En av ekonomins stora frågor, och därmed en av ekonomisk historias stora frågor, är: vad för jobb skapas och vad för jobb försvinner under olika perioder av ekonomisk förändring? För ekonomisk-historiker har denna fråga ställts framför allt i samband med den industriella revolutionen -- försvann relativt kvalificerade och självbestämmande hantverksyrken och ersattes med rutinartade och hårt styrda fabriksjobb? --, den andra industriella revolutionen -- skapades fler kvalificerade och bättre jobb? -- och så idag, omvandlingen sedan ungefär 1970-talet i de rika länderna, där det diskuteras ifall vi ser en polarisering av jobbstrukturen, mellan stimulerande, välbetalda jobb i toppen och lågbetalda, mer ofria jobb i tjänstesektorn i botten. (bloggat: Goos och Manning 2007 om UK; Henning och Eriksson 2020 om Sverige.)
I denna tradition är det intressant också att studera elektrifieringen, eftersom den är en av de mest omvälvande teknologiska innovationerna i vår ekonomisk historia -- enligt Jovanovic och Rousseau (2005) tillsammans med datoriseringen den mest omvälvande. Ekonomisk-historikern Rowena Gray (då vid University of Essex, nu verksam vid University of California) studerar i en artikel från 2013 effekterna av elektrifiering inom USA:s industri 1900 till 1940, närmare bestämt effekterna på vilka typ av jobb som skapades och försvann inom industrin. Närmare bestämt är det arbetenas "skill content" som hon är intresserade av, ungefär: hur kvalificerade var jobben? Hon har ovanligt precisa mått på kvalifikationerna, för att vara en historisk studie:
"Here, skill is measured directly, according to the task composition of each job, and the impact of technological change on the relative demand for managerial, clerical, dexterity and manual tasks is identified. I define a task as a particular activity that is required of an occupation, or the intensity with which a particular skill is used. For example, the “manual” measure describes the extent to which strength is needed in an occupation, while the “clerical” measure details the degree of numerical and office skills required in a job." (s. 352)Hennes resultat visar att elektrifieringen ökade efterfrågan på kontrosarbetare jämfört med de mer hands-on jobben. Allra mest är det jobb som kräver "dexterity" som drabbas. Resultaten har implikationer för hur vi tänker om löne-ojämlikhets utveckling under den här tiden.
"Previous research portrayed technological change in this era as being simply skill-biased or education-biased at all levels of production. In particular, Goldin and Katz (2008) looked across industries that were adopting electric power at different rates over the period 1909 to 1940 and showed that in 1940 industries that had adopted electricity more quickly over the period 1909 to 1929 employed more educated blue collar workers. Thus, they concluded that technology was skill-biased and that the downward trend in the education premium to 1950 must be explained by the increased supply of educated workers as a result of the “high-school revolution”. However, I show here that, for the bulk of workers (the 80% employed on the factory floor), electrification led to unskill-biased technological change, which may provide an alternative explanation for falling wage differentials between artisanal and manual workers." (s. 352)
Förutom Goldin och Katz klassiska studie är en annan viktig referens för Grays studie Atack et al 2004:
"Various authors, notably Atack et al. (2004), have shown that the move from artisanal to factory work in the mid-nineteenth century may have been de-skilling, or at least not biased in favor of skilled workers.They used detailed plant-level data from 1850 to 1880 and found that the advent of the factory likely led to an increased division of labor so that teams of unskilled workers could perform tasks previously done by a handful of skilled workers. Late in the period, as steam power predominated, there may have been an increase in the use of skilled labor which partially offset the bias in favor of unskilled workers. Bessen's (2011) study of New England textile factories found evidence that new technologies simultaneously eradicated the need for certain tasks while increasing the value of the remaining tasks used in production." (s. 352)
Gray studerar specifikt effekterna av elektrifiering. Vi vet att elektrifieringen hade stora konsekvenser på hur fabriker var organiserade. Ångmaskinerna försvann (jfr diagram 1 ovan som visar att ångmaskinrna stod för ungefär 80 procent av hästkrafterna i industrin 1900, men 0 procent 1940), och med dem remmarna som drev rörelsekraften från ångmaskinerna ut till de olika maskinerna i fabrikerna. Med ångmaskiner placerade där de var, var man tvungen att organisera fabriken rent fysiskt i rummet så att de mest energikrävande maskinerna var närmast energikällorna; med elektricitet som man kunde fördela ut i rummet på ett mycket friare sätt, kunde stora omorganiseringar av produktionen se med löpande band. David och Wright (2003) beräknar det till att totalfaktorproduktiviteten växte med 5 procent om året i US-amerikansk industri på 1920-talet som var en stor expansionsperiod för elektricitetsanvändningen i industrin. Studier från 30-talet och 50-talet visade att en del kvalificerade fabriksjobb försvann i denna utveckling, och ersattes av okvalificerade jobb. Gray menar att elektrifieringen också kan ha ökat användningen av scientific management, eftersom elektrifieringen ökade stordriftsfördelarna och ökade hastigheten i produktionen vilket gjorde det allt viktigare att få olika moment gjorda i rätt tid i relation till varandra. (s. 354)
I en särskild sektion presenterar Gray en modell för efterfrågan på arbetskraft i industrin. Produktionsarbetare P och tjänstemän C (clerical workers) kombineras för att producera output Y. B är en teknologiparameter och θ är substitutionselasticiteten mellan P och C. En Cobb-Douglas-produktionsfunktion är: Y = BP^θ C^1-θ . Produktionsarbetarna P delas i sin tur upp i manual workers M som gör arbete som kräver fysisk styrka och dexterity workers D som gör arbete som kräver hand-öga och motorisk koordination. Hon har en ekvation för hur P utgörs av M och D men jag skippar den här. Mer intressant är ekvationerna för relativ efterfrågan på arbetskraft:
A_M och A_D är teknologiparametrar för de två typerna av arbetare M och D och σ är substitutionselasticiteten mellan M och D; W är löner. Gray gör hypotesen att införandet av elektricitet kommer ha effekter på de olika jobbtypernas relativa produktivitet, A_D / A_M och B^(1/θ) / A_D^σ. Hon antar att arbetare rör sig mellan delstater så att relativlöner utjämnas tvärs över delstater och att relativlönerna bara kommer variera över tid, vilket kommer fångas av tids-fixed effects i regressionerna.
Hennes task-data kommer från en rapport från United States Employment Service år 1956. En utredning efter 1933 års Wagner-Peyser Act gjorde bedömningar av vilka tasks som ingick i 4000 jobb och Gray har digitaliserat denna källa. [1] Utredningen bedöms vara en god spegling av vad för sysslor olika jobb innehåll mellan 1933 och 1949, men, säger Gray, man kan vara orolig för att den inte är lika rättvisande för jobb under 1900-talets början. För att kolla detta har Gray jämfört beskrivningarna i 1956 års rapport med en tidigare beskrivning från US Army, år 1918. Jämförelsen visar, säger hon, att jobben var tämligen stabila i sina innehåll och att om något så var förändringen att en del jobb mekaniserats och minskat sina inneslag av hand methods, så att efterfrågan på dexterity sjönk mer än vad Grays data fångar upp. [2] Datat om de arbetandes ålder, kön och så vidare kommer från Folkräkningarna från 1900 till 1940. Information om elektriciteten kommer från Census of Manufactures från 1904, 1913, 1923, 1933 och 1942. Därifrån får Gray data om hästkrafter och ifall de kommer från elektricitet, ångkraft eller något annat. [3] Det slutgiltiga datat innehåller 411 530 individer som arbetade i industrin något av folkräkningsåren mellan 1900 och 1940. För delstats-år-nivån som analysen görs på, blir det 251 observationer.
Diagram 2 visar variationen i hur utbredd användningen av elektricitet var i olika delstater 1900-1940.
Referens
Rowena Gray (2013) "Taking technology to task: The skill content of technological change in early twentieth century United States", Explorations in Economic History 50: 351-367.
fotnoter
[1] Hon exemplifierar: "A task is a feature of a job and details the extent to which a particular skill or activity is used within an occupation. For example, the “manual” variable describes, on a scale of 1 to 5 where 5 is the highest, the level of physical strength needed in an occupation. The “clerical” variable measures the amount of clerical competency required to perform an occupation. Stenographers score low on the manual variable and receive the second highest score in the clerical variable, lower than an occupation such as proofreader where clerical accuracy is even more paramount. In contrast, machinists rate very low in clerical accuracy. Some variables are dichotomous, such as “dealingwithpeople”, which indicates whether a key feature of a job is dealing with clients or colleagues." (s. 356)
[2] Hon pekar också på att andra ekonomisk-historiker gjort ännu större temporala hopp vad gäller att anta stabila jobbinnehåll över tid: "There are now other precedents in the historical literature for applying twentieth-century DOT data to earlier datasets. Van Leeuwen and Maas (2011) present HISCLASS, a database of occupational descriptions augmented by the 1965 DOT. Furthermore, Michaels et al. (2013) apply task definitions from the 1991 and 1939 editions of DOT to the period 1880–2000." (s. 356)
[3] Hon diskuterar måttet så här: "The main electrification variable is the share of total horsepower used in a state–year that comes from electricity. This variable captures the switch from steam to electricity better than other measures, such as electric horsepower
per worker, which might be more influenced by the changing scale of production." (s. 356-7)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar