Ideologins begriplighet: fallet greenbackism i USA:s arbetarrörelse på 1800-talet

Sociologen Sarah Babb, verksam vid Boston College, publicerade 1996 en mycket intressant artikel om ideologin "greenbackism" i USA på 1800-talet. Det var en idé om att ekonomiska problem -- framför allt för jordbrukare -- kom av att lån var för dyra och att man kunde lösa situationen genom att trycka mer pengar ("greenbacks") och öka inflationen, släppa dollarkursen mot guldet. Babb menar att denna ideologi hade en intuitiv kvalitet för högt belånade jordbrukare, men att det är mer förvånande att den också vann framgångar i arbetarrörelsen och facket. Arbetarna hade föga att tjäna på greenbackism, så varför blev de då övertygade? Och hur länge kunde de hålla fast vid en ideologi som inte överensstämde med deras egna erfarenheter? Babb resonerar så här om ideologins seghet och kraft:

"Ideology was characterized by Marx (1978: 21) as a "nightmare weighing on the brain of the living": The ideas, traditions, and vocabularies of the past face important limitations in new contexts. Recent scholarly discussions of ideology have pointed out its possibilities as well as its limitations. Using language borrowed from Giddens, Sewell (1985, 1992) argues that ideologies are structural in the same way that material and political conditions are structural-ideologies are both constraining and enabling. Thus, although ideologies are shaped by political and economic structures, they also shape economic and political structures in turn. Swidler (1986) acknowledges the enabling potential of ideology with her notion of culture as a "tool-kit" of traditions and symbols that actors use to solve different kinds of problems." (s. 1033)

Varför blir vissa ideologier framgångsrika och andra inte?

"Snow et al. (1986) and Snow and Benford (1992) address this issue with their theory of collective action frames. "Frames" are the interpretive devices that people use to make sense of the raw data of experience. In social movements, frames render events meaningful and thereby serve as a basis for collective action. The power of a given frame to attract and mobilize constituents depends in part on its "resonance" with the life-experiences of potential constituents. The conditions for this resonance are: (1) ideational centrality/narrative fidelity-the frame must draw on traditions, values, folktales, and so on, that are already present in the culture of the constituency; (2) empirical credibility-the frame must have an apparent evidential basis; and (3) experiential commensurability-the social problems that the frame attempts to address must have penetrated constituents' lives." (s. 1034)

"Frames" är så sett lite som Kuhns "paradigm": de står emot fakta ett tag men till slut får man ett skifte i ideologi/paradigm. Så här diskuterar Babb sin metod:

"I use a variety of primary and secondary historical sources to examine how labor-greenbackism was constructed as a collective action frame and how it responded to disconfirming evidence. At the center of the investigation is an analysis of articles from labor newspapers dating from the initial appearance of support for greenbacks in the labor movement until its decline in the late 1870s." (s. 1035)

Bakgrunden till analysen börjar med en "cash crunch" under inbördeskriget, 1862, och början på två paralella sedelsystem: dels sedlar utgivna av privata "National Banks", dels "greenbacks", sedlar utgivna av staten för att betala sina räkningar. Specie-betalningar upphörde 1862 och båda typerna av sedlar tappade knytningen till guldet. "Greenbackers" var de som motsatte sig privatbankerna under kriget och som efter kriget motsatte sig återgången till guldet. "Greenbackers" hävdade att privatbankerna och deras ägare berikades av sina sedlar och skulle få för mycket betalt i efterhand om man återknöt sedlarna till guldet. (s. 1037) De ville att staten skulle ta över det finansiella systemet och skaffa monopol på sedelutgivning. Vad som hände var precis motsatsen till vad "greenbackers" ville: man knöt valutan till guldet igen (år 1879), och behöll ett sedelutgivningssystem med en stor roll för den privata sektorn. 

Det är inte orimligt, säger Babb, att klassificera greenbackism som "a social movement of debtors against creditors": de som hade stora lån, inte minst bönder, hade mycket att tjäna på en devalverad valuta, medan de som lånat ut tvärtom tjänade på en stark valuta. För arbetarna var det materiella intresset i greenbackism mindre tydligt: i tider av hög inflation följde pengalönerna inte med priserna, vilket gjorde att reallönerna sjönk.

referens
Sarah Babb (1996) "'A True American System of Finance': Frame Resonance in the U.S. Labor Movement, 1866 to 1886", American Sociological Review, Vol. 61, No. 6 (Dec., 1996).