Kudos till Ordfront Magasin som i förra numret har en lång artikel av ekonomisk-historikern Daniel Berg om "the flash crash" och datoriseringen av börshandeln.
Daniel Berg, "Blixtkraschens tidsålder", Ordfront Magasin nr 5 2010. Berg inleder:
"Klockan är 14:45 på Wall Street den 6 maj 2010. Plötsligt faller New York- och Nasdaqbörserna med över nio procent på några minuter. Det ojämförligt största och snabbaste börsfallet någonsin i historien. 500 miljarder dollar går förlorade – mer än Sveriges samlade BNP. Men investerarna och mäklarna på Wall Street hinner inte kasta sig ut genom fönstren. Några minuter senare vänder kurvorna uppåt igen och större delen av jättefallet återhämtas.Nu har också Fokus uppmärksammat samma händelse:
Ingen vet ännu vad som orsakade »The Flash Crash«, blixtkraschen, trots en statlig amerikansk utredning. Men en sak vet vi: ingen människa hann blanda sig i. Kraschen skapades av de datorer som idag dominerar världens börshandel."
Linda Eriksson, "Handeln som gungar vaggan", Fokus 19 oktober 2010. Eriksson:
"Börsen har genomgått en teknisk revolution i det tysta. Handel utförd av datorprogram styrda av avancerade algoritmer har ökat i rasande takt. I USA handlar det i dag om 50–60 procent av marknaden, i Sverige nästan 40 procent. Den dagliga genomsnittliga aktieomsättningen på New York-börsen ökade med 181 procent mellan 2005 och 2009, medan den tid som krävs för att handla sjönk till 650 mikrosekunder. Banker, fonder och andra finansiella institutioner tävlar mot varandra med sina respektive system. Börsens kohandlande på ett fysiskt marknadsgolv har ersatts av system som har gjort det möjligt att handla med ljusets hastighet. Och i »The Flash Crashs« bakvatten var det främst till dem misstankarna gick.Fenomenet kallas för algohandel eller automatisk handel. Ytterligare ett steg är den högfrekventa handeln där tidsaspekten är viktig – otroligt många ordrar läggs på väldigt kort tid. Gemensamt är att människan bestämmer tid, pris och volym. Sedan tar algoritmen över och utför köp och försäljningar. Till grund för »beslutet« om en affär ligger insamling av data bland annat kring den mänskliga aktiviteten på börsen, affärsnyheter och bilddata. Till exempel skriver affärssajter numera sina nyhetsflashar med en på förhand bestämd struktur för att algoritmerna ska kunna läsa av dem.
En av de grundläggande anledningarna till »börsrobotarnas« framfart är den ökade hastigheten. Ofta handlar det om att hitta och utnyttja felprissättningar och tillfälliga avvikelser – så kallad arbitrage. När en obalans i marknaden uppstår måste man lägga bäst bud, sedan handlar det om att vara snabbast på att lägga budet. Ofta ligger vinsten endast på några ören, men det kompenseras av volymen – tusentals ordrar läggs eller dras tillbaka varje sekund. I dag är man nere på nanosekunder."
I december förra året länkade jag till en SvD-artikel om just datoriserad börshandel.
Tett om regleringar och slutsatser av "flash crash"
"Would it be possible to impose a speed limit on high-frequency trading?" Flash Crash den 6 maj inget unikum utan ett tecken på ett större fenomen. Olika förslag om hur man kan gynna mer långsiktiga investeringar på de extremt kortsiktiga investeringarnas/spekulationernas bekostnad. Se också Andrew Haldane, "Patience and finance" (pdf), Bank of England paper 9 september
Gillian Tett, "Real issue in high-frequency trading has been dodged", FT 10 sept 2010 s 24
---
UPPDATERING 19 februari 2011
Efter "the flash crash" tillsattes en offentlig utredning med åtta akademiker och reglerare som utredare. Nu har deras rapport kommit. De föreslår bl a att high frequency traders, som står för 70 procent av marknadsvolymen, ska betala högre avgifter för snabb handel. De föreslår också regleringar av bankers användande av skiften av handel mellan bankers kunder. Förslagen är överlämnade till Securities and Exchange Commission (SEC) och Commodity Futures Trading Commission för beslut. SEC införde också direkt efter flash crash nya regleringar på prov, inklusive "circuit breakers" som tillfälligt ska stoppa handel i individuella aktier i vissa lägen. Utredningen föreslår att dessa regler ska permanentas.
Telis Demos, "Flash crash report proposes extra 'provocative' reforms", FT 19-20 februari 2011
Telis Demos, "Quick View: Blown away by the flash crash report", FT 21 februari
UPPDATERING 18 mars 2011
FT rapporterade i förra veckan att det skett våldsamma, snabba prisfluktuationer på varor som kakao och råsocker i början av mars, vilket lett till att folk skyller på high-frequency trading companies för den ökade volatiliteten - just som i fallet med the flash crash.
Gregory Meyer, "High-speed commodities traders under crash scrutiny", FT 10 mars 2011
Uppdatering 10 oktober 2011
Donald MacKenzie, "How to Make Money in Microseconds", LRB 19 maj 2011
1 kommentar:
Tanken går till första världskrigets utbrott. Som bekant blev det krig för att såväl tyska som ryska generalstaben hade detaljplanerat hur en mobilisering skulle gå till, och det fanns ingen som visste hur man skulle få stopp för dem när de en gång hade börjat. Människorna satt fast i sina egna rutiner.
Det skulle vara intressant att få en översikt över hur typiskt sånt här är.
Skicka en kommentar