Att skatta gini utifrån löne-BNP-relationen

Jan Luiten van Zanden, Peter Foldvari, Bas van Leeuwen (alla Utrecht) och Jörg Baten (Tübingen) presenterar i ett paper nyss publicerat i Review of Income and Wealth sina nya beräkningar av global inkomstojämlikhet 1820 till 2000. De använder en kombination av befolkningsviktad mellan-land-ojämlikhet i BNP/capita, och inom-land-ojämlikhet. Det enda tidigare pappret som presenterat långa serier för global ojämlikhet är Bourguignon och Morrisson (2002) och de använde för åren före 1950 antagandet att ojämlikheten inom länder var oföränderlig. Dessutom så använde de Maddisons (2001, 2003) BNP per capita-serier i 1990-dollars, och dessa serier har nu reviderats, i 2005-dollars (se Milanovic 2009 för konsekvenser för ojämlikhetsberäkningar av 2005-serien). Av dessa skäl har van Zanden et al gjort nya ojämlikhetsskattningar.

van Zanden et al har alltså betydligt mer data. B och M hade 362 land-ginis; de har 1082. För att skapa datapunkter för land-år med svårare dataläge använder de två alternativa metoder. Den första är att skatta förändringen i ojämlikhet utifrån utvecklingen i ratio mellan BNP per capita och reallöner för arbetare. Detta föreslogs ursprungligen av Jeffrey Williamson (1998, 2000a, 2000b) och har också använts av Prados de la Escosura (2008). Den andra är att använda ojämlikhet i kroppslängd som proxy för ojämlikhet i inkomster, en metod utvecklad av Baten (1999). Av van Zanden et als 1082 datapunkter kommer576 från WIID, 71 är ginis från annan litteratur, 55 kommer från BNP/löne-ration, 306 från längddata, 68 är kombinationer av BNP/lön och längd, och 6 st är interpoleringar. (s 283)

I ett data-appendix tillgängligt online förklarar de hur de räknar ut ginis utifrån y/w-relationen. Reallönerna kommer från Williamson (1999, 2000a, 2000b), Mitchells Historical Social Statistics, Allen (2001), Mironov (2004) och Allen et al (2011), BNP/capita kommer från Maddison (2003). Tänket bygger mycket på Milanovics idé om "extraction ratio", att den outbildade arbetarens lön kommer ligga runt subsistensnivå och att ju rikare ett samhälle blir utöver en BNP/capita på subsistensnivån, desto större kan ojämlikheten bli. van Zanden et al kör en regression:

ln G_it = β_1ln(y_it/w_it) + β2lny_it + η_i + u_it

Där _i står för land och _t för år, G är gini, y BNP/capita, w reallönen. Ginin bestäms alltså av y/w, av BNP i sig, och en land-dummy η.

För Norge har Lund (2012) skattat gini tillbaka till 1894. Jag använder hennes gini från 1894 till 1920, Gryttens (2009) reallön och Gryttens (2004) BNP per capita, som jag räknar om i 2000-priser för att matcha lönerna som är i 2000-priser, med Gryttens egen BNP-deflator. (Korrelationen mellan y/w och gini blir 0.47.) Regressionen för 1894-2009 ger en konstant på 30.01 och en koefficient på y/w på 9.03. (Andelen förklarad variation är 19 procent.) Med dessa koefficienter blir "gini" för 1865 40.21, år 1840 blir 36.23 och år 1830 blir 35.51.

Referens

Jan Luiten van Zanden, Jörg Baten, Peter Foldvari och Bas van Leeuwen (2014) "The changing shape of global inequality 1820-2000: Exploring a new dataset", Review of Income and Wealth juni 2014.