Inkomstojämlikhet och förtroende, till vänster och höger

Inkomstojämlikhet är, visar en rejäl forskningslitteratur, i rika länder på det hela taget negativt korrelerad med förtroende för andra människor och politiska institutioner. Detta faktum är utgångspunkten för statsvetarna Christopher Anderson och Matthew Singers artikel "The Sensitive Left and the Impervious Right", som tar analysen ett steg längre genom att gå ner på individ-nivån inom länder och se på effekterna av ojämlikhet på förtroende dels för höger-orienterade personer, dels för vänster-orienterade.

Anderson och Singer tar sitt mått på förtroende från den stora opinionsundersökningen European Social Survey från 2002-03 och två frågor där om "satisfaction with democracy" samt "trust in public institutions", som besvarats på en skala från 1 till 10 där 1 är extremt missnöje/lågt förtroende och 10 är extremt nöjd/hög tilltro.

Den oberoende variabeln på makronivån är gini efter skatter och omfördelning, hämtad från Luxembourg Income Study, och med kontroller för BNP-tillväxt, arbetslöshetsnivå, och en dummy för postkommunistiskt land. På individnivån är variabeln vänster-höger-självplacering på en skala från 0 till 11 där 0 är långt till vänster och 11 till höger; Anderson och Singer kodar en placering 0-2 som "vänster" och 9-11 som "höger". De kontrollerar vidare för individens inkomst, arbetslöshet, ickeröstning, ålder, utbildning, religiös tro med mera.

Tabellen nedan visar tre olika, men väldigt likartade, modeller för hur nöjd man är med demokratins funktionssätt, för 26 468 européer i 20 länder. Skillnaden mellan modell 1, 2 och 3 är att 2:an har med en interaktion mellan gini och personens ideologi och 3:an har både den interaktionen och en med gini och personens inkomst, medan modell 1 inte har någon av de interaktionerna.

Vi ser att i alla tre modellerna högre gini är associerad med lägre nöjdhet, och att i modell 2 och 3 också interaktionen mellan att vara vänster och högre gini är det. Detta visar att vänsterpersoner i högre grad reagerar på ökad ojämlikhet med minskat förtroende, än vad personer som inte är vänster gör.

Diagrammet nedan visar den enkla relationen mellan inkomstojämlikhet (gini) och ett index för nöjdhet med demokratin, uppdelat på vänster- och icke-vänsterpersoner:

Vi ser att lutningen är brantare för vänsterpersoner, vilket innebär att de reagerar skarpare på ökad ojämlikhet, med minskad nöjdhet med hur demokratin fungerar.

Referens
Christopher Anderson & Matthew M Singer, “The Sensitive Left and the Impervious Right: Multilevel Models and the Politics of Inequality, Ideology, and Legitimacy in Europe” (pdf), Comparative Political Studies 2008