Alienation

Ett av de få områden där jag blir intresserad av filosofi är det om vad jag fortfarande kallar "alienation", även om det nog är ett dåligt eller imprecist begrepp för vad jag vill fånga. Vad jag vill åt är den i min uppfattning centrala inslaget i ett samhälle, om huruvida medborgarna känner att de kan påverka sin situation och samhället i stort, eller om de tvärtom känner att det inte finns något de kan göra (dvs. de blir hopplösa). Arendt skrev ju i Human Condition att Marx hade fel om alienationen; Arendt menade att folk blir alienerade från samhället, inte från sig själva.

Oavsett hur, tror jag att alienation i denna bemärkelse också är kopplat till socio-ekonomiska faktorer. Statsvetaren Per Adman, influerad av bl a Carole Pateman, har t ex skrivit en avhandling om hur arbetslöshet påverkar ens politiska aktivitet och huruvida man känner att man kan påverka samhället.

Economist hade för några veckor sedan en mycket intressant diagram på detta med huruvida medborgarna, här i Storbritannien, känner att de kan påverka samhället ("influence decisions" är formuleringen i enkäten) eller inte.

The Economist, "Poor whites: On the edge", 24 oktober 2009 s 39