Ekonomisk-historikern Svante Prado diskuterar i sitt paper "Fallacious Convergence" från 2010 kritiskt konvergenshypotesen, utifrån nya lönedata för Sverige. Han börjar med att visa, vilket också Ljungberg (1996) gjort, att om man tar bort Skandinavien från Williamsons Europa-sample så syns inte heller någon konvergens. Detta syns i diagrammet nedan.
Eftersom Skandinavien är så viktigt för konvergensbilden, och Sverige är det största landet i Skandinavien, är det viktigt att granska statistiken som underligger analysen av den svenska reallöneutvecklingen.
Lönedatadiskussionen görs i tre steg. Ett, skattningar av relativa prisnivåer på konsumtionsvaror (typ livsmedel och boendekostnad), som används för att PPP-korrigera lönerna. Två, etablera jämförbara nivåer för reallöner ett benchmark-år. Tre, länka reallöneserier till benchmark-året. Skillnaden i bilden som Prado visar av relationen mellan amerikanska och svenska reallöner, jämfört med Williamsons, beror framför allt på steg två. Williamsons löneindikator byggde mycket på byggnadsarbetare; inkluderande av industriarbetare ändrar bilden. Williamson överskattar den svenska reallöneutvecklingen under perioden vilket ger en upward bias för konvergenstolkningen (s 174).
PPP-korrigeringarna intresserar jag mig inte så mycket för, men desto mer intresserad är jag av utvecklingen för olika typer av arbetare. Prado konstaterar att Williamson (1995) liksom Phelps Brown och Hopkins (1956) i deras klassiska studie och Allen (2001) fokuserar på byggnadsarbetare. Ett sådant ensidigt fokus är relevant när inga andra lönedata finns; för byggnadsarbetare tenderar det att finnas lönestatistik mycket längre tillbaka eftersom de bl a arbetat för offentliga institutioner och kyrkan som har bevarade arkiv över sin bokföring. Detta är t ex vad Allen (2001) utnyttjar för att kunna diskutera reallöner hela vägen tillbaka till 1300-talet. Men om det finns data tillgängligt för fler grupper, säger Prado, så är det inte bra att bara kolla på byggnadsarbetare. De är inte representativa; t ex så tjänade byggnadsarbetare i USA:s 1800-tal mycket bra, vilket gör att löneskillnaden mot Europa överskattas om man bara tittar på denna grupp (s 177). (En detaljfråga är att Williamsons svenska byggnadsarbetarsample inte motsvarar hans amerikanska och brittiska samples; de två senare inkluderar grupper som murare, stenhuggare, möbelsnickare och målare som inte finns med i det svenska samplet (s 178). Ännu ett detaljproblem är användandet av veckolöner och den de facto skillnad i antal arbetade timmar som fanns mellan USA och Sverige vad gällde byggnadsarbetare.)
Därför går han vidare med att konstruera serier för industriarbetarlöner. Williamson har använt fyra serier för outbildade industriarbetares löner: järn, trä, socker och verkstadsindustri. Före 1888 hade han dock bara data för järnarbetare (s 183). Prado konstruerar en industrilöneserie som är för både "unskilled" och "skilled" (facklärda) arbetare. Också för USA har han en serie, från Clarence D Long för 1860-1890 och Albert Rees för 1890-1914, för industriarbetare i allmänhet (s 186f).
Prado visar att med de nya serierna så ser skillnaden mellan reallön i USA och Sverige mycket mindre ut i början av perioden, 1860-tal, och mindre av konvergens ser ut att ha skett. Detta illustreras av diagrammet nedan där den heldragna linjen är Williamsons ursprungliga jämförelse mellan outbildade arbetare, den prickade är Prados modifierade serier för outbildade, och den streckade är industriarbetare.
I diagrammet nedan syns konvergensbilden USA-Europa överlag, utifrån reviderade serierna.
Vi ser att det fortfarande skedde konvergens från 1870 till ungefär 1887. Efter ungefär 1897 började tvärtom skillnaden mellan USA:s och Europas reallöner tvärtom öka igen. Prado menar att för det sena 1800-talet så har Williamson överskattat konvergensen Sverige-USA, men att en viss konvergens ändå skedde. Frågan är dock om denna drevs av emigrationen; Prado menar att den snarare drevs av ökad produktivitet i den svenska ekonomin (s 195)**.
Fotnot
*En implikation kan också vara att emigrationen från t ex Sverige då kan driva upp löneandelen i emigrationslandet. Lennart Schön (2000, s 225) diskuterar detta i sin bok En modern svensk ekonomisk historia. Prado skriver: Schön "used Williamson (1995a) real wage series in illustration of the thesis that Swedish mass emigration to the US drove a wedge into the development of wages and GDP per capita in 1870–1910. The growth of wages outstripped the growth of GDP per capita".
**Prado skriver att 1870-90 höll de svenska lönerna takten med produktiviteten, med en tillväxt på 1,45 procent per år. 1890 till 1910 ökade däremot produktiviteten snabbare än lönerna: 3,14 procent årligen jämfört med 1,94 procent (s 195). Men att jämförelsen är problematisk: "It is problematic to compare the growth of real wages and the growth of labour productivity because it implies the use of two different deflators. If we instead deflate nominal wages by the deflator for the manufacturing industry from Prado (2008, Table A.5.1) the picture is somewhat modified. Product wages grew annually by 2.06% in 1870–1890, thus outstripping the growth of labour productivity, and by 2.43%
in in 1890–1910, still significantly slower than the growth of labour productivity."
Referens
Svante Prado, "Fallacious convergence? Williamson's real wage comparisons under scrutiny", Cliometrica 2010.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar