Stanley Lebergott börjar sitt paper med att ange tre orsaker till att löner på 1800-talet är intressant. Ett, stora förändringar skedde under denna period och med långa serier kan vi se på orsaker och effekter i dessa förändringar och i lönerna. Två, USA:s 1800-tal är för jämförelse med industrialiserande länder eller Sovjet mer intressant än vad USA:s 1900-tal är. Tre, USA uppvisade på 1800-talet en stor grad av statlig intervention i ekonomin (!) med tariffer, Henry Clays "American System" osv, vilket monterades ner i början av 1900-talet.
Han har en rätt utförlig men inte så systematisk beskrivning av 1800-talets arbetsmarknad och dess imperfekta konkurrens, samt hur slaveriet förändrar lönearbetets marknad. Vad gäller de tre krigen inbördeskriget, WW1 och WW2 konstaterar han att för Nord gäller att under inbördeskriget ökade priserna mycket mer än lönerna och tillväxten var hög efter 1865, vilket stämmer med Keynes idé (i Economic Consequences of the Peace) att "the cost-price spread was a basic source of economic growth", som också använts av Earl Hamilton. Men å andra sidan var tillväxten snabb också efter WW2 och under det kriget hade reallönerna ökat rejält. (s 457) I båda krigen gäller i alla fall, säger Lebergott, att lönerna laggar ett år efter priserna.
Mellan 1825 och 1870 ökade löneskillnaden mellan unskilled jordbruksarbetare och mer skilled arbetare kraftigt; L menar att "it is difficult to attribute this lower rate again to anything but the immigration of unskilled labor" (468).
Han säger, helt korrekt, att en av de mest intressanta grejerna med löner på 1800-talet är att man kan få insikter om hur arbetsgivare skiftar faktorproportioner och ökar kapitalintensiteten i respons på löneförändringar. Dock har han inte så bra heltäckande lönematerial och de övriga nödvändiga data så diskussionen blir fläckvis.
Lebergott diskuterar reallöner och jämför (s 488f) sina skattningar med Edward Budds (bloggat här), som utifrån löneserier, sysselsättning och Kings makrodata hävdat att löneandelen steg under 1800-talet.
Lebertgott diskuterar också branschvisa serier, men de är ett lapptäcke av serier från olika regioner och på olika aggregeringsnivåer.
Kommentatorn på pappret börjar sin kommentar: "Lebergott's paper inspires awe at what has been attempted, admiration for what has been achieved, and, it must be admitted, a bit of uneasines about some of the results." (s 498)
Min slutsats är att 1960 var dataläget för löner i USA på 1800-talet mycket bristfälligt.
Referenser
Lebergott, Stanley (1960) "Wage Trends, 1800-1900"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar