Värdet av landsbygden i svensk politisk debatt

 

I denna globaliseringens era har landsbygden i Europa och USA, menar statsvetaren Markus Holdo i en artikel från 2020, gått från att ses som produktiva till improduktiva ekonomier, och att porträtteras som gammeldags, konservativa områden. Holdo använder en "deliberative systems"-approach* för att studera olika typer av argument för landsbygdens värde i svensk politisk debatt idag. Han betonar att landsbygden inte är någon homogen entitet och att vi bör se pluralistiskt på olika argument från och om landbygden och vad dess roll är i samhället i stort. Han refererar till Nilsson och Lundgrens (2015, 2018) studier som visar att Sverige har ungefär samma typer av motsättningar mellan stad och land i politiken idag som andra europeiska länder har. Han för ett intressant resonemang om hur våra politiska argument om stad och land i sig också kan säga något bredare om vilka värden vi eftersträvar

"this exploration of rural politics in Sweden helps demonstrating that the claims of injustice and negligence that often characterize rural activism may be analyzed as political ideas and that an approach that recognizes the intellectual (in contrast to emotional or psychological) significance of rural political discourse can generate critical reflection in a society as a whole" (s. 69)

Sverige är särskilt intressant, säger Holdo, både eftersom stad-land-klyftan sedan länge präglat svensk politik, med Bondeförbundet som en stark närvaro sedan 1910-talet, om än under namnet Centerpartiet idag, och eftersom idén om en pågående rural marginalisering, och att denna lett till Sverigedemokraternas framväxt, är populär idag; Holdo refererar bl.a. till en studie av von Essen och Allen (2017) om svenska jägare som en "motvillig höger-social rörelse".

Materialet som Holdo studerar omfattar fyra program från Sveriges Radio under namnet Kluvet land (från 2017 och 2018); partidebatter inom ramverket för Hela Sverige ska leva-kampanjen; en EU-sponsrad podcast om rural utveckling; och opinionsartiklar från de fem största landsbygdstidningarna. Totalt blir det 22 bidrag till den landsbygdspolitiska debatten som studeras.

Holdo har strukturerat analysen av diskurserna om landsbygdspolitik utifrån fyra variabler: de enheter som finns (basic entities, ontology), relationer, motiv, och retorik. Han vaskar fram fyra typer av diskurser: en om ekonomisk tillväxt, en om rural konservatism, en om demokrati, och en om solidaritet. (Se "boxarna" inklistrade ovan.) 

Ekonomisk tillväxt-diskursen ramar in frågorna om andsbygdsutveckling utifrån produktivitet och bidrag till landets ekonomi, kontra områden som lever på omfördelning från rikare, mer produktiva delar av landet. I denna diskurs kritiseras förslag om ökad kommunal utjämning för att öka skatten och belöna ineffektivitet, men man kan också tvärtemot argumentera för att landsbygden är mer produktiv ä vad vi ser, och att det finns en potential som man måste ta tillvara på. Så talar i Holdos material t ex landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, och den dåvarande partiledaren för MP, Gustav Fridolin som menar att lösningar på klimatfrågan finns på landsbygden.

Rural konservatism-diskursen ser landsbygden som produktiva, men hindrade av staten, särskilt genom byråkrati och skatter. En kolumnist skriver: "Landsbygden behöver inte räddas. Det räcker att lämna den i fred." (cit. s. 72) Eskil Erlandsson, Centerpartiets dåvarande talesperson i landsbygdsfrågor, pekar på vattenkraften som genererar enorma summor pengar, men summor som hamnar i Stockholm istället för att främja lokal utveckling.

Demokrati-diskursen är mindre mainstream och ser landsbygdsbornas intressen som en demokratifråga: landsbygdsutveckling är viktigt eftersom det står för ett gott liv för alla som bor på landet. Hela Sverige ska leva r den huvudsakliga aktören som representerar detta perspektiv i den offentliga debatten.

Solidaritets-diskursen fokuserar på rättvisa vad gäller levnadsförhållanden. Journalisten Po Tidholm exemplifierar detta synsätt när han säger att landsbygdsfrågan helt enkelt handlar om rättvisa, rätt till jämlika villkor och service var man än bor i landet.

"The discourse of solidarity challenges both the discourse of economic growth and rural conservatism by claiming that it misguided to think of distributive decisions in terms of productivity and the right to keep what one produces. On the contrary, distributive issues must be seen in terms of fairness and everyone's possibilities to live a good life. When asked about the idea that municipalities should keep more of the returns generated by local production, in line with the discourse of rural conservatism, a local politician in the northern municipality of Arjeplog, Britta Flinkfeldt, calls it a “headless way of reasoning” (S3). “If one municipality gets extremely rich, thanks to natural resources, it means per definition that all other municipalities get less money, and that's not how it should be. It is not a solidary society” (S3)." (s. 72)

Genomgången visar på mångfalden i argument för och om landsbygden i svensk politisk debatt -- frågan om "stad mot land" är inte någon fråga om en monolit mot en annan. De fyra perspektiven som analyserats är dock inte lika representerade bland politikerna, som framför allt står för perspektivet om ekonomisk tillväxt. Centerpartiet, menar Holdo, representerar rural konservatism-perspektivet medan Vänsterpartiet står för solidaritetsperspektivet. Demokratiperspektivet saknar politisk representant men representeras av civilsamhällesorganisationen Hela Sverige ska leva.

Slutsatsdelen är ganska kort men Holdo har en intressant utblick till en studie av rural konservatism i Wisconsin och den radikale republikanen Scott Walkers uppgång där. Holdo använder Cramers resultat från den studien för att utveckla sitt argument och visa på användbarheten i den här typen av perspektiv på landsbygdspolitiska debatter, för att se mönster och rationalitet, bortom klichéerna av konservativa och egennyttiga landsbygdsbor:

"Cramer (2016) shows, for instance, that what she calls a “rural consciousness” in the United States, involves justice arguments, such as the idea of an equal right to education (p. 50). Cramer writes that according this rural consciousness “rural communities are not given their fair share of resources or respect” (p. 51). On the other hand, rural populations are overwhelmingly Republican and conservative and tend to associate the Democrats and policies of redistribution with “big government,” which they oppose. These two tendencies indicate a combination of what I have called the solidarity discourse and rural conservatism. Moreover, Cramer's analysis also indicate the existence of what I have called a democracy discourse, as, for example, she comments that her interviewees in rural Wisconsin “perceived that politicians and government in general are tone deaf to
people outside the major cities” (p. 60). As I have sought to show in this article, these arguments can be reconstructed in ways that bring their coherence and public-mindedness to the fore so that their validity can be assessed instead of discarded them as sentimental, backwards or narrowly self-interested." (s. 74)

Referens

Markus Holdo (2020), "Rural Arguments: Four perspectives in Swedish Political Debate", Journal of Rural Studies 76: 67-75. 

Fotnot

* "by “deliberative system” I mean, in this context, all the views on rural politics that interact in a political ommunity and influence actions and decision-making. Importantly,from a democratic perspective, the way that the parts of a deliberative system are connected, or disconnected, and how they are taken up and addressed in decision-making, or are politically marginalized, affect citizens' opportunities and effective abilities to exercise their democratic rights (see also Bohman, 2000). It also affects a society's capacity to handle problems such as social tensions and conflicts (Dryzek, 2000; Warren, 2017). Studies of deliberative systems thus aim to understand the particular challenges that a political community may face with re- gard to inclusion and uptake." (s. 68)