Industriella revolutionen och efterfrågan på arbetskraft

målning från 1812: The Leader of the Luddites. från wikipedia.

Kevin O'Rourke med flera tar avstamp i de upplopp som yrkeskunniga arbetare startade i Nottingham 1811 i motstånd mot maskinernas intåg i produktionen. De citerar Hobsbawm (1952) som kallar detta för "collective bargaining by riot". Samtidigt så menar O'Rourke et al att Goldin och Katz (2008) har bevisat att teknologiska framsteg på 1900-talet varit skill-using (även Berman et al 1998). Men ludditernas uppror visar att vi inte kan anta att det alltid har varit så. Acemoglu (2002) menar att antagandet att teknologisk förändring är skill-biased är passande för 1900-talet men inte för tidigare perioder. O'Rourke et al menar att det finns goda skäl att tro att under de industriella revolutionerna i Storbritannien och USA "much technological progress was skill-saving rather than skill-using." (s 374)

De skiljer på användande av arbetskraft när den nya teknologin uppfinns och  installeras. Där krävs mycket skills. Men därefter ska de nya maskinerna också användas och frågan är då i vilka proportioner kapital, energi, råvaror, skilled labor och unskilled labor används; detta är frågan som detta paper handlar om. Humphries (2010) har visat att outbildade barnarbetare var viktiga i arbetsprocessen i den industriella revolutionen och att mekaniseringen genom att "destroying jobs and making skills irrelevant" bidrog till en tillfällig stagnation i vuxnas löner. Detta, menar O'Rourke et al, ger oss säl att tro att en del av de teknologiska framstegen under den brittiska industriella revolutionen var unskilled-labor using snarare än skill-using. Boberg-Fazlic och Weisdorf (2012) studerar 20 000 yrkestitlar från anglikanska socknar 1550-1850 och finner att medan bara 1/5 av brittiska arbetare var unskilled före 1700 så var proportionen 1/2 1850. Forskningen om industrialiseringen i USA visar liknande mönster. Industrialiseringen där tog fart kring Napoleonkrigens kaos och minskade handel och under 1800-talets första hälft var en stor del av produktivitetstillväxten i industrin i USA beroende på större skala på produktionen med ökad arbetsdelning inom företag, även om också mekanisering och kapitalinvesteringar var viktiga i den viktiga textilindustrin. Mekanisering blev viktigare överlag från 1850-talet och framåt (Sokoloff 1986, Engerman och Sokoloff 2000).

Goldin och Sokoloff (1982) finner en stor ökning i kvinnor och barns andel av arbetskraften från början av 1800-talet till 1832 (från ca 10 till ca 40 procent), och tolkar detta som ökad användning av unskilled labor (s 377). Desto större företag desto större andel kvinnor och barn, "a sure sign that modern, large-scale manufacturing was deskilling". Goldin och Katz (1998) utvecklar denna analys att övergången från hantverk till fabriker var skill-saving. Men denna utveckling skedde senare i vissa branscher än i andra: 

"As Mokyr (1990, p. 137) puts it, after the US Civil War, first in the US, and then in Europe, mass production methods gradually displaced skilled workers in a broad range of sectors: “First in firearms, then in clocks, pumps, locks, mechanical reapers, typewriters, sewing machines, and eventually in engines and bicycles, interchangeable parts technology proved superior and replaced the skilled artisans working with chisel and file.” The switch to assembly lines was obviously one which combined capital with unskilled labor. Goldin and Katz (1998, p. 696) give the late nineteenth century example of the automobile, whose production began in artisanal shops employing craftsmen, before interchangeable parts and assembly lines employing unskilled workers became the norm." (s 378)

Men runt år 1900 och med vad som brukar kallas "den andra industriella revolutionen" så vändes utvecklingen, så att den teknologiska utvecklingen istället blev skill-biased:

"The industries of the second industrial revolution were not only based on an increasingly formal interaction between science and industry, but required an increased supply ofwell-trained chemists, engineers, and other high-skill workers as well. According to Goldin and Katz (2008), in the early twentieth century (or from as early as the 1890s, in certain sectors) American manufacturers began to adopt continuous-process or batch production methods in a wide variety of industries, associated with new electricity- and capital-intensive technologies. “Raw materials are fed in, and finished products emerge, with few hands intervening in production. A corps of machinists and mechanics, however, attend the machinery” (Goldin and Katz 1998, p. 696). These new technologies increased the relative demand for skilled workers, but reduced the demand for the unskilled. The use of robots in modern factories is another extreme example of this sort of skill-using, unskilled-labor-saving, technological change." (s 378)

O'Rourke et al menar att det inte råder något tvivel om att den teknologiska utvecklingen idag är skill-biased. Att utvecklingen idag (och oavbrutet sedan tidigt 1900-tal!?) är det, medan den var skill-saving under 1800-talets andra hälft, implicerar att det någonstans under tiden inträffat ett skifte från skill-saving till skill-biased. (s 378f) Utmaningen för historiker och teoretiker, säger de, är att förklara när och varför detta hände. Själva använder de "unified growth theory" (UGT) i sin analys.

Referens

Kevin Hjortshøj O’Rourke, Ahmed S. Rahman och Alan M. Taylor (2013) "Luddites, the industrial revolution, and the demographic transition", Journal of Economic Growth.