Korrelationen mellan inkomstojämlikhet och social rörlighet

Alan Krueger, Princeton-ekonom och ordförande för Obamas Council of Economic Advisors, har väckt uppmärksamhet i ekonombloggosfären med sin föreläsning i förra veckan om den ökande ojämlikheten i USA och med sin nydöpta "Gatsby Curve", vilket är en scatterplot med gini på x-axeln och social rörlighet, mätt som korrelationen mellan söners och fäders inkomster, på y-axeln. Liksom man kunde tänka sig är högre inkomstojämlikhet associerad med högre korrelation mellan söners och fäders inkomster, dvs lägre social rörlighet:


T ex Paul Krugman har lyft fram detta faktum, men plotten har också mött invändningar, mest intressant från ofta intressante och alltid empiriske höger-kverulanten Scott Winship, tidigare åberopad här på bloggen i samband med hans kritik av Piketty och Saez toppinkomstdata såsom använda av Hacker och Pierson.

Vad är då kärnan i Winships kritik av "Gatsbyplotten"? Låt oss börja med att fråga: vilka är våra hypotetiska mikro-grundvalar i "modellen" att ökad gini-koefficient ger ökad korrelation/elasticitet mellan fäders och söners inkomster? Jag skulle säga att de är: större ojämlikhet i inkomst idag innebär större skillnader i skolsystemet (om än inte linjärt, utan med vissa hack i kurvan för skolreformer osv) vilket innebär mer förutbestämt ojämlik fördelning av kunskaper vilket ger mindre social rörlighet för dagens barn. Och, större inkomstojämlikhet ger också ökad ojämlikhet i tillgång till andra saker som främjar ens framtida inkomster, såsom boende och bostadsområden som är bra för studieförmågan. Osv. Jag skulle vilja säga att det finns sällsynt bra micro foundations, för just denna plott, och att göra den är så sett okontroversiellt.

Men hur man gör den är fortfarande något att diskutera. Utifrån det teoretiska resonemanget ovan kan vi konstatera att det måste vara dagens inkomstojämlikhet som påverkar dagens barns möjligheter till social rörlighet. Och här har Winship en bra invändning mot Kruegers "Gatsbykurva":

"If one believes that inequality diminishes opportunity, one should look at how inequality experienced in childhood affects mobility between childhood and adulthood. Krueger’s immobility data are, for the most part from people who were in their 30s during the 1990s, so they should be matched with inequality data from the 1960s, when those people were children. But instead they are matched with inequality data from 1985. Cross-national differences in inequality were much bigger by 1985 than they were in the 1960s, so it is likely that the relationship across countries between childhood inequality in that decade and immobility experienced by the 1990s is weaker than the Great Gatsby chart suggests; that is, if countries had relatively similar inequality levels when the 1990s adults were children, then inequality would be a less salient factor in explaining mobility differences thirty years later."

Jag tycker att det här är en bra poäng teoretiskt även om jag gissar att samma samband fortfarande är kvar om man använder ginis från 60-talet. Och ekonomen Miles Corak, en av de främsta forskarna på området social rörlighet, svarar:

"Yes, to some extent one wants to use the Gini prevailing during the time children are being raised as it might capture the capacity of parent’s to invest in their children’s human capital. But Solon’s model is more subtle than just that; parents make their investments based upon expectations of the return in the future, when their children are adults. So it is not self-evident as Winship suggests that Gini coefficients from an earlier period are entirely appropriate.

Krueger uses Gini’s for the 1980s: not perfect from Winship’s perspective but not unreasonable, and not clear why this would be characterized as a 'big problem'. Further, Winship has not made clear why he would use Gini’s for any one particular year, rather than some sort of average over the entire time a child is being raised, or why he would ignore the importance of future expectations.

I don’t think this is a fundamental concern that would reverse the result."

En bra diskussion om en intressant plott!


Alan B. Krueger, "The Rise and Consequences of Inequality", föreläsning 12 januari 2012
Scott Winship, "The Obama Administration's Questionable Economic Mobility Claims", 17 januari 2012
Miles Corak, "The Economics of the Great Gatsby Curve", 17 januari 2012

se också Jason DeParle, "Harder for Americans to Rise From Lower Rungs", New York Times 5 januari

---
jfr 23 oktober 2011 "Avkastning på utbildning och social rörlighet", 15 maj 2010 "En liberal om inkomstfördelning, 4", 31 oktober 2008 "Economist om ojämlikhet och mobilitet".

---
Uppdatering 22 januari
Justin Wolfers på Freakanomics ger Corak och Krueger rätt i debatten med Winship: "I score this fight for Corak. It’s not even close: he’s the leading figure in international comparisons of mobility, and he’s put together the best data around. Other authors and other datasets yield the same conclusions."
Wolfers, "Is Higher Income Inequality Associated with Lower Intergenerational Mobility?", Freakanomics 19 januari

Och Corak har svarat Winships svar på Coraks svar, och inkluderar denna talande bild, som inkluderar 25 länder istället för 10 som i Kruegers "Gatsbykurva":

Miles Corak, "The Economics of the Great Gatsby Curve: A picture is worth more than a thousand words", 18 januari
- detta är Coraks svar på Winships svar, också från 18 januari, som finns här.

---
Uppdatering 1 februari
Lane Kenworthy har ett bra nytt inlägg på frågan: kan man förena stor inkomstojämlikhet med låg ojämlikhet i möjligheter (dvs hög social rörlighet)? Exemplet han tar är att inkomstojämlikheten ökat kraftigt i Sverige men att den sociala rörligheten ännu tycks högre än i t ex USA, eftersom Sverige har ett mer utbyggt och jämlikt utbildningssystem, inklusive förskolor.
Kenworthy, "Inequality, mobility, opportunity", 31 januari
även:
John Quiggin, "Social democracy and equal opportunity", Crooked Timber 29 januari