"Var fanns den socialdemokratiska klasskänslan när man släppte Vattenfalls direktörer lösa att berika sig på vanliga människors bekostnad? När en arbetarregering lurade ett antal vanliga människor att köpa 'folkaktien' Telia och förlora tusentals kronor på det? När man satte en ekonomisk maskinist som Curt Malmborg som chef för Försäkringskassan, för att jaga och trakassera människor som fallit mellan stolarna? När socialdemokraterna inte på många år haft en långsiktig tanke om den offentliga sektorn - som av hävd varit de små och utsattas värn - annat än att plus och minus ska gå ihop?Björn Elmbrant, "Det stora uppdraget", i Håkan A Bengtsson (red) Agenda 2010+ (Agora, 2008)
Jag efterlyser ingen klasskamp, men en klasskänsla, en inre kompass för att citera Anders Isaksson."
torsdag 26 november 2009
Inre kompass
Björn Elmbrant skriver väldigt fint och sant i sitt bidrag till Arenagruppens antologi Agenda 2010+ (Agora, 2008) som jag tror delar namn med ett större projekt som denna antologi är en del av. Antologin är, föga otippat, oväntad och skakar väl inte om ens värld direkt men jag tycker att kapitlen av Jonas Olofsson (mycket om försäkringssystemen) och Roger Mörtvik (mycket om osäkerhet i ett globaliserat Sverige och solidariska system för att hantera osäkerhet och risker) är riktigt bra. Liksom då Elmbrants, som är mindre detaljerat och mer idépolitiskt. Här säger Elmbrant något mycket bra om behovet av en inre kompass. (jag tänkte liknande när jag stötte på Margot Wallströms vidriga uttalande om Almedalen - hon verkar onekligen sakna inre kompass och klasskänsla). Elmbrant:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar