Effekterna av strejker på aktiekurser

Har strejker en (negativ) effekt på berörda företags aktiekurser? Det är en intressant fråga, som nationalekonomerna John DiNardo och Kevin Hallock studerar i sitt paper "When Unions 'Mattered'" från 2002. De förklarar själva i introduktionen sitt projekt så här:

"This paper is an examination of the impact of important strikes on industry stock returns at a time when unions were rapidly evolving. We focus on the economic consequences of strikes during the interwar period as reflected in the behavior of the stock market. Our point of departure is the identification of strikes that, in contrast with most present-day strikes, were primarily an attempt by workers to change the "terms of trade" between workers and their employers." (s 219)

De förklarar att det finns flera studier som kollar på kopplingen mellan strejker och aktiemarknaden, men dessa kollar alla på nutiden (Becker och Olson 1986, Neumann 1980, Kramer och Vaconcellos 1996, Persons 1995). Från och med 1962 finns det dagliga aktiedata från University of Chicago (s 221n), så den tidigare forskningen handlar om perioden efter 1962. De strejker som ingår i deras data hade mycket mindre inflytande på arbetsmarknadssystemet än vad 20- och 30-talens strejker hade. DiNard och Hallock menar att på 20-30-talen var offentlig policy gentemot facken antingen obefintlig eller negativ, och mycket stod på spel: "it is clear that most participants firmly believed that the outcome of the battle between capital and labor was of great significance and the immediate stakes were enormous." (223)

DiNardo och Hallock förklarar så här mer specifikt hur deras studie relaterar till litteraturen:

"Given our focus on strikes, our paper is directly related to two literatures. In one (see Neumann and Reder 1984), the effect of strikes on industry-wide output is mea- sured using industry-wide measures such as inventories and shipments. In another, the lost value associated with strikes is measured using data on market valuation (see, for example, Ruback and Zimmerman 1984). This literature is closely related to the "event study" literature in finance and has focused exclusively on using stock mar- ket returns from individual firms. At its most basic level, our approach is a combi- nation of these two approaches. Like the firm-level studies, our study uses informa- tion from the capital markets; unlike that literature, but in common with the litera- ture on the "industry-wide" effect of strikes, our study focuses on broadly defined indus- trial aggregates" (s 220)

Becker och Olson (1986) som kollar på individuella företag 1962-1982 finner att den genomsnittliga stora strejken var associerad med 4.1 procents minskning av aktievärdet. Persons (1995) finner att aktiepriset för bil- och stålföretag som upplevt strejk sjönk ca 1.6 procent dagarna efter strejken. Neumann (1980) fann ungefär 0.5 procents minskning av aktiepriset på företag där en strejk utlysts under den dagen. Nelson et al (1994) med kanadensiska data studerade 124 strejker 1983-89 och fann ungefär 1 procents minskning av aktiepriset i dagarna efter strejken.

Deras metod är event study method, som de menar använts flitigt i industrial relations-forskning (t ex Becker och Olson 1986 och Abowd, Milkovich och Hannon 1990). På data för 12 till 24 månader före strejken kör de en regression där avkastningen i branschen bestäms av en konstant och avkastningen i alla branscher. Koefficienten på den allmänna avkastningen därifrån använder de därefter för att forecasta hur avkastningen hade utvecklats i den strejkade branschen om ingen strejk hade skett. De har en klurig diskussion om vilken tidpunkt som egentligen är relevant att mäta från när man vill undersöka strejkers effekt på aktiepriser: t ex om det är när strejken börjar eller slutar (226f).

Data kommer från två källor. Strejkdata kommer från Filippelli (1990) Labor Conflict in the United States: An Encyclopedia, och aktiedata från en rapport från Yale 1938, skriven av Alfred Cowles. Filippelli utskiljer de 254 viktigaste strejkerna i USA under perioden, av vilka DiNardo och Hallock använder 36 stycken. Filippelli ger viktig information: hur länge strejken varade, bransch, ifall facket blev erkänt av arbetsgivaren som resultat av strejken, ifall facket var nytt eller redan etablerat, ifall våld utbröt, hur många som strejkade, ifall lönerna höjdes, sänktes eller förblev oförändrade, och vem som "vann" strejken, facket eller företagsledningen (224). Den första strejken i samplet började januari 1925 och den sista i maj 1937. I genomsnitt varade de här strejkerna i 5.5 månader (!), och våld förekom i hälften (!) av fallen. Lönerna ökade i en tredjedel av fallen och sänktes i ett par fall. DiNardo och Hallock sätter in "sina" strejker i perspektiv genom att jämföra dem med det bredare universum av strejker som redovisas i Griffin (1939).

DiNardo och Hallock finner att när strejker förloras och leder till lönesänkningar så är detta associerat med 9 procents ökning av aktievärdena (statistiskt signifikant), medan när de leder till oförändrade löner eller ökade löner med 3-5 procents minskning. (228) Också ifall strejken leder till att facket erkänns av företaget är viktigt för effekten på aktiepriserna. I slutsatserna säger de: "Our analysis sug- gests that financial markets viewed union victories in the interwar period as very im- portant determinants of the share of firm profits going to stockholders." (233)

Referenser

Becker, Brian E., and Craig A. Olson. 1986. "The Impact of Strikes on Shareholder Equity." Industrial and Labor Relations Review, Vol. 39, No. 3 (April), pp. 425-38.

John Dinardo and Kevin F. Hallock, "When Unions "Mattered": The Impact of Strikes on Financial Markets, 1925-1937", Industrial and Labor Relations Review Vol. 55, No. 2, Jan., 2002

 Kramer, Jonathan K., and Geraldo M. Vasconcellos. 1996. "The Economic Effect of Strikes on the Shareholders of Nonstruck Competitors." Industrial and Labor Relations Review, Vol. 49, No. 2 (January), pp. 213-22.

Persons, Obeua S. 1995. "The Effects of Automobile Strikes on the Stock Value of Steel Suppliers." Industrial and Labor Relations Review, Vol. 49, No. 1 (October), pp. 78-87.