Socialdemokraterna dominerade en gång i tiden svensk politik: 1932 till 1976 ledde de regeringen 42 år i rad. Sedan 1976 är det inte längre så: sex år med Fälldin och Ullsten, tre år med Bildt, och åtta år med Reinfeldt har blandats med nio år av Palme och Carlsson, tolv år Carlsson och Persson, och snart fyra år Löfven. På 1960-70-talen pendlade SAP:s väljarstöd runt 40-50 procent; idag ligger de runt 30 procent.
Vilken roll har strukturella faktorer spelat för SAP:s minskade väljarstöd? Statsvetaren Anders Lidström anför i en ny rapport fem möjliga faktorer. (1) minskningen av andelen industrisysselsatta från 45 procent 1965 till 25 procent 2015. (2) Den stora ökningen av gymnasial och eftergymnasial utbildning. (3) Ökande ekonomiskt välstånd. (4) Urbanisering, vilket delvis är flytt från den typen av orter där folkrörelserna inklusive SAP en gång hade väldigt starka fästen. (5) Den sociala dynamiken av konformism kring ett partis uppgång eller nedgång. (s 12-15)
Referens
Anders Lidström (2018) "Socialdemokraternas tillbakagång 1973-2014: Strukturella förändringar och regionala variationer". Rapport, Umeå universitet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar