Sveriges Förenade Studentkårer ansluter sig i denna rapport från 2013 väldigt tydligt till den idag dominerade synen inom högskolepedagogik, som handlar om studentcentrerat lärande. SFS kontrasterar detta mot ett "äldre" synsätt där läraren överför, traderar, kunskap till studenterna. I det "nyare" synsättet är mer konstruktivistiskt, och man menar att en student själv genom aktiv reflektion konstruerar kunskap (s 6). SFS menar att det "gamla" synsättet befrämjar ett ytligt lärande där man lär sig fakta men inte förstår dem och inte kan reflektera kritiskt kring vad man lärt sig. SFS menar utifrån detta att undervisningen på högskolan måste bli mer fokuserad på aktivering av studenterna, där man t ex under föreläsningar (arketypen av den "gamla" synens undervisningsmetod) bryter upp för att ge studenterna små uppgifter som de löser på 2-3 minuter och diskuterar med sina klasskamrater i smågrupper (s 9).
Studentcentrerat lärande är så vitt jag förstår det från SFS rapport obligatoriskt på svenska universitet och högskolor i och med Bolognaprocessen; sedan 1 juli 2007 ska all kursplaner och examensbeskrivningar innehålla specifika lärandemål, om vad studenten ska kunna efter att ha genomgått kursen. (s 10) "Enligt Bukarestkommunikén från 2012 ska Bolognaländerna arbeta för att skapa förutsättningar för studentcentrerat lärande genom att verka för innovativa utbildningsmetoder och en stödjande och inspirerande arbets- och lärandemiljö, allt medan studenter och anställda involveras i beslutande strukturer på alla nivåer." (s 10)
SFS diskuterar som kortast en del självklarheter i texten, om att kursutvärderingar måste användas för utveckling av kurser och att olika studenter måste bemötas utifrån deras behov. Mer intressant är att SFS beklagar att det sedan 2010 och universitetens ökade autonomi inte längre är lagstadgat att universitetslärare ska ha pedagogisk utbildning. SUHF har därefter tagit fram egna rekommendationer som innebär minst 10 veckors heltidsstudier i pedagogik för lärarna. (s 16) T ex Stockholms universitet kräver däremot bara 5 veckor, vilket man ska skaffa inom två år som anställd lärare, om man inte redan har det vid anställningen.
SFS beklagar att pedagogisk kompetens i praktiken inte betonas lika mycket som forskningsmeriter vid tjänstetillsättningar. Det står i högskoleförordningen att ”prövningen av den pedagogiska skickligheten ska ägnas lika stor omsorg som prövningen av den vetenskapliga eller konstnärliga skickligheten”. Men i praktiken är det inte så.En enkät bland studierektorer, prefekter m fl svarade 81 procent att forskningen väger tyngst medan bara 2 procent svarade undervisningen. (IVA 2012, "Vem ska göra vad? En studie av kopplingen mellan forskning och undervisning".) (s 19) SFS pekar intressant på att en större formalisering av hur man presenterar sina pedagogiska meriter vid jobbansökningar, i form av s k pedagogiska portföljer, kan göra det enklare att jämföra lärares ambitioner och utveckla hur man ska värdera detta vid tjänstetillsättning (s 21f). De talar också för att särskilda pedagogiskt sakkunniga ska användas jämte vetenskapligt sakkunniga vid bedömningen av jobbansökningar (s 22f).
Ytterligare en intressant dimension av värderingen av pedagogiska ambitioner är hur det funkar för dem som redan har ett jobb på universitetet. Hur belönar man detta?
SFS förordar att alla lärosäten ska ha sådana system. (s 25)
"En del lärosäten har infört eller arbetar med att införa belöningssystem för pedagogisk skicklighet. Lunds Tekniska Högskola var först och införde 2001 ett ”pedagogiskt meriteringssystem” som bygger på att det finns en pedagogisk akademi dit lärare kan ansöka, bland annat genom att visa upp meriter i en pedagogisk portfölj. En lärare som bedöms uppfylla kriterierna på pedagogisk skicklighet blir antagen till LTH:s Pedagogiska Akademi. Läraren får då den pedagogiska kompetensgraden Excellent Teaching Practitioner (ETP) och en omedelbar löneökning. Dessutom får den institution där läraren verkar en ökad tilldelning. Andra lärosäten som arbetar med belöningssystem är exempelvis Mälardalens högskola, som 2008 införde en pedagogisk kompetensstege. Karolinska institutet har infört en pedagogisk akademi och Uppsala universitet har nyligen beslutat införa titeln excellent lärare, något som ska ge läraren en automatisk löneförhöjning."
SFS förordar också större nationella samordningssatsningar på högskolepedagogik, och mer pengar till forskning i ämnet. (s 27f)
