Hur ska man fånga den historiska befolkningen och dess olika intressanta aspekter, såsom demografi och ekonomiska karaktäristika? I Frankrike gjordes det första storskaliga försöket av Louis Henry från 1950- till 1970-talet. Han studerade sockenregister, där han kunde kartlägga bröllop, födslar och dödsfall och folks rörelse från den ena livshändelsen till den andra. Problemet var dock att de franska sockenarkiven inte kartlägger folk som flyttar, så Henry kunde egentligen bara studera folk som stannade i samma socken över tid. I svar på denna brist vände sig Jacques Dupâquier i stället till tables décennales som efter den franska revolutionen vart tionde år sammanfattade bröllop, födslar och dödsfall men också folk som flyttade från en socken till en annan. Dupâquier kunde därmed också kartlägga rörliga fransmän. För att göra samplet hanterligt valde han att bara studera de med ett efternamn som började på de tre bokstäverna TRA, och närmare bestämt att studera 7500 äkta par som gifte sig mellan 1803 och 1832, och deras ättlingar. Till Dupâquiers TRA-projekt kom också ett kompletterande projekt som fokuserade på fransosers förmögenheter, och som gjordes av Denis Kessler.
TRA-projektet har sedan dess varit en av långkörarna i fransk samhällsvetenskap, och 2013-14 publicerades datasetet på nätet och i bokform. Ekonomisk-historikerna Jérôme Bourdieu, Lionel Kesztenbaum, Gilles Postel-Vinay presenterar projektet i en artikel publicerad på franska och engelska i tidskriften Population år 2014, och där sätter de också in det i en internationell kontext.
Historisk demografi fick ett stort uppsving (uppstod?) på 1960-70-talen, och flera olika stora projekt trädde fram. Ofta var det sockenarkiv som användes, som i det paradigmatiska projektet från Cambridge Population Group, publicerat i Wrigley och Schofield (1981) och Wrigley et al (1997). På 1990-talet gjordes framsteg med olika metoder för att kunna följa individer över tid, även om de t ex flyttar till en annan socken. En (använd av t ex Joseph Ferrie i USA) var att använda flera olika folkräkningar och länka individer mellan dem. En annan, använd av Tommy Bengtsson, Martin Dribe m fl. i Lund, är att välja ett par socknar och följa alla individer där över tid. En tredje metod är att använda släktforskning, som i det mormon-forskningsbaserade Utah Population Database. Ett projekt liknande TRA är annars Historical Sample of the Netherlands som är liknande TRA i att välja ett antal 1800-talsindivider och följa deras ättlingar. Men HSNL valde att inte använda efternamnsmetoden som TRA gör, utan valde istället ett slumpmässigt urval att börja med.
Bourdieu et al beskriver TRA:s utveckling sedan 1980-talet, och betonar att det är ett kumulativt sample, där man kan lägga till fler variabler/dataset/dimensioner om man vill. De diskuterar också några brister i datasetet -- ibland oprecis och bristande yrkesinformation, sämre information för kvinnor än för män ("in this respect, the TRA base has a sexist bias"), och klustereffekter av att vissa familjer studerats, vilket gör att man har bättre täckning för vissa specifika yrken, som stolmakare, än för andra, som spets-tillverkare. De diskuterar också geografisk täckning, och erkänner att denna är sämre i nordöstra och sydvästra Frankrike än i andra områden.
Överlag är dock täckningsgraden hyfsad, ungefär 1,1 procent av befolkningen. De illustrerar datasetets användbarhet i en studie av efterlämnad förmögenhet, och mera specifikt andelen i befolkningen (och olika andelar av den: unga/gamla, urbana/rurala, osv) som inte lämnade någon förmögenhet efter sig, 1820-1930.
Referens
Jérôme Bourdieu, Lionel Kesztenbaum, Gilles Postel-Vinay (2014) "The TRA Project, a Historical Matrix", Population Vol. 69, p. 191-220.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar