Skillnaden i medelinkomst per person mellan rika och fattiga länder är slående stor i världen idag. Nationalekonomerna Timo Boppart (Stockholm), Patrick Kiernan (Minnesota), Per Krusell (Stockholm) och Hannes Malmberg (Minnesota) börjar ett nytt arbetspapper med detta stiliserade faktum och, relaterat, det faktum som syns i diagrammet som är inklistrat ovan: i fattiga länder står jordbruket för en stor del av sysselsättningen, i rika länder en liten del av sysselsättningen.
Fattiga länder har arbetsproduktivitet i jordbruket som är ungefär 100 gånger lägre än den är i rika länder -- skillnaden i jordbruket är större än i ekonomin i allmänhet.Boppart et al beskriver lite lakoniskt vad pappret gör: "This paper revisits the role of agriculture in the development story. In doing so, we take a macroeconomic perspective and go through the steps that are traditionally taken in aggregate macroeconomic analysis, following Solow (1956), Solow (1957), and many others."* På den stiliserade nivån så ökar input av kapital och "non-agricultural intermediates" med 300 och 800 gånger och deras andelar av inkomsterna i sektorn stiger från 3 procent till 44 procent för kapital och från 7 procent till 21 procent för insatsvarorna. " the data exhibits distinct neoclassical characteristics", säger de: "Specifically, we observe a systematic association between high relative input prices and low relative input quantities. " (s. 3) De log-linjära relationerna håller mellan länder idag, och inom USA över tid. De menar att "the agricultural sectors of various countries might exhibit different levels of productivity, but that they share a common shape of their production functions." (s. 4)
En viktig förklaring, i deras modell, till att jordbruket är så lågproduktivt i de fattiga länderna är att produktiviteten är låg i industrin, vilket gör att jordbrukets input-varor är dyra, vilket gör att jordbruket bedrivs arbetsintensivt. (Eftersom elasticiteten mellan kapital och arbete i jordbruket är >1.)
Den senaste makro-litteraturen som de relaterar till beskriver de så här:
"several papers have developed explicit macroeconomic frameworks incorporating both agricultural and non-agricultural sectors to better understand sector-specific data and structural change out of agriculture. These papers include Gollin et al. (2002), Gollin et al. (2004), Gollin et al. (2007), Restuccia et al. (2008), and many others. We are influenced by this literature in several ways. Some of these papers highlight the role of capital in agriculture (in addition to Gollin et al. (2007) and Gollin et al. (2004) from above, especially Caunedo and Keller (2021), Storesletten et al. (2019), and Chen (2020)), emphasizing the notable differences in mechanization between rich and poor countries, thereby highlighting the significance of a well-functioning manufacturing sector for agricultural productivity. Other contributions underscore the importance of specific intermediate inputs for agriculture, such as fertilizers, pesticides, and seeds, thereby connecting productive agriculture to a well-functioning non-agricultural sector. Key papers in this area include Restuccia et al. (2008) and Donovan (2021). Yet other papers emphasize the key role played by land and misallocation thereof (in particular Adamopoulos and Restuccia (2014), Chen et al. (2022a), Chen et al. (2022b), and Gottlieb and Grobovšek (2019)), and consequently, the decreasing returns to any remaining inputs. Motivated by these studies, we employ an agricultural production function with four inputs: labor, capital, intermediates, and land." (s. 8)
En del av makro-studierna använder Cobb-Douglas-produktionsfunktioner men Boppart et al menar att CES är en bättre representation; de menar att substitutionselasticiteten mellan kapital och arbete i jordbruket är just under 1,8. De menar att
"our paper distinguishes itself from the recent agriculture-and-macro development literature in terms of data construction. We strive to collect the best available measures for all inputs and outputs, as well as their respective prices, with all constructs organized around the general-equilibrium model we subsequently analyze. For a country at any given level of development, the steady state of our model delivers model outcomes, including all shares and relative prices, that coincide with those observed in the data." (s. 9)
Med dessa input- och output-data estimerar de TFP i jordbruket med en egen metod som de ser som en utveckling av Solow (1957). Datasetet fokuserar på år 2005 och samlar in data från Världsbanken, ILO, Penn World Table med flera ställen. De skapar ett utvecklingsindex som de använder som proxy för BNP per arbetare. Övriga variabler i datat är t ex arbets-input, uppdelat på jordbrukssektorn och icke-jordbrukssektorn och med hänsyn till humankapitalnivåer, kapital-insatsen, intermediate inputs, jord-inputs, och kostnader och intäkter balanserade.** Däri ingår också löneandelar och kapitalandelar. De sex plottarna i figur 2 visar variationen i input-intensitet från fattiga till rika länder, och visar också de olika faktorernas relativpriser. Jordbruket i rika länder är mycket mer kapitalintensivt, och kostnaden för kapital relativt arbete är också lägre i rika länder än i fattiga. Den starka matchningen mellan input-intensitet och relativpriser är "suggestive of neoclassical forces at work", säger de. (s. 17)
I figur 3 plottar de samma relationer fast för USA över tid, från 1950 till 2018. Bilden är ungefär likadan. De visar också kostnadsandelarna för de olika produktionsfaktorerna. De knyter också upp output-sidan på efterfrågan-sidan, där de börjar med en Engels lag: matens del av hushållsbudgetar går från 50 procent i de fattigaste ekonomerna till ett fåtal procent i de rikaste. (s. 19) Jordbruksvarorna är relativt sett billigare i de rika länderna. (s. 20)
Från dessa empiriska fakta går de vidare till att modellera relationen mellan TFP utanför och inom jordbruket. De lyfter fram att i deras modell är skillnaderna i jordbrukets TFP inte större mellan fattiga och rika länder än TFP i intermediate-produktionen och produktionen av investeringsvaror. För arbetsproduktiviteten är däremot jordbruket i fattiga länder allra mest efter. Skillnaden mellan TFP och arbetsproduktivitet i detta avseende syns i figur 9.
