Hur ska man korrigera löneandelsdata för faktumet att kapitalister har arbetsinkomster?

De senaste tio - femton året har forskningsintresset för funktionell inkomstfördelning - fördelningen av nationalinkomsterna mellan arbetsinkomster och kapitalinkomster - ökat drastiskt. Forskare kan vara intresserade av denna av olika skäl - centralbanker kan vara intresserade av den för att de är oroliga för lönedriven inflation, makroekonomer kan vara intresserade av den som indikator för andra saker, osv. Men ett av intressena, kanske huvudintresset, är: säger denna fördelning något om relationerna mellan samhällsklasserna? Något om relationerna mellan arbetare och kapitalister?

Teori: kapitalistklass och arbetarklass; kapitalandel och löneandel
Liksom man i den mer sofistikerade klassdebatten alltid säger att "samhället är mer komplicerat än så", så gäller detta också i forskningen om funktionell inkomstfördelning. VD:ar och andra i ledande positioner, konstaterar man, får ut löner fastän de strukturellt snarast är allierade med kapitalistklassen. Därför kan en användning av löneandel/arbetets andel kontra kapitalandel rakt av missleda, om man vill kolla på klassrelationer. Den keynesianske nationalekonomen Alan Krueger skriver att  "to assess the division of rents between workers and firms economists would probably prefer to exclude the compensation of corporate officers from labor income." (Krueger 1999, s 2)

De marxistiska ekonomerna Gerard Dumenil och Dominique Levy (2011) håller med Krueger . I en intervju förklarar de sig så här:

"the rise of the share of upper wages within total income appears as new trend of crucial importance. In the United States, no overall decline of the share of wages is observed. Thus the rising share of upper wages mirrors the distinct dynamics of this category of wages (not exclusively very high wages). It is not possible to approach these trends in terms of fractions of surplus-value and value of the labor power, considering all wages globally. The bipolar approach no longer matches the features of contemporary capitalism. Three components must be distinguished: (1) profits, whose share in total income grew; (2) upper wages, whose share also increased; and (3) the wages of the great mass of wage-earners, whose share diminished.
Marxism can only gain from such an updating of its social framework." (http://www.jourdan.ens.fr/levy/dle2011d.htm)

Hur kan man då korrigera för löneandelens klass-problem ?



Applicerat: räkna bort toppercentil eller så (Buchele och Christiansen, Kristal, Trott)
Det enda sätt som jag hittat är att man använder toppinkomstdata för att räkna bort någon fraktion av löneandelen från löneandelen och istället tillföra den fraktionen till kapitalandelen. I applicerat arbete har detta gjorts av nationalekonomerna Robert Buchele och Jens Christiansen i en studie av löneandelens utveckling i USA sedan 1960-talet. De förklarar sig så här:

"this series fluctuating around 70%, with a weakly discernable decline from a peak of 75% in the early 1970s to 69% in 2005. We believe that this measure understates the decline in labor’s share due to the rapid growth of top executive salaries, bonus payments, and stock options in the past 25 years and their treatment as wage and salary income in the NIPA.
These payments go overwhelmingly to corporate executives who occupy a position closer to capital than labor in the social relations of the firm. These managers control the firm’s capital, acting as representatives of its owners, and their compensation is designed to align their interests with the owners. We (perhaps, somewhat arbitrarily) identify the share of the top 0.5% of wage and salary income as payments to corporate officers on the basis of their ‘proximity to capital.’" (min fetning)

De tar alltså bort den översta halvprocenten, vilket de gör med data från Piketty och Saez (2003). Också Andrew Glyn (2009) räknar i sin studie av USA bort toppercentilen och jobbar med en "bottom 99% labour share". Både Buchele och Christiansen och Glyn sysslar dock bara med USA, medan jag är mer intresserad av studier med flera länder.

En preliminär sådan har gjorts av den australiensiske ekonomen Declan Trott (2009) som resonerar så här:

"Top wages may include incomes that should more properly be classed as accruing to capital. We may very broadly say that the Anglo countries have seen a greater rises in inequality and smaller falls in the wage share when compared with Europe (except Denmark) and Japan. It is well known that these are also the countries where the trend towards increasing CEO pay has been the strongest. There are also other differences in their economic systems: a greater reliance on financial markets, more dispersed shareholding, and more lawyers. If one sees
the income of these sectors (which is measured as accruing to the labour share) as being substantially rents extracted from the capital share, one may have a partial explanation: in marginal product terms there should have been a shift from labour to capital everywhere, but in the Anglosphere a large part of this has been captured by capital’s highest paid servants.

A crude way of measuring the possible magnitude of this effect is with a bottom 99% labour share, as is done by Glyn (2009) for the US. Subtracting the top 1% of labour incomes from the wage share gives a more accurate picture of the share of the mass of the workforce in the national product." (min fetning)

Han använder data från Andrew Leigh (2007), snarare än Piketty och Saez. Mycket av Leighs data kommer dock från Atkinson, Piketty och Saez eller folk som de samarbetat med. Detta är data för tretton länder från 1970 till olika år i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.

 Sociologen Tali Kristal använder sig i en robustness check-regression i sin studie i American Sociological Review år 2010 av ett alternativt mått för beroende variabel, som hon kallar "workers' share" och som är löneandelen minus toppercentilen. Hon motiverar detta (s 754) med förekomsten av "workers whose interests may be more aligned with capitalists than with workers", och får fram data för 13 länder mellan 1961 och 2000. Data kommer från Piketty och Saez (2003). Jämfört med sina vanliga regressioner, på den icke klass-adjusterade löneandelen, så tappar hon Österrike, Belgien och Danmark helt, och blir även av med vissa år för Australien (2003 till 2005), Kanada (2001 till 2005), Finland (2005), Tyskland (1999 till 2005), Irland (1960 till 1974, 2001 till 2005), Italien (1960 till 1973), och Nederländerna (2000 till 2005) (fotnot 14, s 760).

Slutsatser
Summa summarum kan vi alltså säga att det gjorts fyra studier med klass-korrigeringen av löneandelsmåttet: två på USA, av Buchele och Christiansen respektive Glyn, samt två med paneldata, av Trott respektive Kristal. Min känsla är dock att det finns mer att göra på det här fältet.



Referenser
Robert Buchele och Jens Christiansen, "Globalization and the Declining Share of Labor Income in the United States", paper presenterat på The 28th International Working Party on Labor Market Segmentation, Aix-en-Provence, France, July 5-7, 2007
Andrew Glyn, "Functional Distribution and Inequality", i Wiemer Salverda, Brian Nolan och Timothy Smeeding (red) Oxford Handbook of Economic Inequality (Oxford University Press, 2009)
Piketty, Thomas and Emmanuel Saez. 2003. “Income Inequality and the United States, 1913-1998.” The Quarterly Journal of Economics 118 (1).
Eckhard Hein, "Distribution, ‗Financialisation‘ and the Financial and Economic Crisis: Implications for Post-Crisis Economic Policies", paper för konferensen Stabilising an Unequal Economy? Public Debt, Financial Regulation, and Income Distribution, 29–30 oktober 2010, Berlin
Tali Kristal, "Good Times, Bad Times: Postwar Labor‘s Share of National Income in Capitalist Democracies", American Sociological Review oktober 2010
Alan Krueger, "Measuring Labor‘s Share", NBER Working Paper No. 7006, mars 1999
Andrew Leigh, "How Closely Do Top Income Shares Track Other Measures of Economic Inequality?" (pdf), The Economic Journal, 2007
Declan Trott, "Wage Shares and Wage Inequality: A Puzzle", paper, Australian National University School of Economics, 2009