Det ojämna utbytet

Jag citerade - ute efter nymaterialism (jfr 10 mars 2009) - häromveckan Sverker Sörlins recension av antologin The World System and the Earth System: Global Socioenvironmental Change and Sustainability Since the Neolithic, redigerad av humanekologen Alf Hornborg och arkeologen Carole L Crumley. Nu har jag - som inte läser DN så regelbundet - upptäckt att Andreas Malm i december skrev på samma tema, apropå en annan antologi redigerad av Hornborg. Artikeln är intressant och heter "Det ojämna utbytet":

"Under 1960- och 70-talen blev teorin om det ojämna utbytet fashionabel hos tredje världens befrielserörelser och deras intellektuella supportergrupper i väst. Även efter de formella kolonialväldenas upplösning hölls u-länderna fjättrade, nu genom världsmarknadens dolda fotbojor: de fortsatte producera råvaror. Priserna sjönk. För att upprätthålla sin handels­balans måste u-länderna exportera allt större volymer, offra mer arbetstid, slita ännu hårdare på kaffeplantagen för att komma över samma mängd bilar – relativt allt dyrare – i en våldsamt nedåtgående spiral. Svett från underbetalt mänskligt arbete exporterades norrut, indränkt i billigare råvaror, som föda till i-ländernas överflöd.

Sedan dess har teorin om det ojämna utbytet fallit i glömska. Vågen av befrielserörelser vändes, och därmed falnade också intresset i akademin (i dag rör sig läran som en vålnad över de nordiska bokdiskarna: den våldsamma, danska Blekingegadeligan var den supportergrupp som drev den till sin yttersta spets). Men på senare år har idéerna fått ett andra liv, nu i grönt. Det talas om ekologiskt ojämnt utbyte, i en forskning som på kort tid slitit penningens slöjor från världshandeln och gett oss en kunskap som ställer de globala relationerna i ny dager.

Grundtanken är enkel: ett samhälle är som vilken kropp som helst. Det behöver resurser, näring och energi för att det ska förbli vid liv. Vissa samhällen har nu utvecklat en ytterligt komplex ämnesomsättning, med stora anspråk på ett obrutet inflöde av resurser. Sådana samhällen kan inte tillgodose sina behov av material och energi inom de egna gränserna, utan måste fylla dem utifrån, ur de krukor och fat som hålls fram på världsmarknaden. Hur är det möjligt? Genom att priserna på naturresurser är så låga att det glupska samhället utan problem kan mätta sig och fortsätta svälla. I utbyte säljer det sina avancerade produkter, som betingar ett jämförelsevis högt pris – även om de har krävt nickel och olja i fabrikerna, kaffe och bomull på kontoren, som förslösats och förspillts under produktionens gång. Billigt på världsmarknaden: det som tas från naturen. Dyrt: det som spottas tillbaka.

Avancerade ekonomier är endast möjliga genom ett sådant omvänt förhållande mellan biofysiskt och monetärt värde. Resultatet av att deras metabolism vidmakthålls och expanderar är, följaktligen, en ständig åderlåtning av naturen i systemets periferi. Det som framstår som ett jämnt och symmetriskt utbyte i pengar räknat – som mellan vårt kaffeland och vårt billand – visar sig vara materiellt asymmetriskt: ekologiskt ojämnt. Under den frivilliga transaktionens fernissa avtecknar sig en exploatering."

Andreas Malm, "Den ojämna byteshandeln", DN 11 december 2009

---
Jfr

"The dependence of poor countries on their natural resources, such as soil and its cover, forests and their products, animals, and fisheries should be self-evident: ignore the environmental resource-base, and we are bound to obtain a misleading picture of production and consumption activities there. Nevertheless, if there has been a single thread running through forty years of investigation into the poverty of poor countries, it has been a neglect of this base. Until very recently, environmental resources made but perfunctory appeareances in government planning models, and were cheerfully ignored in most of what goes by the name of development economics. This was harmful not only for public economics and the economics of development, but also for environmental economics."

Partha Dasgupta, Karl-Göran Mäler och Alessandro Vercelli, "Preface", i DMV (red), The Economics of Transnational Commons (Oxford: Clarendon Press, 1997), s v.