torsdag 5 december 2019

Jord, arbete, kapital och fördelningskonflikter

Vilka är de viktigaste klyftorna i samhället som formar konflikter över den ekonomiska politiken? Statsvetaren Shale Horowitz menar i en artikel från 2002 att det finns tre typer om teorier om detta. Ett, klassteorier, där konflikten står mellan rik och fattig (japp, så torftiga termer använder Horowitz) inom sektorer. Två, handelsbaserade teorier, där de som tjänar på internationell handel -- de som äger den produktionsfaktor som är "abundant" i det egna landet -- står i konflikt med de som förlorar på handeln -- de som äger produktionsfaktorn som är "scarce" i egna landet. Den tredje är en mindre teoretisk och mer empirisk tradition som betonar "the pivotal role that the agricultural population seems to play".

Horowitz ansluter sig till den tredje inriktningen och utvecklar den teoretiskt med en idé om olika typer av tillgångar (assets). Jord, menar Horowitz, är mer jämlikt fördelad än det kapital som dominerar i städerna, nämligen humankapital (!!?!?), och är lättare att omfördela (!?). Därför har bönder/jordägare, arbetare och kapitalägare olika logiker i sitt politiskt agerande. Jag tycker att detta är en rätt bedrövlig artikel, illa underbyggd; notabelt är att han inte ens förklarar sitt milt sagt märkliga påstående att jord är enklare att omfördela än inkomster av humankapital, eller backar upp detta med empiriska referenser. Med tanke på 1900-talets utveckling av inkomstskatter (också progressiva sådana), förmögenhetsskatter, arvsskatter och bolagsskatter, så verkar det absurt (jfr s 831).

Utifrån teorin om olika tillgångar menar Horowitz att hans teori kan predicera vilken som kommer vara den dominerande fördelningskonflikten i olika samhällen. Han gör i princip en fyrfältare där y-axeln är ifall samhället har en majoritet rural eller urban befolkning, och x-axeln är hur jämlik jordfördelningen är, och gör en yvig tabell där han menar att hans teori är bättre på att predicera "economic policy cleavages" i industrialiserade länder på 1900-talet än vad klassteorin eller handelsteorin är (836-7).

Därefter går han in på tre fallstudier för att demonstrera sin teoris realism: Australien, Sverige och Italien. Av naturliga skäl fokuserar jag på diskussionen om Sverige. Den börjar:
"Outside of a limited number of areas, land ownership here was relatively equal. Sweden made the transition to an urban majority between 1900 and 1910, and the agricultural population fell below ten percent during the 1960s. So, for the entire democratic period beginning in 1918, the asset-based theory predicts an intra-urban cleavage and outcomes primarily benefiting agriculture. Since Sweden can be considered capital-abundant following World War I, the trade- based theory predicts a cleavage of abundant capital against scarce labor and land, and outcomes benefiting labor and land." (842)
I slutet av första världskriget regerade Liberaler och Socialdemokrater ihop och fick bl.a. igenom åtta timmars arbetsdag och allmän rösträtt i en "consumerist common front against industrial and agricultural protectionism". Högern fick snart sällskap på den protektionistiska kanten av Bondeförbundet som stal röster på landsbygden både från Högern och liberalerna. I slutet av 20-talet införde en liberal minoritetsregering spannmålstariffer, pressade av högern och BF. T o m SAP släppte sitt motstånd mot tullar och 1932 ingick de en jordbruksvänlig koalition med bönderna. "Notably, the Liberals rebuffed an Agrarian offer of a center-right coalition focusing more exclusively on pro- tecting agriculture. Conservatives complained loudly that the “cow trade” need- lessly made concessions to the Social Democrats (Esping-Andersen 1985:82– 88; Lewin 1988:123–58; Söderpalm 1975)." En mitteninriktad socialdemokrati lyckades regera, oftast med stöd av bönderna, och först på 1960-talet, när den agrara befolkningen var en mycket liten del av landet, gick man vänsterut i mer renodlad arbetarpolitik. (843) Horowitz menar att "the asset-based theory" från och med kohandeln 1932 korrekt predicerar Sveriges fördelningspolitiska konflikter och att utfallet blev pro-småbönder, eftersom de var en slags medianväljare mellan högern och vänstern. Men:
"On the other hand, the asset-based theory incorrectly predicts an outcome of urban capital and land triumphing over urban labor. This did not happen following the “cow trade” because Social Democratic moderation and strong economic performance earned significant middle-class and rural support, and kept open the option of an enduring coalition with the Agrarians." (843)
Perioden 1918-33 är än mer intressant teoretiskt, och svårare att förklara, säger Horowitz. Han menar att liberalerna var körda eftersom de var ett frihandelsparti och inte kunde vinna tillbaka sina väljare på landet från BF även om de gick tull-hållet (oklart varför), och de då inte skulle ha någon konkurrensfördel gentemot Högern för den urbana medelklassen. Frihandelskoalitionen SAP-liberaler 1918-1933 var alltså en anomali, menar Horowitz, möjliggjord av proportionellt valsystem, SAP:s ideologi (!?) och att liberalerna hade konkurrens på borgerliga sidan av både ett agrart parti och ett sekulärt konservativt parti. 

I slutsatserna menar Horowitz att hans "asset-based model" visat sig överlägsen klassteorin och handelsteorin i att predicera vilka konflikter som dominerar i olika samhällen. Men med tanke på hur godtycklig hans klassificeringar av dominerande konflikter är, så undrar man ju hur mycket man ska tro på det. Sedan menar han också att hans modell är bättre på att predicera vilka som ska vinna konflikterna, eftersom klassteorin olikt hans teori inte predicerar "the privileged position of specifically rural swing voters" (847). Men det är ju ett riktigt skumt argument med tanke på att böndernas position i partikonkurrensen inte alls behöver Horowitz supermärkliga idé om att olika tillgångar har olika fördelningslogik, för att funka -- redan i Esping-Andersen (1985), eller för den delen Lipset och Rokkan (1967), funkar det så. Så min slutsats blir väl egentligen att Horowitz artikel inte bidrar med någonting.

Referens
Shale Horowitz, "Explaining Peasant-Farmer Hegemony in Redistributive Politics: Class-, Trade-, and Asset-Based Approaches", Comparative Studies in Society and History, 2002.

Inga kommentarer: