I diskussionen om den ekonomiska krisens orsaker och förlopp har två vanliga och motsatta förklaringar varit: "för mycket regleringar" (t ex Johan Norberg i Expressen) respektive "för lite regleringar". Den första tolkningen är snarast marknadsliberal, den andra snarare vänster eller marknadsskeptisk.
Risken med en sådan diskussion är dock att den blir väldigt abstrakt och plakatmässig. Kan "mer regleringar" eller "mindre regleringar" verkligen förklara någonting? Forskare som Steven K Vogel* och Daniel Bromley** skulle nog säga att kapitalismen alltid är reglerad och politiskt konstituerad (det finns ingen fri marknad, utom i myten). Mer intressant - men väldigt mycket mer komplicerat förstås - är diskussionen "vilka regleringar?" eller om "bättre regleringar".
Financial Times har de senaste veckorna haft tre debattartiklar som har diskuterat just de frågorna, på en mikronivå: regleringarna av hur banker och bankirer ska sköta sina affärer. Det handlar om att skapa rätt incitamentstrukturer för aktörerna i ekonomin, att minimera skillnaden mellan deras "private gain" och hela samhällets "social gain", alltså att göra så att bankirer och andra i så hög mån som möjligt agerar på ett sätt som främjar hela samhället och inte bara de själva. MIT-professorn Michael Schrage, den japanske ekonomen och fd ekonomiministern Heizo Takenaka och Harvardprofessorn Richard Thaler och U Chicagoprofessorn Cass Sunstein presenterar alla förslag.
Thaler och Sunstein fokuserar på beteendeekonomi och att människor inte, som i den enklaste neoklassiska modellen, är perfekt rationella.
Takenaka presenterar ett 11-punktsprogram för omreglering av bankväsendet.
Schrage föreslår förändring av styrelsesystemet för företag.
Michael Schrage, "How to sharpen banks' corporate governance", Financial Times 18 november s 11
Heizo Takenaka, "Ways to avoid another stampede", Financial Times 14 november s 13
Richard Thaler & Cass Sunstein, "Human frailty caused this crisis", Financial Times 12 november s 11
*Steven K Vogels bok Freer Markets, More Rules: Regulatory Reform in Advanced Industrial Countries (Cornell UP, 1996) är en briljant empirisk analys av marknadsregleringar och hur regleringarnas verklighet inte stämmer med den nyliberala retoriken/mytologin.
**Daniel Bromley, Environment and Economy: Property Rights and Public Policy (Oxford: Blackwell, 1991) är en bok om miljöekonomi med ett väldigt bra teoretiskt kapitel om äganderätt och regleringar.
fredag 21 november 2008
Objektiva Svenskan om Baltikums samhällsekonomiska modell
Ett av de mer fascinerande inslagen på Svenskans ledarsida de senaste åren har varit vurmen för platt skatt och inte minst med några central- och östeuropeiska länder, framför allt Estland och Lettland, som förebilder och goda exempel. Platt skatt har på ungefär samma sätt också förespråkats av nyliberala "centerpartister", liberala studentförbundet och en del moderater.
Enkelt uttryckt - och SvD:s ledarsida uttrycker sig också oftast enkelt och tydligt - kan man väl säga att enligt SvD finns det ett inverterat och linjärt samband mellan skatter och tillväxt - alltså, desto högre skatter, desto lägre tillväxt, och eftersom Estland och Lettland har låga skatter har de också hög tillväxt och i allmänhet är dessa länder till skillnad från Sverige energiska, dynamiska och levande, och deras socioekonomiska modell (låga skatter) borde vi i Sverige kopiera.
Vi snackar alltså om en klassisk eurosclerosis-diskurs, som knappt har förändrats sedan 1980-talet. Jag citerar ett gäng exempel från Svenskans ledarsida från år 2005 till år 2008 nedan.
I detta blogginlägg ska jag ta upp två aspekter av denna diskussion. Ett, hur fungerar Svenskans jämförelser mellan svensk och lettisk/estnisk samhällsekonomi; vilka faktorer är det man jämför, vad ser man som önskvärt, och är analysen rimlig? Två, vilken är kopplingen mellan skatter och tillväxt?
1. Diskussionen om platt skatt, och om att jämföra länders ekonomiska utveckling
En del svenska liberaler har alltså jämfört de baltiska ekonomierna med den svenska och funnit att skatterna är lägre i Baltikum, tillväxten högre, och att de baltiska ekonomierna är mer "dynamiska", ungefär. (Se textexempel nedan.)
SvD har menat att det är dålig (= alltför socialdemokratisk) ekonomisk politik som har gjort att Sverige har haft sämre tillväxt än Baltikum. Jag menar att det är en alltför snäv syn. Att jämföra Sverige med Baltikum är i någon mån att jämföra äpplen med päron. Det är klart att man ska jämföra länder och försöka hitta anledningarna till att ekonomisk performance skiljer sig åt, men att bara kolla på tillväxtsiffror och låtsas om att om Sverige hade haft samma skattesats som Lettland så hade Sverige också haft samma tillväxt, känns inte särskilt seriöst. En väldigt basic skillnad är ju att de baltiska länderna har en lägre BNP/capita-nivå än vad Sverige har, och därför finns det mycket "catch up" att göra för de baltiska länderna.
Sen tycker jag också att det är intressant att kolla på vilken form tillväxten tar - vilka sektorer är drivande, är tillväxten arbetsintensiv eller kapitalintensiv, är den driven av inhemsk efterfrågan eller exporter, är den hållbar?
När man ställer sig de frågorna framstår de baltiska ekonomierna som mindre föredömliga än vad SvD-ledarna vill ha det till.
Efter den utvidgningen av diskussionen om BNP-tillväxten vill jag dessutom lägga till att BNP och skattenivåer inte kan vara de enda faktorer som det är värt att kolla upp. Till exempel har de baltiska länderna de senaste åren haft väldigt hög inflation, vilket normalt sett inte är något som SvD förespråkar. Vidare kan det också om man är intresserad av normativa aspekter på ekonomisk utveckling vara värt att kolla på faktorer som fattigdom, förekomst av dödsfall på arbetet, och så vidare.
När man tar in de faktorerna så blir bilden av den baltiska samhällsekonomiska modellen än mer komplex. Och förhållandet mellan platt skatt och hög tillväxt inte det enda intressanta.
Jag har en del exempel på de här faktorerna i sektionen längre ner, citat och siffror från DN, Economist, OECD, EIROnline och forskaren Charles Woolfson.
Ett slående exempel var helt klart när SvD själva på nyhetsplats 31 oktober förra året publicerade en artikel med rubriken "Svält i Lettland trots boom"! Det var den artikeln som gav mig influensen till denna bloggpost; jag kommer ihåg hur jag slogs av hur den nyhetsartikeln så totalt emotsade hyllningarna till lettisk ekonomisk politik på ledarsidan. För det är ju ofta så: ledarskribenter förvrider världen allt vad de kan, men sen kan man ironiskt nog i samma tidning på nyhetsplats läsa grejer som totalt säger emot dem. Jag har också ett exempel nedan från SvD:s näringslivsdel, om den mycket höga (tvåsiffriga) inflationen i de baltiska länderna.
OECD, EIROnline och Woolfson om arbetsmarknadsförhållandena i Baltikum är också rätt slående i jämförelse med SvD:s rosiga bild av den baltiska samhällsekonomin. 50 procent högre frekvens av dödsfall på arbetsplatsen än EU-genomsnittet, "a sense of hopelessness and lack of future vision", utsatta och sårbara låglönearbetare - inte så föredömligt. Vidare kan vi idag i den globala ekonomiska krisen se att tillväxten i Baltikum vänt till en djup recession och faktiskt minustillväxt. Nå, krisen är global och slår överallt, så att länderna är i recession går knappast att skylla på den nyliberala politiken. Men hur djup recessionen/depressionen är, och dess form går kanske att förklara med nyliberalismen. Som Economist konstaterar beräknar man upp till 5 procent minustillväxt i Lettland de närmaste månaderna. Anledningen är att den höga tillväxten i de baltiska länderna de senaste åren, som SvD hyllat så högt och sett som en förebild för Sverige, i någon mån varit, som Economist också konstaterar, en bubbla, närmare bestämt en fastighets- och spekulationsbubbla. För statsvetaren Charles Woolfson är detta inget nytt. I de vetenskapliga artiklar han skrivit de senaste åren har han klart och tydligt pekat på detta (se citat nedifrån från 2 av de senaste). Men SvD:s ledarsida har förstås inte lyssnat på sånt. Istället har de hyllat tillväxten och plattskatten i Baltikum som att den senare orsakar den första och att den skulle kunna ge samma "framgång" i Sverige.
Verkligheten är betydligt mer komplex.
Dagens Nyheter, "Svält i Lettland trots boom", 31 oktober 2007
Economist, "Smouldering", 8 november 2008
2. Skatter och tillväxt
Till denna diskussion av Svenskans plattskatt-debatt från de senaste åren, vill jag lägga ett enkelt appendix om sambandet mellan skatter och tillväxt. SvD:s ledarsida skriver som om lägre skatter alltid gav högre tillväxt, och omvänt. Det stämmer inte. Jag orkar inte skriva något utförligt om det nu, utan nöjer mig att redovisa några forskares resultat från de senaste åren.
"those expecting to find a negative relation between taxes and growth have basically come up empty-handed"
"the cross country correlations are hard to square with simplistic notions that small government is a precondition for the emergence of rich and developed nations, and rather suggest that higher taxation and financial development have common underlying causes."
Tim Besley och Torsten Persson, 2007 s 19, s 3
Torben Iversen, Capitalism, Welfare and Democracy, 2005
LEDARSIDANS BILD
"Tänk om det fanns ett parti som lovade 18 procent platt skatt – samma skattesats för alla, oavsett inkomst. Och tänk om partiet skulle vinna valet, bli allra största parti och få mandat för att verkligen genomdriva sin reformagenda. Det blev just verklighet i Estland. Reformpartiet, som det så lämpligt heter, vann valet och ökade rejält från 17,7 till 27,8 procent. Partiledaren Andrus Ansip kommer att fortsätta som premiärminister.
