Företagsvinster och ojämlikhet i Tyskland under WW1

Jörg Baten och Rainer Schulz börjar sin artikel "Making Profits in Wartime: Corporate Profits, Inequality, and GDP in Germany during the First World War",osentimentalt, pang på rödbetan:

"This study uses a new database of firm-level profit statements to investigate the development of income inequality between industrialists and the labour force during the First World War. A second, minor aim of the study is to improve guesstimates of German GDP development during the war by providing figures for the private service sector." (s 34)

Forskarna är oeniga om hur mycket Tysklands BNP minskade under WW1. Relativt till 1913 års nivå menade Roesler att BNP minskade med 38 procent till 1917, Henning (1974) hävdar 12 procent, Maddison (1991) 18 procent, Ritschl och Spoerer (1997, i Jahrbuch für Wirtschaftsgeschichte) 21-26 procent. Baten och Schulz ger sig in i denna debatt, men huvudfokus är på en annan, den om huruvida profiterna och ojämlikheten ökade under kriget. Denna analys framfördes av vänstern under kriget och var en viktig del av retoriken kring de socialistiska revolutionerna i Tyskland 1919-20, och har också vetenskapliga företrädare, av vilka Jürgen Kocka med Klassengesellschaft im Krieg (1973) är den främste. Baten och Schulz har ett nytt företagsdataset och med detta kan de förkasta Kockahypotesen och visa att det enbart var företag i krigsrelaterade industrier (vapen) som gjorde abnorma profiter under kriget: medianentreprenören drabbades lika mycket av fallande reella vinster som medianarbetaren drabbades av fallande reallöner. Detta stödjer ny och publicerad forskning av Albrecht Ritschl; Ritschl använder dock makrodata vars tillförlitlighet inte kan bedömas i det nuvarande stadiet säger Baten och Schulz som menar att deras mikrodata är mer pålitliga. De följer Spoerers (Von Scheingewinnen zum Ruestungsboom, 1996) empiriska strategi, han har studerat vinsterna under Weimar- och Naziperioderna, och har skapat ett dataset med 140 företag från Düsseldorfs Regierungsbezirk. (s 38-42) Med deras vinstdata och Brys lönedata som använda i Williamson (1995) kommer de fram till att löneandelen som var 71 procent 1913 enligt Hoffmann (1965) var på i princip samma nivå, 70 procent, år 1917 (s 47). De jämför också med Arnold (1999, EHR) som studerat vinsterna i Storbritannien och menat att reallönerna visserligen sjönk men att det var staten, inte företagsägarna, som såg mest ökande inkomster. (s 48) Vad gäller fallet i BNP kommer de fram till en minskning med 31 procent från 1913 till 1917 (s 52).

Referens

Jörg Baten och Rainer Schulz (2005) "Making Profits in Wartime: Corporate Profits, Inequality, and GDP in Germany during the First World War", The Economic History Review.