Könslöneskillnader i Tyskland sedan 1890

Nationalekonomen Theresa Neef presenterar i ett working paper långa tidsserier för kvinnors löner jämföra med mäns i Tyskland sedan 1870-talet. Huvudresultatet syns i Figur 3 som jag klistrat in ovan och som jämför de tyska serierna med tidigare existerande serier för USA och Sverige, de enda länder som har jämförbara data om jag förstår det rätt.

Studien och jämförelsen handlar om _löner_, inte om inkomster i stort, och mer specifikt så handlar det om timlöner. Det finns alltså andra variabler som kan påverka inkomstskillnaden i stort: framför allt arbetskraftsdeltagandet, och antal arbetade timmar per förvärvsarbetande person. Jag har tidigare bloggat här (Ruggles 2015; Ngai et al 2024) om hur vanligt det obetalda arbetet i familjeföretag var under 1800-talet och 1900-talets första halva, och denna faktor tas ju inte in i Neefs begrepp.[2]

Hennes projekt samlar statistik från en rad olika källor. Före första världskriget kommer lönedatat framför allt från sociala undersökningar och forskning, för mellankrigstiden från löntagarorganisationer och från officiell lönestatistik för arbetare, och från efterkrigstiden mer allmänt från offentlig statistik.

Under industrialiseringsepoken från 1870-talet och framåt rörde inte könslöneration på sig särskilt mycket. Från och med 1910-talet började förändringar: från 1913 till 1937 ökade kvinnornas lön som andel av männens från 47 procent till 58 procent, en liknande timing som i Sverige och USA, säger Neef. I USA så ökade andelen mycket på grund av kvinnornas ökade utbildningsnivåer, har Claudia Goldin visat, men i Tyskland så handlade det mer om att kvinnor övergick från lågbetalt arbete i jordbruket till högbetalda arbeten i tjänstesektorn. (s. 4)

Intressant nog så säger hon att hon använt en social tables-metod: hon har använt folkräkningar från 1882, 1895, 1907, 1925, 1933, 1939, 1950 och 1961 för att etablera mäns och kvinnors fördelning på olika yrken, och kombinerat detta med yrkesspecifika löner för att beräkna den genomsnittliga lönen för män och den genomsnittliga lönen för kvinnor. Från 1984 och framåt använder hon den Socioekonomiska panelens mikrodata som ger både löner och information om olika yrkens vikter.

Som jag konstaterat ovan så inkluderar Neefs approach inte obetalda familjearbetare, säg bondehustrur eller hemmavarande vuxna barn som arbetade som pigor och drängar för sina föräldrar. Det är kanske inte så konstigt med tanke på hur speciell den sysselsättningen var, men mer slående tycker jag att det är att hon inte räknar in tjänstefolk utanför jordbruket, som ju var en enormt viktig yrkesgrupp inte minst bland kvinnor. (s. 9) Hon konstaterar att tjänstefolket var bland de sämst betalda yrkesgrupperna i befolkningen och att hennes skattning av könslönegapet i det sena 1800-talet därmed definitivt är en underskattning av det verkliga gapet; i en fotnot konstaterar hon att Gomez Leon och de Jong (2019) gör antagandet att lönen i hushållstjänster var ungefär 30 procent av snittlönen i tjänstesektorn -- en mycket markant skillnad. 

Att dessa grupper inte är med gör också att jag undrar lite om timingen i den delvisa utjämning som skett. Neef menar att ingen utjämning skedde mellan 1913 och 1919 trots den revolutionära sociala förändringen under dessa år men jag undrar om inte strukturomvandling ut ur hushållstjänster och obetalt arbete i familjejordbruk under dessa år ändå gjorde att 10-talet var en utjämningsperiod i Tyskland (om än med avvikelser under första världskriget) -- som Jakob och jag hittade i Stockholm.

Gómez León och de Jong som räknat ut könslönekvoten med en social table-metod hittar visserligen det motsatta: en försämring från 59 procent år 1907 till 53 procent år 1920, vilket kontrasterar mot Neefs siffror om 47 procent år 1913 och 49 procent år 1919. (s. 15-16) Under 20- och 30-talen hittar GL och de Jong en förstärkning av kvinnornas löneratio till 58 procent år 1937, liknande Neefs nivå. Neef kommenterar utvecklingen och tolkningen av 1910- och 20-talen:

"Given the strong migration of women from low-paid agriculture to higher-paid white-collar work and women’s increasing skill levels (see section 4.1 and 4.2), a deterioration of the gender gap seems unlikely for the 1910s. Differences could arise due to the use of yearly vs hourly gross earnings. My estimates on gender earnings differentials are based on more granular data for the different occupational groups, while Gomez Leon and de Jong include more occupational groups such as domestic servants." (s. 16) [3]

Från beskrivningen och analysen av det tyska fallet går hon till jämförelsen med USA och Sverige som jag redan klistrat in ovan. Hon kommenterar att i alla tre länder hämtar kvinnorna in en del av männens försteg 1890-1940 och menar att: "Despite different timings, the benchmark narrative of Goldin (1990) for the United States broadly holds for all countries: the leap towards pay equality can be generally linked to a substantial entry of young women into better-paid white-collar and service jobs propelled by a broader access of young women to secondary education. However, in the German case, vocational on-the-job training instead of general secondary schooling was the main educational channel." (s. 17) 

För efterkrigstiden ser Neef en likhet mellan Sverige och Tyskland, men en skillnad mot USA där könslöneskillnaden stod stilla mellan 1950- och 80-talen. I Tyskland och Sverige hämtade kvinnorna in från det tidiga 1960-talet till 1980-talet, men mer i Sverige än i Tyskland: år 1960 var ration i Tyskland 66 procent och den i Sverige 70 procent, men 1980 var skillnaden större. Neef refererar debatten om hur man ska förklara den kraftiga utjämningen mellan könen på 1960-70-talen: med politiska reformer och institutioner (särbeskattningen 1971, LO:s förändrade lönepolitik, den offentliga barnomsorgens utbyggnad, osv) eller, som Lars Svensson (2003) föredrog, med marknadskrafternas spel? Hon går vidare till att utifrån Blau och Kahns (2017) översiktsartikel diskutera hur könslönegapet generellt sett förändras genom utbildningssektorn, kvinnors förvärvsdeltagande, könssegregation vad gäller yrken och sektorer, osv.

Skillnaden mellan Tyskland och USA vad gäller strukturomvandlingen och de olika sektorernas roll för kvinnornas sysselsättning illustreras i figur 8: 

Grafen visar att industrin spelade en större roll för kvinnors sysselsättning i USA i början av 1900-talet, och därefter föll snabbt, medan jordbruket dominerade mer i Tyskland. "Thus, German women bridged a larger earnings differential due to their migration from agricultural work to white-collar work than U.S. women mainly leaving blue-collar industrial work for the new white-collar jobs." (s. 28)



referens
Theresa Neef (2024) "The Long Way to Gender Equality: Gender Pay Differences in Germany, 1871-2021", World Inequality Lab working paper, 2024.

fotnoter
[1] Neef säger i en fotnot att "I will use the words earnings and pay as equivalents throughout this article, while I use wage for official statistics providing a pay rate." (s. 1) Jag är osäker på ordens precisa valör på engelska.

[2] Neef kommenterar i datasektionen: "My sample population N is restricted to the employed workforce outside the home and in the private sector. I do not include assisting family members, domestic servants outside of agriculture, nor civil servants. I also omit the marginal groups of blue-collar workers in agriculture, commerce and transport due to a lack of earnings information. I only consider full-time employed persons, similar to Goldin (1990) and Blau and Winkler (2018) for the United States. For the postwar period until reunification, the analysis is restricted to the Federal Republic of Germany. Considering the occupational composition of the labor force, my dataset covers about 60% to 80% of the male employed workforce and 50% to 60% of the female employed workforce from 1873 to 1983." (s. 9) 

Figur A7 i appendixet illustrerar att inkluderandet av obetalda familjearbetare gör en stor skillnad för måttet på kvinnors förvärvsarbete: nivån decennierna runt 1900 ökar från 25-30 till 40-45 procent. 

[3] I en fotnot kommenterar Neef de metodologiska skillnaderna: "Gomez Leon and de Jong (2019) base their analysis on non-gendered annual earnings from Hohls (1991) and Hoffmann (1965) and weekly earnings from Statistisches Reichsamt (1913-1950). They use gender earnings differentials from Bry (1960). The authors include more occupational groups than those used in this paper. Yet, they use imputations of average earnings levels but also gender differentials for many of these groups. For example, they impute the gender differential in agriculture from industry, while I find a much higher gender pay ratio in agriculture than in industry and a different time trend. The pay ratio in agriculture decreased with the rising mechanization and specialization in the postwar period whereas the pay ratio in industrial work rose." (s. 16)