Reformpartiet gick till val på att sänka den platta skatten från 23 procent till blott 18, och på att fortsätta de marknadsekonomiska reformer som givit landet en enorm skjuts framåt. Förra året var tillväxten 11,5 procent, att jämföra med Sveriges goda 2,9 procent 2005 och 4,3 procent 2006 (KI:s prognos). /.../
Den platta skatten infördes i Estland av Maart Laar 1994 när han, vid 32 års ålder, blev premiärminister. Han säger själv att han bara läst en bok om nationalekonomi – Milton Friedmans Free to Choose – och trodde att den platta skatten var etablerad i väst. I själva verket kom den nybefriade baltiska staten att bli pionjär för en radikal idé."
SvD, "Sverige borde lära av Estland", 31 mars 2008
"–Nu har vi skaffat konto på en bank i Lettland! Det tog bara tio minuter och det kostar nästan ingenting. Nu behöver vi inte betala ett öre till någon i Sverige. Jag vet också många som har registrerat firma i Estland – inget krångel, inga problem. Vi är inte ensamma, det finns många företagare och entreprenörer som är i samma sits. Jag undrar hur mycket pengar landet förlorar på att småföretagare går till andra EU-länder när Sverige inte vill underlätta för dem?"
Merit Wager, "När man blir hindrad att göra rätt för sig", SvD ledarsidan 30 juli 2007
"Jag reste runt i de åtta tidigare kommunistländer som var först in i EU. Där fann jag ett Europa som har vuxit och fortsätter att växa rekordartat. Vi kan till och med lära oss av dem. Idag finns ett förändringstryck, en arbetsmoral och ett entreprenörskap av en helt annan kaliber än hos oss. Ett exempel är att en genomsnittlig arbetstagare i dessa länder, utslaget på ett år arbetar totalt 6,5 fler arbetsveckor än en svensk. De går till jobbet i ur och skur."
"I Estland och Lettland valdes reformregeringarna nyligen om"
Erik Zsiga intervjuad av Claes Arvidsson 16 juli 2007, "På spaning efter den tid som kommer"
"Det mesta tyder i stället på att den minskande sysselsättningen har att göra med hemmagjorda och strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden. Det är välkända problem. År efter år pekar världens företagare i World Economic Forums konkurrensindex ut höga och krångliga skatter och restriktiva regleringar på arbetsmarknaden som Sveriges stora politiska problem.
Problemen har kanske inte blivit större på senare år, men å andra sidan inte heller mindre. Däremot blir de alltmer märkbara i ett Europa där insikten växer (emellanåt motvilligt) om vikten av goda villkor förföretagande och arbete. Under våren har Österrike sänkt bolagsskatten från 34 till 25 procent. Detta för att möta konkurrensen från de nya medlemsländerna i EU, inte med låga löner - utan med lägre skatter. I Tyskland övervägs en sänkning av samma skatt från 25 till 19 procent.
Platta, låga inkomstskatter finns i nya EU-länder som Lettland och Slovakien och kommer inom några år att införas i Estland, Polen och Slovenien."
SvD, "Arbetslösheten är hemgjord", 16 juli 2005
"Estland har fria marknader, rättssäkerhet, platt skatt och stigande livskvalitet. Av nykomlingarna i EU är det Estland som brukar framhävas som landet med stark ekonomi."
http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=9752
"Bulgarien beslutade i slutet av juli om en enhetlig skattesats för inkomster som ska börja gälla vid årsskiftet. Även Makedonien ska gå samma väg, och Island har infört platt skatt i år. Jag har samtalat med Gunnar Hökmark, ledamot för moderaterna i Europaparlamentet, om vad Sverige kan lära av de länder som infört platt skatt och de möjligheter det skulle kunna innebära för Sverige.
Patrick Krassén: Vilket är det viktigaste skälet att gå mot platt skatt i Sverige?
Gunnar Hökmark: Vi måste bygga vår välfärd på mer och bättre forskning, design, produktutveckling, innovationer, system, tjänster och service. Och det gör den enskilde arbetstagaren eller entreprenören viktigare än någonsin."
"PK: Vilka är dina erfarenheter från arbetet i Europaparlamentet av plattskatteländerna i Europa?
GH: En viktig erfarenhet är att deras framgångar inte beror på någon konstlad skattedumpning. Tvärtom, det är snarare några av högskatteländerna som ägnar sig åt att manipulera skattesystemet för att locka till sig utländska investerare.
Estland växer fram som ett dynamiskt it-land och Slovakien som ett ledande biltillverkningsland med en även i övrigt dynamisk ekonomi."
Patrick Krassén, "Platt skatt gynnar den nya ekonomin", SvD 11 augusti 2007
NYHETSSIDORNA / FAKTA / ANALYS
"Svält i Lettland trots boom"
"Ett massivt polisuppbåd förhindrar att den högerdominerade regeringens folk måste löpa fysiskt gatlopp på sin väg in till budgetdebatten. Men de häcklas och buas
ut. 'Skäms!' skanderar ett tusental personer."
TT-rubrik 31 oktober 2007, artikeln publicerad i bland annat SvD (dock ej på nätet) och DN
"Inflationen i Lettland var i februari 16,5 procent. Det är en häpnadsväckande siffra för ett EU-land.
Inflationstakten stiger även i Estland och Litauen. Prisökningarna i Estland uppgick förra månaden till 11,3 procent.
Inte ens Litauen som har ansetts som den minst överhettade ekonomin i Baltikum kan tygla inflationen. Den uppgick till 10,5 procent i februari."
Fredric Braconier, "Skenande baltisk inflation", SvD N 11 mars 2008
"The main reasons for emigration [arbetskraftsinvandring från Lettland till Västeuropa] are low salaries, and a sense of hopelessness and lack of future vision. People leave for a short period of time, initially to earn money, but after having adapted to a new country many do not want to return."
Raita Karnite, Latvian Academy of Sciences, EIROnline report, 26 January 2006
"Data from the Latvian State Labour Inspectorate (Valsts Darba inspekcija, VDI) show that the number of accidents at workplaces is growing. In 2003, 39 workers died; in just eight months in 2004, 43 workers died; and in 2005, 53 workers died. Most of the fatalities are in the construction industry.
The most frequent cause of accidents is the violation of work safety requirements, most often experienced in the construction industry. The demand for construction in Latvia is high and the speed of work is rapidly rising. The desire to increase speed and cut costs leads towards an ongoing exploitation of workers and a careless attitude to work safety. A dangerous working environment is made worse, because workers are often exhausted and become inattentive. In addition, because they are under pressure to work quickly, they do not use protective devices, even when these are available."
EIROnline, "Accidents at work linked to minimal industrial relations in the construction industry", 2006
"In recent years Latvia has ranked either the worst or second-worst performer in
terms of workplace fatalities in Europe, at approximately six per 100,000 employees, approximately 50 percent above EU averages, while serious injury rates are spiralling, exacerbated by weak enforcement and low financial penalties for safety law violations"
Woolfson 2007 s 203
"Estonia has been a hotbed of freemarket thinking, home of the flat tax, deregulation and privatisation in a way that puts other ex-communist economies to shame. But as the financial hurricane in world markets whips up the seas on the eastern Baltic, it is clear that the many pluses of those policies are matched by minuses."
The Economist, "In the eye of a Baltic storm", 16 november 2008
"In sum, the predominant forms of wage-setting in the three countries [Estland, Lettland, Litauen] appear quite flexible … While such flexibility is advantageous for business, there can be a danger of abuse by less-scrupulous employers if the institutional framework is too weak. Some groups of low-skilled workers, notably in small private firms, are probably in a vulnerable position if their employers are tempted to reduce wage costs more than is legally allowed."
OECD (2003), Labour Market and Social Policies in the Baltic States, s 60
"For almost a year following the onset of financial turmoil in July 2007, ignited by the subprime crisis in the US, eastern Europe felt few effects. Growth held up extremely well, with the exceptions of Estonia and Latvia, which fell into recession some time ago after their home-made financial bubbles burst."
The Economist, "Eastern Europe's misery", 23 oktober 2008
"On the other hand, Latvia has succeeded in attracting FDI, as predicted by neoliberal theory, but it has gone into unproductive speculative sectors, such as real estate, along with some rather primitive production connected to the timber sector. This has been facilitated by the low tax environment, fuelling real estate speculation. The result saw Latvia with a current account deficit of 21 per cent GDP in 2006 and 26 per cent in 2007. The deficit on tradeables in Latvia in 2006 was an astounding 42 per cent of GDP (Standard and Poors). Moreover, Latvia’s economic 'success' has also been driven by banks, many Swedish, pumping huge sums of money into Latvia’s real estate market, along with Russian money seeking property to store oil and mineral wealth, and the impact of EU structural funds all working to inflate the economy. Property prices in 2006 were up 87 per cent over 2005, which saw similar increases over the past few years. The Baltic economies, but especially Latvia, are nothing more than asset bubbles inflated by foreign funds looking to capture speculative rents.”
“The do-nothing-pursue-the-“low road” strategy is simply the reflection of a conventional neoliberal doctrine that argues the market will “solve” all problems. Yet the conventional wisdom of business and political elites disguises deeper currents of opposition which although just beginning to emerge in parts of the old Europe, are also finding a first sympathetic echo in the New Europe. The haemorrhaging of society’s human resources through mass out-migration poses profound dilemmas for the future social development of post-communist societies such as Latvia and consideration of “the labour question” cannot be postponed indefinitely. The struggle will be to convince the peoples of the newly reconfigured Europe that an opportunity exists to pursue a very different trajectory of development to that which is currently being imposed upon them. What is at issue on this contested terrain of choice is two rather different economic and social models that now vie for political resonance in determining not just Latvia’s, but ultimately Europe’s future.”
