any specific rural county was hit" bygger på Autor, Dorn och Hanson (2013):
NetImp_s;t är förändringen i nettoimporter av grödan s, som fördelas baserat på hur stor andel av jordbruksmarken i området i som år 1882 ägnades åt att odla grödan s relativt till hur stor andel av jordbruksmarken i hela Preussen som ägnades åt att odla grödan. Detta delas med antalet arbetare år 1882. "This yields the average exposure of the workers within a given county, whether or not they work in agriculture, a measure comparable to that used in contemporary studies. This is done because the y variables (employment, migration, income and political outcomes) are also at the level of the whole county, not only its agricultural population. " (s. 140) Och de förklarar måttet så här: "This measure captures the change in the level of trade exposure (relative to the start of the period) as an approximation of the market share foreign products have in German agricultural production. That is, if a county faces a change of net imports of 100 marks per worker per year (compared to an average wage of 635 marks in 1895 based on Desai, 1968 ), we use this as a measure of how much additional domestic demand is fulfilled by foreign workers. " (s. 141)
De för också en intressant diskussion om skillnaden mellan karta 3a, som jag klistrat in nedan, och karta 3b, som jag klistrat in överst i inlägget. 3b visar bara hur stor andel av arbetskraften som var sysselsatt i jordbruket, men 3a visar hur intensiv handelschocken var, alltså måttet från ekvationen ovan, och då är det ju centralt inte bara ifall folk jobbade i jordbruket utan vilka grödor de producerade. Vi ser att de östraste delarna av Preussen var hårt drabbade men att det finns ett band från Östersjökusten ungefär från Danzig på västra sidan av bukten som vi ser uppe till höger, ner åt sydväst ungefär förbi dagens Posen och ner till Sachsen, där jordbruket sysselsatte de flesta men där man tydligen inte levde på att odla spannmål.
referens
Richard Bräuer och Felix Kersting (2024) "Trade Shocks, Labour Markets and Migration in the First Globalisation", Economic Journal 134: 135-164.
fotnoter
[1] De gör i en fotnot en fascinerande back-of-the-envolope-uträkning av chockens intensitet i Tyskland på 1800-talet jämfört med USA idag: " Starting from almost zero grain imports from the United States and Argentina in the 1880s, the annual German import volume dramatically rose to more than 400 million marks by 1913. This shock was roughly half as strong as the contemporary China shock to the United States. /.../ The most affected quintile of US counties experienced imports per worker between 10% and 33% of an average worker wage ($42.000 in 2000). The most affected quintile of Prussian counties was affected by imports per worker of between 5% and 19% of an average worker wage of 635 marks in 1895 (Desai, 1968 )."
[2] Timingen är intressant här. I svensk historiografi brukar man säga, vad jag kan minnas, att spannmålsimporten tog fart redan på 1870-talet och att den gjorde att 1880-talet var en kristid för svenska bönder. Men Bräuer och Kersting förlägger exportchocken till senare. I diskussionen om sin metod så konstaterar de också det att måttet blir ju problematiskt om bönderna förutsåg importchocken och föregick den genom att ställa om sin produktion: "Another threat to our identification is that farmers might have anticipated rising imports and moved away from contested products before the actual trade shock. This would bias the
results towards zero since our measure of import competition would no longer capture the actual pressure faced by regions. To account for this anticipation effect, we use the original distribution of cropland as of 1883 for our shock measure. Thus, we are confident that our main results are impervious to anticipation effects. " (s. 149)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar