torsdag 22 maj 2008

Bör arbetarrörelsen tro på Johan Norberg eller Naomi Klein?

Metallfackets fd ordförande Göran Johnsson, nuvarande ordförande för Arbetarrörelsens tankesmedja, tar (tillsammans med Lars-Olof Pettersson) ett för en sosse radikalt ställningstagande i senaste numret av socialdemokratiska idétidskriften Tiden, där han menar att arbetarrörelsen borde ta till sig Johan Norbergs globaliseringspredikningar.

Johnsson och Pettersson argumenterar marknads- och globaliseringsvänligt så till den grad att jag inte riktigt vet hur detta skulle vara socialdemokratisk debatt.

"Den svenska socialdemokratin har för länge sedan bestämt sig för att förespråka frihandel och internationalisering som ett nödvändigt sätt att förbättra välståndet. Vi har levt högt på de framgångar som svenska storföretag haft på en världsmarknad stadd i snabb utveckling. Men någonstans har det blivit problematiskt. ... När globaliseringen tagit fart har det funnits en rädsla för effekterna och man har påstått att frihandeln, sådan den är utformad, främst gynnar den rika västvärlden. Internationell solidaritet har mer blivit ömkan om de fattiga än strävan efter utveckling på en marknad. Det finns mycket som vi inte är överens med Johan Norberg om, men när han konstaterar ”Sammantaget innebär denna globalisering att människor har fått större frihet att handla med, resa till och kommunicera med andra delar av världen och kan utnyttja idéer och kapital som skapats på annat håll” då kan vi inte annat än hålla med. Eller som förre FN-chefen Kofi Annan uttryckte det: ”…de stora förlorarna i dagens mycket ojämlika värld är inte de som har utsatts för alltför mycket globalisering. Det är de som har lämnats utanför globaliseringen.” Sällan eller aldrig hör vi socialdemokrater diskutera just det som är klotets framgångssaga de senaste decennierna. Visst går det att skjuta framgångarna i sank genom att än en gång peka på storföretags härjningar i utvecklingsländer, utnyttjandet av barnarbetskraft och eländiga arbetsförhållanden. Världen är långt ifrån rättvis. Men om vi inte förmår att se framgångarna kan vi heller inte bedöma de faktorer som ligger bakom."

I vilket fall är debatten om hur arbetarrörelsen ska ställa sig till globaliseringen mycket intressant, och inte heller jag är ett fan av Klein, så jag tar inte illa upp av Johnssons och Pettersons sågning av hennes "chockdoktrin"-teori.

Göran Johnsson och Lars-Olof Pettersson, "Globalisering hot mot välfärden?", Tiden 2 2008

3 kommentarer:

Arvid Ahrin sa...

Jag tycker att Annan-citatet som anförs är förmörkande. Visst finns det människor som befinner sig i globaliseringens periferi, men lika viktiga är ju de människor som globaliseringen åsidosatt. En socialdemokratisk agenda med internationella intressen borde bry sig om hur och varför globaliseringen gynnat vissa grupper och inte andra. Även om den höjer välståndet på en aggregerad nivå tenderar den ju att öka klyftorna mellan de som kan dra nytta av utvecklingen och de som inte kan det. Johnssons och Petterssons text ger intryck av att det för dem (och här sällar de sig till det enögda vänsteretablissemang de kritiserar) handlar som vanligt mer om för eller emot globaliseringen istället för vilken typ av globalisering. Globalisering nej - dåligt och globalisering ja - bra. Gäsp. Så länge man inte nyanserar sin argumentation mer än så flyttas inte diskussionen framåt. "Vårt eget välstånd är en frukt av fungerande marknader", att man ens säger en så trivial sak i sammanhanget är nedslående. Hur har vi arrangerat marknad och samhälle för att nå vår höga välstånds- och välfärdsnivå och hur arrangerar vi, i Sverige och i andra länder, detta bäst i framtiden, är en intressantare fråga.

F.ö. gillar jag verkligen din blogg, Erik!

Erik Bengtsson sa...

Arvid: ORD! Du säger vad jag ville men inte kunde eller orkade säga. Jag gillar sossar som är "globaliseringsvänliga" - det är ju det som jag skrivit om apropå Olson - men Johnsson/Petterssons text är jävligt lam på det sätt som du beskriver.

"Vårt eget välstånd är en frukt av fungerande marknader", att man ens säger en så trivial sak i sammanhanget är nedslående."
GENAU.

Jag ska ta mig i kragen och försöka pula ihop ett blogginlägg som försöker presentera den hära frågeställningen (arbetarrörelse & globalisering) på ett bättre sätt. Eller du kanske borde skriva just den texten? Eller vi skriver varsin? Inte så ambitiöst men bara lite reflektioner över J&P:s text. Jag vill gärna läsa mer av dina reflektioner om detta! Här (du kan ju gästblogga) eller på din egen blogg.

Min hunch: Olson. Andreas Bielers aktörsmarxism och papers om "det sociala Europa". "embedded liberalism", Rodriks senaste bok "One economics, many recipes". Etc, etc. Som du ser är det oordnat. Men va fan, uppsatsen om EWCs, Toronto, HK, Malmöseminariet, allt jag filar på handlar ju om de där frågorna. Då borde man ju ha något att säga om det? Men ändå, är jag tom i bollen.

To be continued.

Jan Wiklund sa...

Får har väl ifrågasatt globaliseringen som sådan. Det gör inte ens Klein. Däremot har det stått en strid om vilka regler som ska styra den. Om marknaden ska styra oinskränkt, eller om det ska finnas rätt att skydda människor mot marknaden - eller kanske snarare om människor ska ha rätt att skydda sig mot företag.

Den överväldigande delen av vad som brukar kallas rörelsen för global rättvisa - som själv är extremt globaliserad, glöm inte det! - förespråkar någon typ av global keynesianism eller global socialdemokrati.