Sommers & Woolfson 2008
Referenser
Besley, Tim och Torsten Persson. 2007. "The origins of state capacity". Paper, LSE och Stockholms universitet
Bohle, Dorotee & Béla Greskovits. 2007. "Capital, labor and the prospects for the European social model in the East". Working paper, Harvard University Center for European Studies
Crowley, Stephen. 2007.”East European Labor, the Varieties of Capitalism, and the Expansion of the EU”. Paper, Columbia University
Iversen, Torben. 2005. Capitalism and Democracy. Cambridge: CUP
Sommers, Jeffrey and Charles Woolfson. 2008. “Trajectories of Entropy and ‘the Labour Question’: The Political Economy of Post-Communist Migration in the New Europe”. Debatte: Journal of Contemporary Central and Eastern Europe, Vol. 16 No. 1, pp. 53-69
Woolfson, Charles. 2007. "Labour Standards and Migration in the New Europe: Post-Communist Legacies and Perspectives", European Journal of Industrial Relations
Enkelt uttryckt - och SvD:s ledarsida uttrycker sig också oftast enkelt och tydligt - kan man väl säga att enligt SvD finns det ett inverterat och linjärt samband mellan skatter och tillväxt - alltså, desto högre skatter, desto lägre tillväxt, och eftersom Estland och Lettland har låga skatter har de också hög tillväxt och i allmänhet är dessa länder till skillnad från Sverige energiska, dynamiska och levande, och deras socioekonomiska modell (låga skatter) borde vi i Sverige kopiera.
Vi snackar alltså om en klassisk eurosclerosis-diskurs, som knappt har förändrats sedan 1980-talet. Jag citerar ett gäng exempel från Svenskans ledarsida från år 2005 till år 2008 nedan.
I detta blogginlägg ska jag ta upp två aspekter av denna diskussion. Ett, hur fungerar Svenskans jämförelser mellan svensk och lettisk/estnisk samhällsekonomi; vilka faktorer är det man jämför, vad ser man som önskvärt, och är analysen rimlig? Två, vilken är kopplingen mellan skatter och tillväxt?
1. Diskussionen om platt skatt, och om att jämföra länders ekonomiska utveckling
En del svenska liberaler har alltså jämfört de baltiska ekonomierna med den svenska och funnit att skatterna är lägre i Baltikum, tillväxten högre, och att de baltiska ekonomierna är mer "dynamiska", ungefär. (Se textexempel nedan.)
SvD har menat att det är dålig (= alltför socialdemokratisk) ekonomisk politik som har gjort att Sverige har haft sämre tillväxt än Baltikum. Jag menar att det är en alltför snäv syn. Att jämföra Sverige med Baltikum är i någon mån att jämföra äpplen med päron. Det är klart att man ska jämföra länder och försöka hitta anledningarna till att ekonomisk performance skiljer sig åt, men att bara kolla på tillväxtsiffror och låtsas om att om Sverige hade haft samma skattesats som Lettland så hade Sverige också haft samma tillväxt, känns inte särskilt seriöst. En väldigt basic skillnad är ju att de baltiska länderna har en lägre BNP/capita-nivå än vad Sverige har, och därför finns det mycket "catch up" att göra för de baltiska länderna.
Sen tycker jag också att det är intressant att kolla på vilken form tillväxten tar - vilka sektorer är drivande, är tillväxten arbetsintensiv eller kapitalintensiv, är den driven av inhemsk efterfrågan eller exporter, är den hållbar?
När man ställer sig de frågorna framstår de baltiska ekonomierna som mindre föredömliga än vad SvD-ledarna vill ha det till.
Efter den utvidgningen av diskussionen om BNP-tillväxten vill jag dessutom lägga till att BNP och skattenivåer inte kan vara de enda faktorer som det är värt att kolla upp. Till exempel har de baltiska länderna de senaste åren haft väldigt hög inflation, vilket normalt sett inte är något som SvD förespråkar. Vidare kan det också om man är intresserad av normativa aspekter på ekonomisk utveckling vara värt att kolla på faktorer som fattigdom, förekomst av dödsfall på arbetet, och så vidare.
När man tar in de faktorerna så blir bilden av den baltiska samhällsekonomiska modellen än mer komplex. Och förhållandet mellan platt skatt och hög tillväxt inte det enda intressanta.
Jag har en del exempel på de här faktorerna i sektionen längre ner, citat och siffror från DN, Economist, OECD, EIROnline och forskaren Charles Woolfson.
Ett slående exempel var helt klart när SvD själva på nyhetsplats 31 oktober förra året publicerade en artikel med rubriken "Svält i Lettland trots boom"! Det var den artikeln som gav mig influensen till denna bloggpost; jag kommer ihåg hur jag slogs av hur den nyhetsartikeln så totalt emotsade hyllningarna till lettisk ekonomisk politik på ledarsidan. För det är ju ofta så: ledarskribenter förvrider världen allt vad de kan, men sen kan man ironiskt nog i samma tidning på nyhetsplats läsa grejer som totalt säger emot dem. Jag har också ett exempel nedan från SvD:s näringslivsdel, om den mycket höga (tvåsiffriga) inflationen i de baltiska länderna.
OECD, EIROnline och Woolfson om arbetsmarknadsförhållandena i Baltikum är också rätt slående i jämförelse med SvD:s rosiga bild av den baltiska samhällsekonomin. 50 procent högre frekvens av dödsfall på arbetsplatsen än EU-genomsnittet, "a sense of hopelessness and lack of future vision", utsatta och sårbara låglönearbetare - inte så föredömligt. Vidare kan vi idag i den globala ekonomiska krisen se att tillväxten i Baltikum vänt till en djup recession och faktiskt minustillväxt. Nå, krisen är global och slår överallt, så att länderna är i recession går knappast att skylla på den nyliberala politiken. Men hur djup recessionen/depressionen är, och dess form går kanske att förklara med nyliberalismen. Som Economist konstaterar beräknar man upp till 5 procent minustillväxt i Lettland de närmaste månaderna. Anledningen är att den höga tillväxten i de baltiska länderna de senaste åren, som SvD hyllat så högt och sett som en förebild för Sverige, i någon mån varit, som Economist också konstaterar, en bubbla, närmare bestämt en fastighets- och spekulationsbubbla. För statsvetaren Charles Woolfson är detta inget nytt. I de vetenskapliga artiklar han skrivit de senaste åren har han klart och tydligt pekat på detta (se citat nedifrån från 2 av de senaste). Men SvD:s ledarsida har förstås inte lyssnat på sånt. Istället har de hyllat tillväxten och plattskatten i Baltikum som att den senare orsakar den första och att den skulle kunna ge samma "framgång" i Sverige.
Verkligheten är betydligt mer komplex.
Dagens Nyheter, "Svält i Lettland trots boom", 31 oktober 2007
Economist, "Smouldering", 8 november 2008
2. Skatter och tillväxt
Till denna diskussion av Svenskans plattskatt-debatt från de senaste åren, vill jag lägga ett enkelt appendix om sambandet mellan skatter och tillväxt. SvD:s ledarsida skriver som om lägre skatter alltid gav högre tillväxt, och omvänt. Det stämmer inte. Jag orkar inte skriva något utförligt om det nu, utan nöjer mig att redovisa några forskares resultat från de senaste åren.
"those expecting to find a negative relation between taxes and growth have basically come up empty-handed"
"the cross country correlations are hard to square with simplistic notions that small government is a precondition for the emergence of rich and developed nations, and rather suggest that higher taxation and financial development have common underlying causes."
Tim Besley och Torsten Persson, 2007 s 19, s 3
Torben Iversen, Capitalism, Welfare and Democracy, 2005
LEDARSIDANS BILD
"Tänk om det fanns ett parti som lovade 18 procent platt skatt – samma skattesats för alla, oavsett inkomst. Och tänk om partiet skulle vinna valet, bli allra största parti och få mandat för att verkligen genomdriva sin reformagenda. Det blev just verklighet i Estland. Reformpartiet, som det så lämpligt heter, vann valet och ökade rejält från 17,7 till 27,8 procent. Partiledaren Andrus Ansip kommer att fortsätta som premiärminister.
Reformpartiet gick till val på att sänka den platta skatten från 23 procent till blott 18, och på att fortsätta de marknadsekonomiska reformer som givit landet en enorm skjuts framåt. Förra året var tillväxten 11,5 procent, att jämföra med Sveriges goda 2,9 procent 2005 och 4,3 procent 2006 (KI:s prognos). /.../
Den platta skatten infördes i Estland av Maart Laar 1994 när han, vid 32 års ålder, blev premiärminister. Han säger själv att han bara läst en bok om nationalekonomi – Milton Friedmans Free to Choose – och trodde att den platta skatten var etablerad i väst. I själva verket kom den nybefriade baltiska staten att bli pionjär för en radikal idé."
SvD, "Sverige borde lära av Estland", 31 mars 2008
"–Nu har vi skaffat konto på en bank i Lettland! Det tog bara tio minuter och det kostar nästan ingenting. Nu behöver vi inte betala ett öre till någon i Sverige. Jag vet också många som har registrerat firma i Estland – inget krångel, inga problem. Vi är inte ensamma, det finns många företagare och entreprenörer som är i samma sits. Jag undrar hur mycket pengar landet förlorar på att småföretagare går till andra EU-länder när Sverige inte vill underlätta för dem?"
Merit Wager, "När man blir hindrad att göra rätt för sig", SvD ledarsidan 30 juli 2007
"Jag reste runt i de åtta tidigare kommunistländer som var först in i EU. Där fann jag ett Europa som har vuxit och fortsätter att växa rekordartat. Vi kan till och med lära oss av dem. Idag finns ett förändringstryck, en arbetsmoral och ett entreprenörskap av en helt annan kaliber än hos oss. Ett exempel är att en genomsnittlig arbetstagare i dessa länder, utslaget på ett år arbetar totalt 6,5 fler arbetsveckor än en svensk. De går till jobbet i ur och skur."
"I Estland och Lettland valdes reformregeringarna nyligen om"
Erik Zsiga intervjuad av Claes Arvidsson 16 juli 2007, "På spaning efter den tid som kommer"
"Det mesta tyder i stället på att den minskande sysselsättningen har att göra med hemmagjorda och strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden. Det är välkända problem. År efter år pekar världens företagare i World Economic Forums konkurrensindex ut höga och krångliga skatter och restriktiva regleringar på arbetsmarknaden som Sveriges stora politiska problem.
Problemen har kanske inte blivit större på senare år, men å andra sidan inte heller mindre. Däremot blir de alltmer märkbara i ett Europa där insikten växer (emellanåt motvilligt) om vikten av goda villkor förföretagande och arbete. Under våren har Österrike sänkt bolagsskatten från 34 till 25 procent. Detta för att möta konkurrensen från de nya medlemsländerna i EU, inte med låga löner - utan med lägre skatter. I Tyskland övervägs en sänkning av samma skatt från 25 till 19 procent.
Platta, låga inkomstskatter finns i nya EU-länder som Lettland och Slovakien och kommer inom några år att införas i Estland, Polen och Slovenien."
SvD, "Arbetslösheten är hemgjord", 16 juli 2005
"Estland har fria marknader, rättssäkerhet, platt skatt och stigande livskvalitet. Av nykomlingarna i EU är det Estland som brukar framhävas som landet med stark ekonomi."
http://blogg.svd.se/ledarbloggen?id=9752
"Bulgarien beslutade i slutet av juli om en enhetlig skattesats för inkomster som ska börja gälla vid årsskiftet. Även Makedonien ska gå samma väg, och Island har infört platt skatt i år. Jag har samtalat med Gunnar Hökmark, ledamot för moderaterna i Europaparlamentet, om vad Sverige kan lära av de länder som infört platt skatt och de möjligheter det skulle kunna innebära för Sverige.
Patrick Krassén: Vilket är det viktigaste skälet att gå mot platt skatt i Sverige?
Gunnar Hökmark: Vi måste bygga vår välfärd på mer och bättre forskning, design, produktutveckling, innovationer, system, tjänster och service. Och det gör den enskilde arbetstagaren eller entreprenören viktigare än någonsin."
"PK: Vilka är dina erfarenheter från arbetet i Europaparlamentet av plattskatteländerna i Europa?
GH: En viktig erfarenhet är att deras framgångar inte beror på någon konstlad skattedumpning. Tvärtom, det är snarare några av högskatteländerna som ägnar sig åt att manipulera skattesystemet för att locka till sig utländska investerare.
Estland växer fram som ett dynamiskt it-land och Slovakien som ett ledande biltillverkningsland med en även i övrigt dynamisk ekonomi."
Patrick Krassén, "Platt skatt gynnar den nya ekonomin", SvD 11 augusti 2007
NYHETSSIDORNA / FAKTA / ANALYS
"Svält i Lettland trots boom"
"Ett massivt polisuppbåd förhindrar att den högerdominerade regeringens folk måste löpa fysiskt gatlopp på sin väg in till budgetdebatten. Men de häcklas och buas
ut. 'Skäms!' skanderar ett tusental personer."
TT-rubrik 31 oktober 2007, artikeln publicerad i bland annat SvD (dock ej på nätet) och DN
"Inflationen i Lettland var i februari 16,5 procent. Det är en häpnadsväckande siffra för ett EU-land.
Inflationstakten stiger även i Estland och Litauen. Prisökningarna i Estland uppgick förra månaden till 11,3 procent.
Inte ens Litauen som har ansetts som den minst överhettade ekonomin i Baltikum kan tygla inflationen. Den uppgick till 10,5 procent i februari."
Fredric Braconier, "Skenande baltisk inflation", SvD N 11 mars 2008
"The main reasons for emigration [arbetskraftsinvandring från Lettland till Västeuropa] are low salaries, and a sense of hopelessness and lack of future vision. People leave for a short period of time, initially to earn money, but after having adapted to a new country many do not want to return."
Raita Karnite, Latvian Academy of Sciences, EIROnline report, 26 January 2006
"Data from the Latvian State Labour Inspectorate (Valsts Darba inspekcija, VDI) show that the number of accidents at workplaces is growing. In 2003, 39 workers died; in just eight months in 2004, 43 workers died; and in 2005, 53 workers died. Most of the fatalities are in the construction industry.
The most frequent cause of accidents is the violation of work safety requirements, most often experienced in the construction industry. The demand for construction in Latvia is high and the speed of work is rapidly rising. The desire to increase speed and cut costs leads towards an ongoing exploitation of workers and a careless attitude to work safety. A dangerous working environment is made worse, because workers are often exhausted and become inattentive. In addition, because they are under pressure to work quickly, they do not use protective devices, even when these are available."
EIROnline, "Accidents at work linked to minimal industrial relations in the construction industry", 2006
"In recent years Latvia has ranked either the worst or second-worst performer in
terms of workplace fatalities in Europe, at approximately six per 100,000 employees, approximately 50 percent above EU averages, while serious injury rates are spiralling, exacerbated by weak enforcement and low financial penalties for safety law violations"
Woolfson 2007 s 203
"Estonia has been a hotbed of freemarket thinking, home of the flat tax, deregulation and privatisation in a way that puts other ex-communist economies to shame. But as the financial hurricane in world markets whips up the seas on the eastern Baltic, it is clear that the many pluses of those policies are matched by minuses."
The Economist, "In the eye of a Baltic storm", 16 november 2008
"In sum, the predominant forms of wage-setting in the three countries [Estland, Lettland, Litauen] appear quite flexible … While such flexibility is advantageous for business, there can be a danger of abuse by less-scrupulous employers if the institutional framework is too weak. Some groups of low-skilled workers, notably in small private firms, are probably in a vulnerable position if their employers are tempted to reduce wage costs more than is legally allowed."
OECD (2003), Labour Market and Social Policies in the Baltic States, s 60
"For almost a year following the onset of financial turmoil in July 2007, ignited by the subprime crisis in the US, eastern Europe felt few effects. Growth held up extremely well, with the exceptions of Estonia and Latvia, which fell into recession some time ago after their home-made financial bubbles burst."
The Economist, "Eastern Europe's misery", 23 oktober 2008
"On the other hand, Latvia has succeeded in attracting FDI, as predicted by neoliberal theory, but it has gone into unproductive speculative sectors, such as real estate, along with some rather primitive production connected to the timber sector. This has been facilitated by the low tax environment, fuelling real estate speculation. The result saw Latvia with a current account deficit of 21 per cent GDP in 2006 and 26 per cent in 2007. The deficit on tradeables in Latvia in 2006 was an astounding 42 per cent of GDP (Standard and Poors). Moreover, Latvia’s economic 'success' has also been driven by banks, many Swedish, pumping huge sums of money into Latvia’s real estate market, along with Russian money seeking property to store oil and mineral wealth, and the impact of EU structural funds all working to inflate the economy. Property prices in 2006 were up 87 per cent over 2005, which saw similar increases over the past few years. The Baltic economies, but especially Latvia, are nothing more than asset bubbles inflated by foreign funds looking to capture speculative rents.”
“The do-nothing-pursue-the-“low road” strategy is simply the reflection of a conventional neoliberal doctrine that argues the market will “solve” all problems. Yet the conventional wisdom of business and political elites disguises deeper currents of opposition which although just beginning to emerge in parts of the old Europe, are also finding a first sympathetic echo in the New Europe. The haemorrhaging of society’s human resources through mass out-migration poses profound dilemmas for the future social development of post-communist societies such as Latvia and consideration of “the labour question” cannot be postponed indefinitely. The struggle will be to convince the peoples of the newly reconfigured Europe that an opportunity exists to pursue a very different trajectory of development to that which is currently being imposed upon them. What is at issue on this contested terrain of choice is two rather different economic and social models that now vie for political resonance in determining not just Latvia’s, but ultimately Europe’s future.”
Sommers & Woolfson 2008
Referenser
Besley, Tim och Torsten Persson. 2007. "The origins of state capacity". Paper, LSE och Stockholms universitet
Bohle, Dorotee & Béla Greskovits. 2007. "Capital, labor and the prospects for the European social model in the East". Working paper, Harvard University Center for European Studies
Crowley, Stephen. 2007.”East European Labor, the Varieties of Capitalism, and the Expansion of the EU”. Paper, Columbia University
Iversen, Torben. 2005. Capitalism and Democracy. Cambridge: CUP
Sommers, Jeffrey and Charles Woolfson. 2008. “Trajectories of Entropy and ‘the Labour Question’: The Political Economy of Post-Communist Migration in the New Europe”. Debatte: Journal of Contemporary Central and Eastern Europe, Vol. 16 No. 1, pp. 53-69
Woolfson, Charles. 2007. "Labour Standards and Migration in the New Europe: Post-Communist Legacies and Perspectives", European Journal of Industrial Relations
måndag 3 november 2008
Keynes på 80-talet: om att förklara ekonomisk politik
"Denna bok handlar om ekonomisk politik. Intresset för detta ämne brukar vara stort - inte minst inom arbetarrörelsen. De ekonomiska faktorerna - sysselsättningen, inkomsterna, skatterna, priserna - griper in och formar en betydande del av villkoren för den enskilda människans liv. De spelar också en väsentlig roll för politikens möjligheter på en rad olika områden. ... Det är därför naturligt att den politik som påverkar ekonomin är föremål för ett stort intresse och en ständig debatt. Samtidigt upplever emellertid många människor att debatten i ämnet är svår och teknisk. Politikerna och debattörerna använder svåra ord. Resonemangen är ofta abstrakta och krångliga. Under 1930-talet lyckades emellertid arbetarrörelsen att formulera ett mycket enkelt ekonomisk-politiskt budskap. Det gick ut på att det var möjligt att genom en expansiv ekonomisk politik skapa sysselsättning åt alla de människor som ville arbeta men som genom den krisartade utvecklingen kring 1930 förhindrades att göra detta."Carl-Johan Åberg, Keynes på 80-talet: Kan sysselsättningen räddas? (Tiden, 1981)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)