Från TFP per sektor går de vidare till "the shape of the production isoquants": "allows us to estimate macroeconomic input elasticities for each sector: one set of elasticities for agriculture and one for the non-agricultural sectors. These elasticity estimates will be used in subsequent general equilibrium analysis, and they also let us comment on the specific parameter restrictions imposed in the macroeconomic development literature." (s. 26) Enligt modellen är substitutionselasticiteten mellan arbete och kapital 1.90, medan Herrendorf et al (2015) beräknar den som 1.58 för USA över tid. De diskuterar hur olika elasticiteter förhåller sig till varandra.
Teori-sektion III handlar om efterfrågesidan, och del IV om den allmänna jämviktsanalysen. (s. 31-41) Följande sektion kalibrerar modellen med data.
Med den kalibrerade modellen kan de göra kontrafaktiska analyser. Dessa börjar med att öka TFP i jordbruket eller utanför jordbruket. En annan variant är att öka humankapitalet. Det kontrafaktiska testet visar att inkomsten överlag ökar mer i fattiga länder av att öka TFP utanför jordbruket, än av att öka TFP i jordbruket. (s. 47) Att öka TFP i industrin gör att maskinerna till jordbruket blir billigare. Med högre kapitalintensitet i jordbruket flyttas arbetskraften från jordbruket till industrin. (s. 52)
De applicerar modellen i en scenario-analys där jord-utbudet för jordbruk minskar på grund av den globala uppvärmningen.Vad händer med en fattig ekonomi (BNP per arbetare runt 2 000 US-dollars) om jordbruks-jorden minskar med upp till 75 procent? På sikt menar de att ekonomin kan anpassa sig förvånansvärt väl. (s. 59)
I slutsatserna lyfter de fram ökad kapitalintensitet och ökad användning av input-varor i jordbruket som en "robust and quantitatively very important channel" för ekonomisk utveckling. (s. 60) Om TFP i industrin förbättras gör det mycket positivt för jordbruket: "Therefore, a “development Marshall
plan”, with a focus on building non-agricultural productivity, would both help lift the overall economies and be vital to agricultural productivity improvements." (s. 60)
Mer metodologiskt pekar de på den relativt enkla neoklassiska makro-modellens styrka och att den funkar för jordbrukets empiri. Alltså borde den modellen spela större roll i den utvecklingsekonomiska forskningen: "the neoclassical features we point to are so striking that any broad-scoped analysis of development ought to relate to them: we must, sooner or later, ask of the micro-development facts to reproduce the aggregate patterns that we uncover here." (s. 61) Bland framtida fortsättningar på det nuvarande pappret nämner de att utveckla modellen så att den inte bara omfattar stängda ekonomier utan också kan ta in att Nya Zeeland exporterar fårkött och kiwi-frukter, eller att Island exporterar fisk. (s. 62)
referens
Timo Boppart, Patrick Kiernan, Per Krusell, och Hannes Malmberg, "The Macroeconomics of Intensive Agriculture", NBER Working Paper No. 31101, april 2023.
fotnoter
* De har också (s. 7) en diskussion om att mycket forskning om utvecklingsekonomi idag är mikroekonomisk och använder RCT:s och liknande metoder. Boppart et al menar att de vill bidra till att bygga en brygga mellan makro-litteraturen och den mikro-litteraturen; här pekar de också på Lagakos, Mobarak och Waugh (2023), Gollin, Worm Hansen och Ager Wingender (2021) och Bergqvist et al (2022).
** När de konstruerar data både på output och utbetalningar så får de fram att bönder tjänar väldigt lite, att deras kapitalersättning faktiskt är negativ om man tillskriver dem en vanlig arbetarlön som ersättning för deras arbete: "Our finding is closely related to those of Herrendorf and Schoellman (2015), who note that the operator surplus in U.S. agriculture implies payments to owner-operators that are very low compared to the wages of agricultural workers. This observation is a mirror image of our findings. Indeed, one way to express our findings is that if owner-operators were paid a market wage, operator surplus would be negative." Herrendorf och Schoellman har också skrivit ett papper 2018 som verkar väldigt intressant.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar