Överskottsmålet och utgiftstaket

"Överskottsmål

Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Målet är att den offentliga sektorns finansiella sparande, det vill säga inkomster minus utgifter, ska motsvara 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP) över en konjunkturcykel.

Det är det centrala målet för finans- och budgetpolitiken och infördes 2000 efter att ha fasats in under tre år. Målet omfattar hela den offentliga sektorn, det vill säga staten, kommunsektorn och pensionssystemet. År 2007 sänktes målet från 2 procent av BNP på grund av en ändrad definition av den offentliga sektorn.

Varför ett överskottsmål?

Om konjunkturen faller bör det finnas en buffert i form av offentligt sparande. Dessutom måste den offentliga sektorn kunna ta hand om en befolkning som blir allt äldre. Allt fler människor kommer till exempel att behöva vård och omsorg under kommande decennier, samtidigt som andelen som arbetar och betalar skatt minskar. Om framtida generationer ska få samma möjligheter till välfärd som idag, bör det vara överskott i de offentliga finanserna idag.
Som EU-medlem förbinder sig Sverige precis som andra EU-länder att följa reglerna i den så kallade Stabilitets- och tillväxtpakten. Enligt dessa får offentliga underskott inte överstiga 3 procent av BNP. Syftet med pakten är just att skapa hållbara offentliga finanser i EU-länderna för att främja en sund ekonomisk utveckling.

Hur mäts överskottsmålet?

Genom att formulera målet som ett genomsnitt över en konjunkturcykel minskar risken för att finanspolitiken ska förstärka svängningarna i konjunkturen och försvaga de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
Eftersom det inte finns något klart mått på hur lång en konjunkturcykel är eller var i cykeln ekonomin befinner sig måste målet utvärderas med hjälp av indikatorer.
Regeringen använder tre olika indikatorer, alla uttryckta som procent av BNP:

• det genomsnittliga finansiella sparandet från 2000, det år då överskottsmålet infördes
• ett sjuårigt centrerat glidande medelvärde för det finansiella sparandet
• det strukturella sparandet, det vill säga sparandet rensat för konjunkturella effekter mätt med det så kallade BNP-gapet

Även vid bedömningen av det genomsnittliga sparandet från 2000 och det sjuåriga medelvärdet för sparandet tas hänsyn till konjunkturläget. Detta görs eftersom konjunkturen inte alltid svänger kring ett nolläge under den period för vilken genomsnitten beräknas. Om konjunkturen exempelvis är onormalt låg under hela sjuårsperioden ger det en missvisande bild av hur väl målet nås om det inte beaktas när målet utvärderas med hjälp av sjuårsindikatorn."

Regeringen.se förklarar Överskottsmålet

"Utgiftstaket

Utgiftstak sätter en övre gräns för de så kallade takbegränsade utgifterna i statsbudgeten. Taket har använts sedan 1997. Utgiftstaket var tidigare ett frivilligt åtagande för regeringen, men från och med den första januari 2010 är utgiftstaket obligatoriskt enligt budgetlagen.

Alla utgifter i budgeten liksom i ålderspensionssystement omfattas av utgiftstaket. Däremot ingår inte statsskuldsräntorna, eftersom regering och riksdag har små möjligheter att kortsiktigt påverka dessa.

Taket tvingar fram prioriteringar

Ett tak tydliggör att regeringen måste prioritera mellan olika åtgärder. Taket motverkar att tillfälligt höga inkomster används för att finansiera permanenta utgifter. Det ger en god utgiftskontroll. Med taket kan riksdagen först besluta hur stora utgifterna får bli totalt sett och sedan prioritera inom de olika utgiftsområdena.

Viktigt instrument för att klara överskottsmålet

Utgiftstaket skapar förutsättningar för att uppnå överskottsmålet. Det bidrar till att stärka trovärdigheten och den långsiktiga hållbarheten i den ekonomiska politik som regeringen vill föra. Genom att besluta om ett tak visar regeringen vilka ramar det finns för utgifter och skatteuttag för att nå överskottsmålet.

Utgiftstaket är flerårigt

Utgiftstaket beslutas för tre år framåt av riksdagen efter förslag i regeringens budgetproposition. Under hösten inför budgetåret beslutar riksdagen alltså både hur stora de takbegränsade utgifterna får bli tre år senare och hur resurserna ska fördelas i detalj under budgetåret. Att ha ett treårigt perspektiv stärker finanspolitisken och visar på långsiktigheten.
Normalt ska inte ett beslutat tak ändras, även om riksdagen när som helst kan ompröva ett utgiftstak. Ett regeringsskifte kan betyda att den nya regeringen föreslår ett annat utgiftstak. Även en sittande regering kan föreslå att riksdagen ändrar utgiftstaket om speciella omständigheter föreligger.
Tekniska justeringar av utgiftstaket är ofta nödvändiga att göra. Ett skäl kan vara om ansvarsförhållandet mellan stat och kommun förändras och kommunerna därmed tar över vissa utgifter. /.../"

Regeringen.se förklarar Utgiftstaket
---
Debatt om statsskuldens rörelse: Anders Eld, "Statsskulden ska ner till varje pris", LO-tidningen 12 november 2010. Handels chefsekonom Stefan Carlén och LO-ekonomen Monica Arvidsson kritiserar Reinfeldtregeringens starka betoning på att minska statsskulden; menar att den satsningen skadar sysselsättningen.