För att börja med begreppet. Anand och Segal skiljer utifrån Branko Milanovic på tre olika mått som man kan ha i åtanke när man pratar om "global inkomstojämlikhet" eller "global inkomstfördelning". Det första är helt enkelt relationerna mellan olika länders BNI per capita. Det andra är mellan-lands-ojämlikhet, där varje individ i världen tilldelas sitt lands BNI/capita och ett mått räknas ut utifrån denna viktning. Det tredje och mest intressanta måttet, det som är mest troget till uttrycket "global inkomstojämlikhet", är fördelning mellan alla individer/hushåll i världen där varje enhet har sin egen inkomst och ingen hänsyn tas till nationsgränser.
Det är det tredje måttet som jag ska fortsätta med här. Hur mäter man då detta? Det är naturligtvis oerhört svårt eftersom det verkligen inte finns trovärdiga inkomstdata för alla individer/hushåll i världen, utan forskarna höftar rätt rejält och gör antaganden hit och dit. Anand och Segal konstaterar också att det finns flera metodologiska val som måste göras och där olika forskare skiljer sig åt:
”The studies differ in their manner of constructing a global distribution from the limited available data, particularly in their use of household surveys versus national accounts, their use of different purchasing power parity (PPP) exchange rates, and their estimation of within-country inequality.”Alltså: använder man hushållssurveys eller nationalräkenskaper som grundkälla, använder man köpkraftsanpassade valutamått eller valutor till marknadspriser när man jämför mellan länder, och vilka beräkningar har man för landsvis ojämlikhet?
I ett diagram återproducerar Anand och Segal måtten, uttryckt osm gini-koefficient för världen, från 10 olika studier för år mellan 1960 och 2000:
Vi ser här att beräkningarna varierar mellan 0,62 och 0,72. Anand och Segals slutsats om detta är att studierna åtminstone är eniga om att nivån är väldigt hög (vilket inte är särskilt förvånande).
Vad studierna däremot inte är eniga om, och vad som också är intressant, är den globala inkomstfördelningens utveckling. Ökar den eller minskar den? Tja, enligt Bhalla och Sala-i-Martin så minskade den 1980-2000, men enligt Milanovic så ökade den åtminstone under 90-talet, och enligt Dikhanov och Ward så stod den tämligen stilla 1980-2000. Och i Dowrick och Akmals beräkningar så står den stilla om man mäter med vanligt köpkraftsjusterade dollars, men minskar om man mäter med "Afriat-justerade" dollars.
Att beräkningarna blir olika när man har så stora mätproblem och metodologiska problem som man har i denna fråga, är inte förvånande, och Anand och Segal ger mycket intressanta detaljdiskussioner av de olika studierna. Dessa detaljer lämnar jag dock därhän.
Referens
Sudhir Anand & Paul Segal, “What do we know about global income inequality?”, Journal of Economic Literature 2008. (Utkast tillgängligt här som pdf.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar