Trovärdighetsdiskursen kring ekonomisk politik

22 juli 2009, "Det var Kalecki som sa det"
16 november 2009, "Korpis Kalecki-Rehn-hypotes"


---
Camilla Sköld Jansson i Riksdagen februari 2006

Sven Erik Österberg (s) svarar Sköld Jansson i Riksdagen 8 mars 2006: "Enligt 1 kap. 2 § riksbankslagen ska målet för Riksbankens verksamhet vara att upprätthålla ett fast penningvärde. Penningpolitiken anpassas därmed med utgångspunkt från utsikterna för den svenska inflationsutvecklingen. På detta sätt skapas hög trovärdighet kring prisstabilitetsmålet." (min markering)
"Inflationsmålet har uppnått hög trovärdighet. En förändring av det penningpolitiska ramverket riskerar att skapa osäkerhet till nackdel för stabiliteten, och därmed sysselsättningen, i Sverige."


---
Urban Bäckström på Penningpolitiskt forum, 3 juni 1996
"Förra årets Penningpolitiska Forum hölls den 11 april 1995. Reporäntan var då 8,34 procent, den långa räntan var 11,5 procent och kronans kurs låg i TCW-termer över 130. Den höga långa ränta och den svaga krona som vi då hade präglade mitt an-förande. Jag hävdade att detta var ett uttryck för en bristande tilltro till Sveriges förmåga att föra en stabilitetsinriktad ekonomisk politik. /.../

Under det år som gått har tilltron till den ekonomiska politiken ökat. Konvergensprogrammet med dess halvårsvisa kontrollstationer har bidragit till att förtroendet för budgetpolitiken ökat. Riksbanken har visat att inflationsmålet är allvarligt menat."


---
Mona Sahlin (s) i Dagens Nyheter 31 oktober 2008
"- Det finns en konstruktiv vilja att få med vänsterpartiet, men vi vill, i den ekonomiska situation Sverige nu går in i, inte vika en tum ifrån en trovärdig ekonomisk politik, säger hon."


--
Tore Ellingsen, nationalekonom vid Handels i Stockholm, recenserar Hans Tson Söderströms bok Normer och ekonomisk politik i Ekonomisk Debatt, 1996 (pdf)
"SNS Konjunkturråd hamrade in budskapet om Svensk Nominell Stabilitet i varenda rapport från 1981 till 1991. Till och med i den internationella akademiska debatten blev ledande svenska ekonomer som Assar Lindbeck, Torsten Persson och Lars EO Svensson kända för sin analys av tidskonsistensproblem, tveklöst inspirerade av den inhemska politikens svårighet att skapa trovärdighet för en låginflationspolitik.
Händelserna 1990-92 var lika ödesdigra som ironiska. Behovet av prisstabilitet uppskattades till slut av de politiska beslutsfattarna och de började få bukt med inflationen. I samma stund anlände den största externa chocken för svensk ekonomi sedan andra världskriget. Den dramatiskt stigande europeiska realräntan som följde på den tyska återföreningen med full kraft, till stor del beroende på den nyligen vunna övertygelsen om behovet att hålla växelkursen stabil. Tidpunkten för det stabiliseringspolitiska systemskiftet var synnerligen illa vald. /.../
En intressant fråga är huruvida Konjunkturrådets rekommendationer reflekterade vedertagen akademisk forskning eller huruvida den representerade subjektiva uppfattningar och värderingar. Boken avslöjar en ganska selektiv återgivning av aktuella forskningsresultat från Konjunkturrådets sida. Tyvärr gäller detta även för argumentationen kring Konjunkturrådets huvudpoäng – att en god ekonomisk politik måste baseras på fasta normer. Medan de flesta ekonomer skulle hålla med om att det är viktigt att trovärdigt kunna binda sin politik långsiktigt, d v s att normer är värdefulla, så följer inte därmed logiskt att normen måste specifiera ett identiskt handlande under alla omständigheter."


--
"Sven-Erik Österberg, partiets gruppledare i riksdagen, understryker att partiet även fortsättningsvis ”stenhårt” tänker försvara ”ett system som håller ordning på de offentliga finanserna”.

–Vi kan inte som oppositionsparti ha en mer lössläppt ekonomisk politik än vad vi hade i regeringsställning. Det håller inte. Det skapar ingen bra trovärdighet i förhållande till väljarna när det gäller vår regeringsduglighet."
Lena Hennel, "Tungt s-distrikt utmanar Sahlin", SvD 10 januari 2009

Economist om Apples underleverantörer i Kina

"APPLE is renowned for the control it exercises over every element of its business, from design to marketing. The resulting products, to its fans, verge on perfection. But there are clearly some steps in the manufacturing process that it does not supervise so closely. According to a report the firm released on February 23rd, the treatment of workers at several of its contractors in various countries broke both local laws and Apple’s own standards. Such problems are thought to be rife at Western firms’ suppliers in China in particular, but are seldom brought to light. Even Apple’s account raises more questions than it answers.

Apple says some of its suppliers hired underage employees, dumped hazardous waste illegally, made staff work unreasonable hours and paid less than the minimum wage. They also violated Apple’s own standards by discriminating against pregnant women, providing inadequate safety equipment and imposing onerous recruitment fees on workers. Remedial steps, the company says, have already been taken. But it does not specify where these events occurred or how many people were affected. Over the past three years the firm has increased the number of facilities audited each year from 39 to 102. But how much of its production this represents is not disclosed. The report does, however, observe that Apple’s suppliers are good at protecting its intellectual property, if not their workers’ rights."

Economist, "Core and periphery", 6 mars

Vad betyder Ghentsystemet för fackliga anslutningsgraden idag?

"Abstract
Union density declined in Finland by more than 10 percentage points in less than ten years.
This paper analyses the reasons behind the decline, using micro data from the 1990s.
According to our results, the changes in the composition of the labour force and the changes in the labour market explain only about a quarter of this decline. The main reason for the decline appears to be the erosion of the Ghent system, due to the emergence of an independent UI fund that provides unemployment insurance without requiring union membership. We also find that the decline in the union density can be attributed to declining inclination of the cohorts born after the early 1960s to become union members."

Petri Böckerman & Roope Uusitalo, "Erosion of the Ghent system and union membership decline: Lessons from Finland" (pdf), 2006

"Abstract
In recent years, a fundamental basis of union strength, membership density, has diverged dramatically across Europe. While most countries have witnessed stagnation or decline in unionization rates, a few countries have actually experienced steady gains, and achieved virtually full unionization.
This paper addresses the impact of one often acknowledged, but underemphasized explanation for this divergence: differences in the way unemployment insurance is provided. Where unemployment insurance is compulsory and administered by the state, union membership has typically declined or stagnated during the last quarter of the twentieth century. However, where unemployment insurance is voluntary and administered by trade unions (the so-called Ghent system), union membership has grown
quite steadily in the same period. I attribute this close association to the rise of unemployment risks, which has different implications for the decision to join or stay in unions, depending on the way unemployment insurance is funded. In the compulsory system, unions have much less control over the labor market, since, they have no control over the conditions surrounding receipt of unemployment insurance."

Lyle Scruggs, "The Ghent System and Union Membership in Europe, 1970-1996", (pdf) 2001

se också en massa grejer av Anders Kjellberg, bl a
Kjellberg, "The Swedish Ghent System and Trade Unions under Pressure" (pdf), Transfer 2009
Kjellberg om facket och a-kassan (pdf) i P1:s OBS, 13 mars 2009;
Kjellberg, "Ökade avgiftsskillnader i a-kassan - ökad social polarisering", working paper, sociologiska institutionen vid Lunds universitet, 2009

Klasskompromiss som spelteori

Klasskompromissen win-win – spelteoretiska modeller visar att

“politically powerful labour and capital-owners can coexist on a mutually beneficial, dynamically efficient path of capital accumulation, of both parties play long-term strategies that allow the build-up of mutual trust.” (Vartiainen 2001, s 37; ref Kaital & Pohjola 1990)

Juha Vartiainen, “Understanding Swedish Social Democracy: Victims of Success?”, i Andrew Glyn (red), Social Democracy in Neoliberal Times: The Left and Economic Policy since 1980 (Oxford UP, 2001)
V Kaital & M Pohjola, “Economic Development and Agreeable Redistribution in Capitalism”, International Economic Review 1990

---
Uppdatering 23 oktober 2011

"Once deployed primarily by those influenced by the Marxian tradition, the concept of class war fits neatly into the new field of conflict analysis, which often applies the tools of game theory. /.../
it was Jack Hirshleifer of the University of California, Los Angeles, an economist with no affinity for Karl Marx, who virtually created a field of conflict analysis with a collection of essays poetically titled “The Dark Side of the Force.”

In these essays, he emphasized that the pursuit of self-interest often motivates individuals to join strong groups in order to prey on weak groups. Indeed, he argued that individuals opt for voluntary exchange only if it offers them greater gains than coercive expropriation.

Economists who have built on Professor Hirshleifer’s approach include Herschel Grossman, who taught at Brown University, and Michelle Garfinkel and Sergios Skaperdas of the University of California, Irvine, authors of “The Political Economy of Conflict and Appropriation.”"

Nancy Folbre, "Class war games", NYT Economix

Streeck om utbudspolitik i Europa

”supply-side egalitarianism”

”equal opportunities for commodification”.

”Scandinavian methods of ’activiating’ labor market policy are gradually taking root even in a country like Germany, with its Catholic tradition of labor de-commodification through publicly subsidised retirement of large segments of the society’s labor supply” (s 31).

Wolfgang Streeck, ”International Competition, Supranational Integration, National Solidarity: The Emerging Constitution of ’Social Europe’”, i Martin Kohli & Monica Novak, Will Europe Work? Integration, Employment and the Social Order (Routledge, 2001)

Hur ska bemanningsdirektivet implementeras i Sverige?

Mats Hallgren, "Nya EU-regler för bemanningsföretag", SvD 22 oktober 2008
Elisabet Örnerborg, "Olika bud om hur bemanningsdirektivet påverkar", Lag & Avtal 24 oktober 2008

Erik Larsson, "Lundaprofessor utreder bemanningsdirektiv", LO-Tidningen 24 september 2009
Göran Jacobsson, "Lång väg från direktiv till verklighet", LO-Tidningen 3 februari 2010

Bemanningsföretagen, "Bemanningsdirektivet - en ödesfråga för den svenska modellen", 4 januari 2010

Jonas Malmberg, "Hur ska bemanningsdirektivet genomföras i Sverige? Ett diskussionsunderlag", Working Paper, juridiska institutionen vid Uppsala universitet, 2010

Hur går det med bemanningsfrågan i avtalsrörelsen?

Bemanningsfrågan är en av de stora frågorna i årets avtalsrörelse för LO-förbunden. T ex så rankade Handels medlemmar i en enkät om avtalsrörelsens viktigaste frågor bemanningsfrågan som den enskilt viktigaste frågan (alltså viktigare än t ex lönehöjningar). (Jfr också LO:s avtalssekreterare Per Bardhs debattartikel i Aftonbladet 25 mars; Dagens Arbete temasida "Debatten om LAS".)

Vad har då förhandlats fram i de nya avtalen?

Fokus i diskussionen har varit på olika lösningar på olika avtalsområden. Fyra av dem som jag känner till är IF Metalls, GS-fackets, Handels och Livs. (not: senare uppdaterat med Byggnads och Pappers.)

(Jfr LAS §25 om företrädesrätt till återanställning.)


IF Metall

"en svåra bemanningsfrågan har parterna löst på ett sätt som ökar företagens flexibilitet, sms:ar Teknikföretagen.

Lösningen heter kollektivavtalad förstärkt företrädesrätt, säger Veli-Pekka Säikkälä på telefonen efter den träffade uppgörelsen.
– Den är ett komplement till den lagstadgade företrädesrätten, den rör vi inte, säger han.
Den lagstadgade företrädesrätten, som gäller i nio månader, hindrar inte att bemanningsföretag anlitas.
– Den kollektivavtalade förstärkta företrädesrätten gäller i sex månader. Under den tiden kan företagen maximalt anlita bemanningsföretag i 30 dagar annars är det återanställning som gäller.
Efter de sex månaderna är det bara den lagstadgade företrädesrätten som gäller och företagen kan då alltså anlita bemanningsföretag.
Är det här en lösning som nu resten av industrifacken också kommer att använda?
– Nej, det är en lösning för IF Metall. Det är svårt att hitta en och samma lösning för alla områden, säger Veli-Pekka Säikkälä."

Elisabet Örnerborg, "Avtal klart: IF Metall och Teknikföretagen fixade bemanningsfrågan", Lag & Avtal 26 mars

"– Huvudregeln i de nya kollektivavtalen med förstärkt företrädesrätt betyder
att arbetsgivaren under en period av sex månader ska återanställa i stället
för att hyra in. Bryter arbetsgivaren mot denna regel gäller skadeståndsskyldighet, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Missbruk av människor
Detta är ett komplement till de nio månaders återanställningsrätt som lagen
om anställningsskydd, LAS, beskriver. Problemet har varit att denna rätt inte
ger tillräckligt skydd sedan lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning
av arbetskraft kom på 1990-talet.

– Detta har arbetsgivarna använt sig av för att plocka dem de vill ha. Det är
dessutom helt lagligt även om vi tycker att det är ett missbruk av människor,
säger Veli-Pekka Säikkälä.

I det nya kollektivavtalet kan bemanningsföretag tas in vid speciella
behov. Det ska enbart handla om att säkerställa produktionen under en
kort tid och då det inte är möjligt att återanställa.

– Sammanlagt får arbetsgivaren hyra in personal under 30 dagar av
dessa sex månader, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Välja och vraka
Vid återanställning gäller den avtalsturlista som parterna lokalt kommit
överens om. Finns det ingen avtalsturlista kan arbetsgivaren på egen hand
välja ut 33 procent av dem som ska återanställas."

IF Metall, "Avtal med starkare företrädesrätt", 11 april


Handels

"Därtill fick Handels en alldeles egen lösning på bemanningsfrågan. Handels ombudsman Mikael Segel förklarar överenskommelsen:

* De fem första veckorna i direkt anslutning till de sista arbetsbristuppsägningarna har arbetsgivaren rätt att fritt hyra in från bemanningsföretag utan att beakta företrädesrätten.

* Ser arbetsgivaren att det behövs längre tid med inhyrning än dessa fem veckor ska arbetsgivaren så snart som möjligt förhandla med fackklubben. I den förhandlingen diskuteras arbetsgivarens skäl för att hyra in och om inte arbetskraftsbehovet kan tillgodoses med arbetstagare med företrädesrätt. Kommer parterna inte överens kan arbetsgivaren begära prövning hos en särskilt inrättad nämnd.

* Nämnden ska avgöra om det är rimligt att arbetsgivaren får fortsätta hyra in eller om företrädesrätten ska gälla inom tre veckor. Arbetsgivaren kan fortsätta hyra in folk under tiden.

* Kommer nämnden fram till att företrädesrätten ska gälla ska arbetsgivaren avbryta inhyrningen inom sju dagar. Finns fortsatt behov av arbetskraft ska arbetsgivaren återanställa enligt turordning eller köpa sig fri. Det kostar ett och ett halvt prisbasbelopp, för närvarande cirka 60 000 kronor, per förbigången person som också är den som får ta emot beloppet.

Här skiljer sig Handels lösning från GS och Livs, som i det fallet kräver skadestånd till facket, menar Mikael Segel.

- Vi har drivit den här frågan utifrån den enskilda medlemmens situation, därför är vi nöjda med att ha hittat en individuell lösning som passar vår bransch.

Handels lösning skiljer sig också från IF Metalls. Butiksägaren kan fritt hyra in i fem veckor, men butiksägaren kan bara göra det under de fem första veckorna av de nio månaderna som återanställningsrätten gäller. Verkstadsföretaget kan hyra in i 30 dagar under en sexmånadersperiod, vilket kan översättas till några dagar i veckan under hela perioden.

Svensk Handel och Handels har också redan reglerat hur den nyinrättade nämnden ska se ut; en representant från vardera parten och en opartisk ordförande, som ska komma från någon av de högre domstolsinstanserna. Parterna är överens om att dela på kostnaderna för ordförandens arbete."

Elisabet Örnerborg, "Handels egen lösning på bemanningsfrågan", Lag & Avtal 8 april

"Lagena först ut att pröva nya avtalet om inhyrning
Lagena blir först ut att pröva det nya avtalets regler om bemanningsföretag.
– Får vi inte rätt här så är avtalet inte värt något, säger Handels klubbordförande på Lagena, Patrik Olofsson.

Fackklubben på vin- och spritlagret Lagena i Jordbro söder om Stockholm var snabb att begära förhandling enligt de nya reglerna om inhyrning i avtalet mellan Handels och Svensk Handel. Avtalet träffades den 7 april och gäller formellt redan från 1 april.

Reglerna gäller om en arbetsgivare vill anlita bemanningsföretag samtidigt som det finns uppsagd personal med rätt till återanställning enligt lagen om anställningsskydd. Det gör det på Lagena som förra året sade upp 25 anställda. Samtidigt använder företaget enligt facket dagligen i snitt 29 inhyrda.
– Det är ett klockrent utbyte av personal. Vi har lovat våra uppsagda medlemmar att testa alla möjligheter, så nu gör vi det, säger Patrik Olofsson."

Staffan Julius Olsson, "Lagena först ut med att pröva nya avtalet om inhyrning", Handelsnytt 14 april
jfr Mats Pejer, "Lagenafacket prövar bemanningsreglerna", LO-tidningen 14 april


GS-facket

"– Det är en framgång att vi nu har hittat en lösning som är mer anpassad till våra branscher när det gäller återanställningsrätten. Det vikiga är att avtalet förhindrar missbruk och godtycklig behandling av våra medlemmar. Det satt långt inne men nu är det äntligen i hamn, säger GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

– Vi har löst en viktig trygghetsfråga och levererat centrala löneökningar. Vi har lyckats med vårt uppdrag, avslutar Per-Olof Sjöö.

Sammanfattning (kortversion) av GS lösning i bemanningsfrågan:

• Fokus på återanställning
• Förhandlingsmodell i flera olika steg när bemanning varar längre än fem veckor
• De lokala parterna ges stort ansvar
• Prövning av återanställningsrätt kan ske i skiljenämnd

Avtalet berör 35 000 medlemmar inom Trä-, Stoppmöbel- och Sågverksavtalen."

GS-facket, "GS förstärker återanställningsrätten", 31 mars

Livs
Avtalet finns som pdf här. Bilaga B - sidorna 9 till 11 - reglerar bemanning.

Livs tidigt i avtalsrörelsen, 8 mars: "LAS-frågan måste lösas!"

Jfr Sara Borg, "Marabou-fallet uppe i Arbetsdomstolen", Flamman 15 april

Byggnads

"När det gäller bemanningsfrågan har nattens avtal följt den lösning Byggnads förhandlade fram i Byggavtalet. Det är en variant av GS lösning med förhandlingar i flera steg som ger en tröghet i systemet när företag vill hyra in personal i stället för att återanställa uppsagda med företrädesrätt.

Ja från avtalsrådet

Förhandlingarna blev klara tidigt i morse och under förmiddagen har uppgörelserna diskuterats i Byggnads avtalsråd.

– Det var lite diskussioner, främst om bemanningsfrågan, men avtalsrådet godkände uppgörelserna, säger Torbjörn Hagelin."

Johanna Wreder, "Arbetsplatsförkortning hårdaste nöten", LO-Tidningen 22 april

Pappers

"Parterna har också enats om att skjuta på betalningen av avtalspensionerna och hittat en egen lösning på bemanningsfrågan även om den liknar den som GS och Byggnads träffat med sina motparter.

- Det är en kompromiss, men med lite mer hängslen och svångrem, säger Matts Jutterström."

Elisabet Örnerborg, "Pappers bröt igenom industrinormen", Lag och Avtal 27 april

Fölster om inkomstfördelning i Sverige

"Svenskars livsinkomster är däremot extremt jämnt fördelade. Om bara ytterligare 9 procent av livsinkomsterna omfördelades skulle alla svenskar tjäna exakt lika mycket sett över livet."

Stefan Fölster, "Vänsterns darling går inte att lita på", Expressen 9 april

- eeh?? uträkningarna bakom det?

- Fölsters inlägg kommenteras av Daniel Ankarloo (grym hemsida har han), "Ökad jämlikhet?", på etc.se 12 april

------------------------------------------------------------------------------------

uppdatering 27 april
Andreas Bergh kommenterar Fölsters inlägg här.

Jag kollade i förra veckan på google scholar efter studier på just skillnaderna mellan gini vid en viss punkt, och livstidsinkomster. Hittade följande.

"This paper uses register data on tax assessed income from 1951 to 1989 for a representative sample of Swedish men in order to compare the distributions of annual income and "lifetime" income. It is found that the dispersion of lifetime income is around 35 to 40 percent lower than typical crosssections of annual income. It is income up to around 30 years of age that mainly explains this discrepancy in the magnitude of dispersions. From the age of 30 until 65 years the correlations between
annual and lifetime income are quite high and the dispersion of annual income is not very much higher than the dispersion of lifetime income."

Anders Björklund, "A comparison between actual distributions of annual and lifetime income: Sweden 1951-89", Review of Income and Wealth nr 4 1993

-----------------

"The concern with income distribution has always mainly existed because of a concern with individuals' economic welfare. In recent years, the question has arisen whether the distribution of annual income-the distribution most often studied-is the best proxy for the distribution of economic welfare. Other measures, such as lifetime income, have been proposed instead. The paper starts with a discussion of how to define and measure the distribution of lifetime income. By using a simulation model, which partly consists of estimated functions and partly of tax functions taken directly from tax laws, distributions of lifetime income, variously defined, are then
constructed. These distributions are compared with each other, and with distributions of annual income. The simulations indicate that the distribution of lifetime income is considerably less unequal than the distribution of annual income. Whether inheritances are included or not seems to be of no importance for the inequality of lifetime income. If, on the other hand, we include the value of
leisure time in lifetime income, inequality increases by about 10-15 percent. Distributions of income after tax have Gini coefficients which are approximately 25 percent less than the Ginis for the before-tax distributions. We thus find that the picture of inequality we get is very much dependent on which income concept we use."
"The simulations are thus done for a representative sample of 381 Swedish males born around 1945."
4 olika definitioner av lifetime income:
LB1 = value of leisure time included; before tax
LB2 = value of leisure time excluded; before tax
LA1 = value of leisure time included; after tax
LA2 = value of leisure time excluded; after tax
framräknade lifetime ginis (tabell 2, s 250): LB1 0,138; LB2 0,121; LA1 0,102; LA2 0,089 (är det den sistnämnda siffran som Fölster använder?? Gini på 9. Men detta är ju dock för år 1970 som utgångsår, när inkomstfördelningen var betydligt jämnare än vad den är idag.)
Blomquist gör därefter olika variationer på uträkningarna: varierar antagandena om arbetslivets längd, räntenivåer osv. Livstidsginin blir som högst 16.
en slutsats (s 256): "the inequality of lifetime income is 32-42 percent lower
than the inequality of annual income" (om det håller för idag också när gini i Sverige enligt en beräkning är 29, skulle livstidsgini vara mellan 19,72 och 16,82.)

N.S. Blomquist, "A comparison of distributions of annual and lifetime income: Sweden around 1970",(pdf) Review of Income and Wealth, 1981

-----------------------------------

"We apply Haider and Solon’s generalized errors-in-variables model to Swedish income tax data to produce estimates of the association between current and lifetime income. Our estimates demonstrate strong life-cycle patterns. This implies that the widespread use of current income as a proxy for lifetime income leads to inconsistent parameter estimates (i.e., life-cycle bias) even when the proxy is used as the dependent variable. Estimates for comparable cohorts of Swedish and American men demonstrate surprising similarities. There are, however, significant gender and cohort differences in this association that lead to statistically significant and quantitatively meaningful differences in life-cycle biases."

Anders Böhlmark och Matthew J. Lindqvist, "Life-Cycle Variations in the Association between Current and Lifetime Income: Replication and Extension for Sweden", Labor Economics nr 4 2006

---
Uppdatering 26 april 2011
Finansdepartementet i Fördelningspolitisk redogörelse, bilaga nr 3 till budgetpropositionen 2006:
"Livsinkomster är mer jämnt fördelade än årsinkomster eftersom det finns en stor inkomströrlighet under livet. Individer som har en låg inkomst vid ett tillfälle kan ha en högre inkomst vid ett senare tillfälle och tvärtom. Inkomstspridningen över livet mätt med Gini-koefficienten är bara hälften av den årliga inkomstspridningen." (s 7)

Enligt Finansdepartementet har ar livstidsginin 0,13, att jamfora med 0,27 for ar 2006.
Redogörelsen kan laddas ner här.