Jeffrey Sachs inte längre högerspöke?

"During the 80's and 90's we went through a phase of market fundamentalism, and while I was working in Eastern Europe I was saying similar things. But we are now leaving that phase behind and beginning to better understand the reasons why some countries are developing and others are not; and that there is no single solution that fits all the problems."
Jeffrey Sachs i debatt om utvecklingsekonomi med William Easterly
http://www.nyu.edu/fas/institute/dri/Easterly/File/ElMundoArticle_052607.pdf

Jeffrey Sachs, professor på Columbia, allmänt prestigefylld och rådgivare till Ban Ki-Moon, är politiskt sett – i alla fall på vänsterkanten* – associerad med 1990-talets ”shockterapi” i postkommunistiska Central- och Östeuropa. Sachs var en av de västerländska ekonomer som andersåslundskt kuskade omkring i dessa länder och utifrån en radikalt nyliberal position gav välbetald politisk rådgivning som rekommenderade snabb övergång till kapitalistisk marknadsekonomi á la den angloamerikanska modellen.

Sachs verkar dock ha svängt – eller svingat sin kappa – med tidsandan. För två år sedan gick han ut i The Scientific American och hävdade – knappast konsistent med politiken han förde på 90-talet – att den socialdemokratiska välfärdskapitalismen är den mest framgångsrika politiska och ekonomiska modellen, att Hayek hade fel och att höga skatter inte är dåligt för ekonomin**. Slutklämmen i den artikeln var: "Von Hayek was wrong. In strong and vibrant democracies, a generous social-welfare state is not a road to serfdom but rather to fairness, economic equality and international competitiveness."

Då blev jag förvånad men tänkte att det var ett undantag. Jag följer inte Sachs så jag har inte riktigt koll på vad han håller på med nu på FN och om han fortfarande kör hårt på ateoretisk data mining och junk regressions á la Barro***, eller om han har något teoretiskt ramverk som han driver. Nu, i alla fall, har han just skrivit en ledarartikel i Financial Times på temat hur politiker bör hantera den ekonomiska krisen****. Och där framstår han som en klockren keynesian, rakt ut ur 60-talets optimism och med hjärtat på rätta stället! Han menar att i USA och Europa måste regeringarna gripa in, reglera och stimulera efterfrågan, och att Kina och andra utvecklingsländer måste satsa på infrastruktur och inhemsk efterfrågan istället för den ensidiga exportorienterade modell som varit dominant. Och på en blogg på FT sågar han - men det gör å andra sidan alla - George W Bush.

*Se sågningarna av Sachs i KS Jomo och Ben Fine (red.), The New Development Economics: After the Washington Consensus (New Delhi: Tulika Books / London & New York: Zed Books, 2006).
**Sachs, "The social welfare state, beyond ideology", Scientific American oktober 2006
***För en väldigt rolig och kritisk artikel om data mining och Robert Barros roll i utvecklingsekonomin, se Ben Fines “New Growth Theory: More Problem than Solution” i antologin refererad ovan.
****Sachs, “The best recipe for avoiding a world recession”, Financial Times 28 oktober