Portugals bailout
Portugals regering siktar på att gå ur sitt bailoutprogram i juni 2014. IMF prisar Portugals mycket snabba åtstramning av budgeten -- det strukturella underskottet har minskat med 6.75 procent av BNP på tre år, 2/3 av den totala åtstramning som krävts har därmed genomförts -- men menar att ekonomins problem är så djupa att det kommer ta åtminstone 10 år att få fart på den. IMF pekar på "excessive corporate leverage", höga transport- och hamnkostnader, ineffektiv offentlig sektor, långsamt juridiskt system och inflexibel arbetsmarknad som bestående problem.
Italiens protester
Italien skakas av protester under rubriken "högafflar", rapporterar FT. Den lösa samlingen av demonstranter samlas under det negativa budskapet: "gå alla hem", till regeringen. En Rombaserad sociolog säger till FT att rörelsen kan jämföras med protesterna i Turkiet i somras eller Occupy Wall Street i USA. Den italienska arbetsgivarorganisationen Condfindustria rapporterar att landet är ute ur sin djupaste recession sedan 1945, men att tillväxten kommer vara långsam framöver. Premiärminister Enrico Letta menar att tillväxten kommer vara 1 procent år 2014 och 2 procent år 2015; Condfindustria liksom OECD och IMF tror att den blir långsammare. FT:s ledare var i alla fall optimistisk i veckan angående att ledarskapet i de två stora partierna har föryngrats kraftigt med kristdemokraten Letta (47 år) och vänsterns nye partiledare Matteo Renzi (38 år). Italiens politik gynnar de äldre, menade ledaren, och detta kan ändras med det yngre ledarskapet. Den gamle Economist-redaktören Bill Emmott uttryckte också hopp för Renzi i FT i veckan: "Let us hope Renzi is a new Blair".
Spanien
I höstas så kom, efter nio raka kvartal av minskande BNP, tillväxten tillbaka till Spanien, och i november föll landets statsobligationsräntor under Italiens. Men Kommissionen förutspådde i oktober endast 0.5 procents tillväxt år 2014, och en ökning av budgetunderskottet från 5.5 till 6.5 procent. Premiärminister Rajoy är rejält impopulär, både pga den dåliga ekonomin och korruptionsskandaler, men FT anmärker att inget högerpopulistiskt/euroskeptiskt parti växer där, olikt många andra länder i EU. Det stryk som Rajoy kommer få i EP-valet nästa år kommer snarare från regionala katalanska och baskiska partier, och mittenpartiet UPyD. Inget av dessa är euroskeptiker.
Konvergens?
Mario Monti predikade i veckan i FT att Europas Syd och Nord måste reformera tillsammans. Syd måste lära sig budgetdisciplin, hävdar han, och Nord måste acceptera att investeringar är nödvändiga för tillväxt. Han kritiserar på denna punkt Maastrichtfördraget på att inte skilja på offentliga utgifter till investeringar och till konsumtion. Monti menar att EU måste fortsätta trycka på medlemsstaterna att följa budgetdisciplin, men att lika mycket ansträngning behövs för att få staterna att genomföra strukturella reformer.
Irland
Irland steg för någon vecka sedan ur sitt treåriga bailoutprogram, som första eurobailoutland att göra det. Den irländska regeringen lovar att fortsätta med "reformer". I oktober presenterade landet sin sjunde austerity-budget på sex år, och internationella observatörer ser Irland som ett fall att lära av för andra länder i att försöka förena social sammanhållning med åtstramningspolitik. Både Standard & Poor's och Fitch klassar irländska statsobligationer som värda att investera i, medan Moody's fortfarande klassificerar dem som "junk". Och bilden av en lyckad comeback skadas av den stora emigrationen, t ex så arbetar idag varannan irländsk doktor utanför Irland. Irländarnas modiga (dumdristiga?) drag att inte behålla en nödlina diskuteras.
Bankunion
På det nuvarande (19-20 december) toppmötet har beslut tagits om en bankunion. Denna version började enligt Peter Spiegel i FT med att tyske finansministern Schäuble i juli i år på ett möte öppnade för bankunion, givet att regleringen av bankerna skulle föras över till EU-nivå. ECB tar över övervakningen. Däremot är det inte löst hur räddningsfonden (resolution fund) för fallande banker ska organiseras; målet är en enda sådan fond men det kommer inte finnas på plats när bankunionen träder i kraft. Denna kommer när den är fullbordad år 2026 enligt de nuvarande planer innehålla €55 mdr, vilket kan tyckas lite givet att den irländska räddningen av Anglo Irish Bank år 2011 kostade €30 mdr -- förvisso under de dåvarande reglerna där "senior bond holders" inte fick bli av med sina pengar. Räddningsfonden är alltså alldeles för liten men Tyskland vill inte tillföra mer pengar. En jurist som arbetar med bankreglering säger till FT: “It is a classic European response. They look at a problem, decide it is too difficult to solve, embark on something different and declare victory.” Inte heller Wolfgang Münchau är -- surprise surprise! -- nöjd med utformningen. ECB, pekar han på, tar över regleringsansvaret för 128 banker som tillsammans står för 85 procent av totala banktillgångarna i EU. Räddningsfondens projekterade €55 mdr motsvarar då bara 0.2 procent av de reglerade tillgångarna! Många av de reglerade bankerna har tillgångar på över €30 mdr och i en kris kan hela räddningsfonden ätas upp av en enda bank. Münchau menar att fonden måste ha en kreditlina till någon med mer pengar: det skulle kunna vara ECB, men det juridiska mandatet där är tveksamt, och det skulle kunna vara ESM. (Se också Guntram Wolff.) Tyskland säger hittills nej till detta. Men utan en sådan kreditlina, säger Münchau, är det ingen mening alls med att etablera en bankunion. FT:s Lex-kolumn är lite mer optimistisk: "progress, of sorts". Sony Kapoor är däremot inte imponerad: denna bankunion är som bäst en distraktion, som sämst direkt kontraproduktiv, menar han.
---
Uppdatering 4 februari 2014
"EU-ländernas stats- och regeringschefer beslutade på toppmötets första dag, torsdag, att gå vidare med de bindande reformkontrakt som föreslagits av Tysklands Angela Merkel. De ska ingås mellan EU-kommissionen och frivilliga länder för att öka reformtrycket.Fredrik Haglund, "Bindande kontrakt ska öka reformtrycket på krisande EU-länder", Europaportalen december 2013
– Idén är att säkerställa att det genomförs reformer och att [Tyskland] inte bara blir en utbetalningsenhet, sade statsminister Fredrik Reinfeldt (M) efter mötet på torsdagskvällen.
Han menade att det handlar om en EU-baserad motsvarighet till de krav som Internationella valutafonden IMF ställer när de lånar ut pengar till krisande länder. Sverige går dock inte med, enligt statsministern.
– Vi har som utgångspunkt från svensk sida att inte gå med i sådana här nya instrument eftersom vi redan anser att det finns instrument. Vi kommer inte vara med men vi kommer inte heller stå i vägen för andra att utforma detta, sade Fredrik Reinfeldt.
Till EU-toppmötet i oktober 2014 ska EU-kommissionen och ordföranden för Europeiska rådet ta fram olika förslag på hur sådana kontrakt kan utformas. De ska även fundera över hur en fond, som kan fungera som lockbete för de länder som ingår kontrakten, ska se ut. Förslaget ser dock ut att bli urvattnat i jämförelse med vad tyskarna vill."
" På tisdagseftermiddagen frågades Jean-Claude Trichet ut av parlamentarikerna. De mest kritiska frågor fick han om de brev som ECB ska ha skickat till regeringarna i Italien och Spanien under sommaren 2011, då räntan på ländernas lån sköt i höjden. Breven krävde reformer, en politisk inblandning som inte anstår en centralbank, enligt ledamöterna.Sigfrid Melchior, "Europeiska ekonomibossar försvarar krishantering", Europaportalen 14 januari 2014
Det var absolut nödvändigt för ECB att uppmärksamma Italien och Spanien på vilka konsekvenser det kunde få för hela euroområdet om länderna inte snabbt fick ner sina underskott, hävdade Trichet. /.../
De parlamentariker som har undersökt trojkan har i olika intervjuer rapporterat om brister på demokratisk insyn och dialog om den åtstramningspolitiken som var villkor för krislånen.
– Vi säger inte att de pålagda reformerna inte var nödvändiga, men vi kritiserar det sätt på vilket det gjordes, i princip helt utan inblandning av nationella parlament eller arbetsmarknadens parter, sade den tyske vänsterpartistiske EU-parlamentarikern Jürgen Klute till nättidningen EUobserver."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar