Lagändring: skyddsombuden får numera agera också för inhyrd personal

"Regeringen har i dag, torsdag, lämnat en remiss till lagrådet med förslag som ska öka skyddsombudens möjligheter att agera för utomstående arbetskraft. Det gäller entreprenörer, transportarbetare och inhyrd arbetskraft, förklarar Håkan Lundquist, kansliråd på Arbetsmarknadsdepartementets rättssekretariat.

- Skyddsombudet får nu möjlighet att agera även för dem.

De ska enligt arbetsmiljölagens kapitel 6, paragraf 6a, kunna kräva de åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön. Om de inte får gehör för sina krav har de möjlighet att begära förelägganden och beslut från Arbetsmiljöverket.

- Den möjligheten är ny. Idag kan skyddsombudet bara agera för anställda hos den arbetsgivare som råder över arbetsplatsen, säger Håkan Lundquist."

Elisabet Örnerborg, "Skyddsombud får rätt att stoppa arbetet för inhyrda", Arbetarskydd 6 februari

--
Arbetsmiljöverkets sida om skyddsombud.
Arbetsmiljölagen kapitel 6.
IF Metall om lagändringen.

AD:s sammansättning

"Regeringen har utsett 21 ordinarie ledamöter och 63 ersättare som ska döma i Arbetsdomstolen. Personerna får förordnande tre år framåt.

Idag, torsdag, utsåg regeringen 21 ordinarie ledamöter och 63 ersättare i Arbetsdomstolen. Förordnandet gäller från och med den 1 juli och tre år framåt. Många personer har fått förnyat förtroende att sitta med och döma i specialdomstolen. Exempelvis sitter alla de fyra vice ordförandena kvar.

Alla de tre ordinarie ämbetsmannaledamöterna sitter kvar i ytterligare tre år. Det är personer med särskild insikt i förhållandena på arbetsmarknaden.

De fyra ordförandena berörs inte av dagens beslut."

Mattias Davidsson, "De dömer i AD kommande tre år", Lag & Avtal 3 juni


---

Dagens Arbete, "Domaren som sätter skräck i facket", 26 februari

---
2009 fick AD in 292 stämningsansökningar och 140 tingsrättsdomar hänvisades dit (år 2008: 277 st resp 126 st).

"Tvister om anställningsskyddslagen stod 2009 för 44 procent, kollektivavtalstolkning för 15 procent, medbestämmande för 13 procent, lönetvister för 11 procent, diskriminering för 3 procent och övriga tvister för 14 procent. Andelarna har i stort sett varit desamma de senaste tre åren.
Domstolen avgjorde totalt 450 mål förra året, en ökning från 2008 då 411 mål avgjordes.
Den genomsnittliga genomströmningstiden, alltså hur lång tid det går mellan att målet kommer in till domstolen och det blir avgjort, har varit åtta månader de tre år som statistiken omfattar."

Ann Norrby, "Fler tvister till AD", Lag & Avtal 25 februari 2010

Social rapport 2010: ojämlikheten har på 00-talet stabiliserats efter 90-talets ökningar

"Den utveckling mot ökad polarisering som visade sig på många samhällsområden under 1990-talet har under 2000-talet mattats av och stabiliserats. Fler kan försörja sig på sitt arbete men den andel som under längre tid står både utanför arbetsmarknaden och utanför de sociala försäkringssystemen är oförändrad (3–4 procent). Den långvariga fattigdomen (som varar fem år eller längre) fortsatte att minska för alla grupper. Även om inkomsterna ökade för alla var dock inkomstökningarna större bland höginkomsttagarna än bland dem med låga inkomster. Därför har inkomstskillnaderna ökat.
Den etniska boendesegregationen i de tre storstadsregionerna har stabiliserats efter att ha ökat under hela 1990-talet, medan den ekonomiska segregationen uppvisar en långsamt ökande trend över tid. /.../
Välfärdsproblem kan uppträda tillsammans och en vanlig kombination är ohälsa och ekonomisk utsatthet. Allvarliga sjukdomar leder ofta till försämrade ekonomiska villkor och ökad risk för upplösning av parförhållanden. /.../
Utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre är framtidsutsikterna. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. Betygen är särskilt viktiga för utsatta barns framtidsutsikter. Barn som växer upp i samhällets vård eller i familjer med återkommande ekonomiskt bistånd lämnar grundskolan med mycket lägre
betyg än andra barn och har också mycket höga överrisker för framtida psykosociala problem. /.../
De allra flesta lämnar fattigdomen (i absoluta termer) snabbt, hälften redan inom ett år. Gruppen kännetecknas därför av dem som varit fattiga under lång tid och för dem som en gång varit fattiga är risken stor att återigen hamna i fattigdom.
Efter sju år hade mellan 50 procent (av dem som lämnade fattigdomen år 1992) och 30 procent (av dem som lämnade fattigdomen år 1998) åter igen blivit fattiga. Risken för långvarig fattigdom (fem år eller längre) är ändå relativt liten, bara mellan
3 och 4 procent av befolkningen är långvarigt fattiga under ett givet år.

Socialstyrelsen, Social rapport 2010 (pdf), s 7, 9

Uppväxt och frihet

"Enligt rapporten lever ca 20 procent av alla barn (ca 385 000 barn) i hushåll där någon vuxen dricker så mycket alkohol att föräldrarnas egen hälsa riskeras, så kallat riskbruk. Det är viktigt att skilja den skattningen från antalet barn och ungdomar som har sviktande stöd i familjer pga. föräldrars missbruksproblem. Internationell forskning visar att mellan 8 och 27 procent av alla barn lever minst med en förälder som har alkoholproblem (Socialstyrelsen, 2009b), och barn till föräldrar med hög alkoholkonsumtion löper en ökad risk för att utveckla psykiska problem. Om en hög alkoholkonsumtion dessutom kombineras med andra riskfaktorer i familjen, exempelvis psykisk sjukdom eller låg socioekonomisk status kan riskfaktorerna växelverka och förstärka varandra. Tidigare forskning visar även att barn till föräldrar med alkoholmissbruk löper en ökad risk att utveckla egna alkoholproblem. /.../
I Socialstyrelsens rapport (Socialstyrelsen, 2001) redovisas en uppföljning efter fyra år av 34 000 barn (2 procent av samtliga barn i landet) i svenska hushåll där någon vuxen vårdats i sluten psykiatrisk vård under något av åren 1987–1990. Resultaten visade att barnen löpte nästan tre gånger så stor risk att vårdas för psykiatrisk diagnos och att de hade en nästan fördubblad dödsrisk i förhållande till barn i andra hushåll. En ökad risk för narkotika- och alkoholrelaterad diagnos, självmord och självmordsförsök kunde relateras till ogynnsamma sociala och ekonomiska förhållanden.
I en annan rapport från Socialstyrelsen (Socialstyrelsen, 2006b; även Skerfving, 2007) redovisades ohälsa bland barn i familjer där minst en vuxen hade vårdats i sluten psykiatrisk vård under perioden 1987–1992. Barnen, som var 0–15 år 1990, följdes upp 1993–2002 och studien omfattade totalt 1,2 miljoner barn och ungdomar, vilket motsvarar 80 procent av alla barn i denna åldersgrupp i landet. Av dessa levde drygt 19 000 (1,6 procent) i en familj där minst en förälder hade vårdats i psykiatrisk slutenvård under de aktuella åren och denna grupp jämfördes med barn i övriga familjer.
Resultaten visade att barn i familjer där någon vuxen vårdats i slutenvård för en psykiatrisk diagnos löper en ungefär fördubblad risk för svårare psykisk ohälsa samt skador av våld och missbruk. Risken var tredubblad för psykisk sjukdom bland pojkar och för narkotikarelaterad sjuklighet bland flickor, jämfört med barn i normalbefolkningen. Pojkarna löpte dessutom 40 procent högre risk än andra pojkar att dö under uppföljningsperioden; för flickor fanns ingen sådan överrisk. Både pojkar och flickor hade dock en förhöjd risk för självmordsförsök. Internationell forskning om barn vars föräldrar har psykiska problem bekräftar att dessa barn löper ökad risk att utveckla psykiatriska och psykosociala problem (Beardslee et al ,1993; Skerfving, 2007). /.../
det saknas statistik över hur många barn som har frihetsberövade föräldrar, men enligt gamla uppgifter från Kriminalvårdsstyrelsen framgick det att ca 8 000 barn i Sverige hade en eller två föräldrar som var frihetsberövade på grund av brott 1997. /.../ De undersökningar som finns om barn till föräldrar som avtjänar fängelsestraff visar att en förälders fängelsevistelse kan ge svåra upplevelser för barnet (Riksbryggan, 2007; Murray & Farrington, 2005) och leda till problem med barnets senare utveckling och liv, exempelvis att barnet självt (särskilt pojkar) kan komma att dömas till fängelsestraff. När svenska barn har inkluderas i studier har de barnen inte visat sig löpa samma risk pga. dels att det svenska systemet är mildare med möjligheter till besök och permissioner, dels att det finns ett mer fördomsfritt förhållningssätt till brott."

Folkhälsoinstitutet, "Kartläggning av insatser för barn och ungdomar i risksituationer 2010" (pdf), 2010, s 11f, 14, 15f

jfr Marx i Louis Bonapartes 18:de Brumaire:

"Människorna gör själva sin historia, men de gör den inte efter eget gottfinnande, inte under omständigheter som de själva valt utan under omständigheter, som är omedelbart för handen givna och redan existerande. Traditionen från alla döda släktled trycker som en mara på de levandes hjärna."

Undersökning av kandidaterna i höstens val

Ekot har gett SCB i uppgift att undersöka kandidaterna i höstens val, och presenterar på sin hemsida statistik på kandidaterna utifrån inkomster, ålder, hur stor andel som har utländsk bakgrund, m m. Gött!

Ekots hela undersökning av kandidater i valet till riksdag och kommunfullmäktige 2010

---
jfr:
Lars Olsen kritiserar på sin blogg på Jyllandsposten akademikernas dominans i den danska politiken.

"eg har i min bog kortlagt Folketinget i 1977. Dengang var næsten halvdelen faglærte og ufaglærte, og mange havde erfaring som arbejdere eller landmænd. Det var mennesker, som var formet af det praktiske liv og stolte af det. »Uddannet ved praktisk landbrug«, skrev flere af MF’erne - som alternativ til de fine eksamenstitler.

Blandt de ældre MF’ere skimtes dette mønster endnu. Men blandt de yngre er det radikalt anderledes. Over 70 procent af folketingsmedlemmerne under 40 er således akademikere eller studerende på akademiske uddannelser.

Dette betyder ikke bare en anden uddannelsesmæssig baggrund end befolkningens store flertal. Konsekvensen er også, at brede lags hverdagserfaringer ikke længere er repræsenteret. Kun 2 af 179 MF’ere bor i en almen bolig, sådan som en million danskere gør. Og ingen af de ledende politikeres børn har taget en erhvervsuddannelse, familieerfaringerne stammer udelukkende fra det boglige uddannelsessystem.

Resultatet er, at politikerne ikke i tilstrækkelig grad er det folkelige modspil til embedsmændene."

Lars Olsen, "Eliternes triumf", 9 februari

Strejkvåg i Kina

strejkande bilarbetare från Hondas fabrik i Zhongshan, förra veckan. Bild från NYT 11 juni

De senaste veckorna har flera stora strejker ägt rum i Kinas bilindustri. (Beverly Silvers förutsägelser besannas, någon?)

New York Times hade förra veckan flera mycket intressanta artiklar om detta.
David Barboza, "After Suicides, Scrutiny of China's Grim Factories", 6 juni
David Barboza & Hiroko Tabuchi, "Power Grows for Striking Chinese Workers", 8 juni
Keith Bradsher, "An Independent Labor Movement Stirs in China", 10 juni
David Barboza, "In China, Unlikely Labor Leader Just Wanted a Middle Class Life", 13 juni

NYT har också en intressant mini-enkät med akademiker och författare på temat "What Do China's Workers Want?"

också:

"There’s trouble in the assembly plant of the world. Chinese workers in several plants are bypassing state-controlled trade unions and confronting management. Consumers across the globe face a cost hike at a key stage in the thousands of supply chains that bring them electronics, clothes and toys.
And about time too. /.../
Chinese workers are not racing to the bottom. They are beginning to rise towards the top."

Financial Times ledare 11 juni, "Why China's pay unrest is healthy"

--
EDIT, 14 augusti
Economist har 31 juli en tresidors briefing om de kinesiska migrantarbetarnas ökade militans och höjda löner, och vilka konsekvenser detta kan få för den kinesiska industrin. "The next China". Artikeln har bl a en graf med siffror bl a från John Knight som hävdar att medan migrantarbetarnas löner i snitt ökade med 6,4 procent år 2007 och 3,2 procent år 2008, så ökade de med hela 17,3 procent år 2009.
ett paper på temat: John Knight, Deng Quheng och Li Shi, "The Puzzle of Migrant Labour Shortage and Rural Labour Surplus in China" (pdf), University of Oxford Department of Economics Discussion Paper Series nr 494, 2010

--
Jfr tidigare inlägg: 23 april "Economist om Apples underleverantörer i Kina", 10 dec 09 "Kränkningar av fackliga rättigheter 2009", 24 nov 09 "Bra globaliseringsgrejer", 9 juli 09 "Ett försök till Freeman-Robinson-syntes", 4 feb 09 "Wolf om världsekonomins konsumtions- och sparandeimbalans", 26 juli 08 "Kinas inhemska efterfrågan", 22 april 08 "Rumänsk bilarbetarstrejk".