Strukturomvandling och produktivitet

Nationalekonomerna Margarida Duerte (University of Toronto) och Diego Restuccia (också Toronto) studerar i en artikel från 2010 relationen mellan strukturomvandling och produktivitet. De utvecklar en enkel modell för strukturomvandling -- omflyttningen av arbetskraft mellan jordbruk, industri och tjänster -- och kalibrerar den på USA:s ekonomiska utveckling. Därefter använder de modellen för att mäta produktivitet per sektor i en rad länder i nutid. Analysen visar att skillnaden i arbetsproduktivitet mellan rika och fattiga länder är större i jordbruk och tjänster än i industrin. Med ett dataset för 29 länder med årliga data från 1956 till 2004 dokumenterar de tre fakta. Ett, "countries follow a common process of structural transformation characterized by a declining share of hours in agriculture over time, an increasing share of hours in services, and a hump-shaped share of hours in industry." (s. 132) Två, en del länder laggar efter med strukturomvandlingen, och blir då också fattigare. Tre, tillväxttakterna i arbetsproduktivitet skiljer sig åt mellan länder. 

I deras jämviktsmodell över strukturomvandling med tre sektorer bygger de på Rogerson (2008) att anta att "labor reallocation across sectors is driven by two channels: income effects due to nonhomothetic preferences and substitution effects due to differential productivity growth across sectors."

Artikeln är, säger de, "related to a large literature studying income differences across countries." (s. 133) Den andra litteraturen som de nämner handlar om sektorssammansättningens effekter på aggregerade utfall (Caseelli och Coleman 2001; Cordoba och Ripoll 2004; Coleman 2007; Restuccia, Yang och Zhu 2008; Vollrath 2009; med flera). En tredje litteratur handlar om konjunkturer och tillväxt efter depressioner.

Efter inledningen börjar artikeln med en sektion med den slående rubriken "Some facts". Här beskriver de t ex jordbrukets sysselsättningsandel i olika länder. Den andra variabeln är produktivitetstillväxt. Efter dessa grund-fakta börjar de bygga modellen med tre sektorer. När de ska kalibrera modellen på USA:s ekonomi sedan 1956 sätter de parametrarna som i tabell 1 som jag klistrat in ovan. Kalibreringen förutspår arbetade timmar i de tre sektorerna slående väl. De testar också modellens implikationer på relativpriser för sektorernas olika output.

I den följande sektionen applicerar de modellen på panelen med en rad länder. De fattiga länderna har tagit igen en del av produktivitetsgapet mot USA för jordbruk och industri, men inte för tjänster.

Vad gäller relativpriser så är mat dyrare än annat i fattiga länder, jämfört med USA. (s. 155)

De använder kontrafaktiska scenarier. Den första uppsättningen kontrafaktiska scenarier handlar om att turas om att sätta arbetsproduktivitetstillväxten till noll i en sektor, antingen i jordbruk, industri eller tjänster. Utfallsvariablerna är arbetade timmar i varje sektor samt produktiviteten. (Se tabell 2 ovan.) Utfallet om produktivitetstillväxten i jordbruket sätts till noll är intressanta:

"No productivity growth in agriculture generates no labor reallocation away from agriculture: there is an average increase in the share of hours in agriculture of 2 p.p. in the counterfactual instead of a decrease of 26 p.p. in the model. As a result, much less labor is reallocated to services. This counterfactual has important negative implications for relative aggregate productivity for most countries regardless of their level of development: there is an average decline in relative aggregate productivity of 1 p.p. in the counterfactual instead of the 13 p.p. increase in the model." (s. 157-158)

Noll-produktivitetstillväxt i industrin har också stora negativa effekter, medan noll-produktivitetstillväxt i tjänsterna inte är lika betydelsefull. En annan variant är att istället sätta produktivitetstillväxten till USA:s nivå. "We conclude from these counterfactuals that sectoral produc-
tivity growth generates substantial effects on labor reallocation, which in turn are important in understanding aggregate productivity growth across countries." (s. 159-160)

 

referens

Margarida Duerte och Diego Restuccia, "The role of the structural transformation in aggregate productivity", Quarterly Journal of Economics februari 2010.