"Frågan är vad som kommer att hända med Foucaults mycel. Det förra årtusendet avslutades med kalla krigets slut, med identitetspolitiken i fokus och med polymorfa massmobiliseringar mot det globala socioekonomiska systemet utifrån tankar om rättvisa och jämlikhet. Det nya årtusendet har börjat lite annorlunda. Nu är det plötsligt världens i högsta grad materiella undergång som är på tapeten.
Vi har ökande råvarubrist, eskalerande klimathot och militär kapprustning i en värld utan centrum där flera supermakter gärna vill ha hegemoni: politikens och ekonomins hårda fakta har återvänt. Frågan om regleringen av individerna och klassificerandets repression kan förefalla vara lyxproblem när det är själva artens överlevnad som står på spel.
Kanske har Foucault sin storhetstid bakom sig. Ändå har han aktualitet: utropen om
”människans död” till trots framträder han som en radikal humanist som försvarar
individen, kroppen, skönheten, begäret och njutningen mot allt som försöker snärja, kontrollera, manipulera.
Kanske skulle en papperslös flykting som nekas vård eller en grundlöst häktad terroristmisstänkt uppfatta tankegångarna i Diskursernas kamp som abstrakta. Ändå finner vi hos Foucault en grundlig reflexion över vad som har gjort det möjligt för stater och andra institutioner att in på huden genomföra detta behärskande.
Det bör inte vara omöjligt att koppla ihop den maktkritiken med en kritik av maktens andra nivåer till en generell kritisk teori för den nya, krisartade epok vi trätt in i."
Edenborg, "Foucault rakt på sak", Aftonbladet 24 maj
Eftersom jag gärna ägnar mig åt politisk ekonomi och är intresserad av blandningarna av forskning och politisk debatt är det här väldigt intressant för mig. Just det möte mellan Foucault och vad jag lite slentrianmässigt kallar "kulturteori" och ekonomikritik som Edenborg skisserar i slutet av sin text är verkligen intressant, och säkerligen något som jag kommer att återkomma till här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar