"In the words of Antonio Gramsci, the difference between east and west was that, 'in the East, the state was everything, civil society was primitive and unmoulded; in the West, there was a balanced relationship between the state and civil society and when the state trembled the robust structure of civil society was visible.' [cit ur Dyson 1980]Också bland andra Charles Tilly och Francis Castles (1973) har betonat det specifika i Sveriges fria och självägande bondeklass. Forskare har också dragit långsiktiga path dependence-slutsatser utifrån detta faktum: "Lawrence and Spybey emphasize the far-reaching importance of the Swedish peasantry's relation to the state: 'It is difficult to avoid the impression that this was a solid foundation for the high level of involvement in and enthusiasm for government, engendering an ingrained respect for the law for which Sweden has become so renowned.'" Sverige var den enda enade stat i Europa där bönderna var representerade i parlamentet (s 207).
The most problematic aspect of this distinction between western and eastern paths is that it links the standing of the cities with the concentration of landholding in a specific way. Yet a certain Scandinavian country did not exhibit this linkage, as Rokkan noted in his study of Anderson's The Lineages of the Absolutist State. Sweden was in fact a 'hybrid.' According to Perry Anderson, 'eastern' and 'western' patterns coexisted there: the weak towns represented the 'eastern' antiliberal element, while the free peasantry constituted the 'western' component. 'Swedish Absolutism, by contrast, was built on a base that was unique, because ... it combined free peasants and nugatory towns: in other words, a set of two ''contradictory'' variables running across the master-division of the continent.' [cit ur Anderson 1974]" (s 206)
I Sverige var den militära och politiska eliten nära sammantvinnade; inte så i Danmark som stack ut i Europa genom att ha ett militärväsende som var en separat maktfaktor (s 208f). Avmilitäriserandet av den svenska staten och svenska samhället var enligt Gunnar Artéus inte klart förrän 1920 (s 209). Under frihetstiden 1720-72 gick utvecklingen mot en modernare stat långsamt. Den aristokratiska dominansen av politik och stat förhindrade meritokratisk rekrytering (210). Försäljningar av offentliga tjänster var mycket vanligare i Sverige än i Danmark under 1700- och 1800-talen. Enligt Knudsen och Rothstein förbyttes inte ett aristokratiskt ethos till ett byråkratiskt ethos förrän på 1860-talet (211). Den danska staten hade en starkare klassbas i bourgeoisin och var mer autonom, men också avlägsen, från samhället (ibid).
Sverige en modern demokrati, men "one still marked by strong corporatist features"; "Organized capitalism soon replaced the society of estates" (s 212). 1903 etablerades korporatistiska arbetsförmedlingar -- halva styrelsen från facket, halva från arbetsgivarna, en oberoende ordförande. Också korporatistisk administration av den nya välfärdspolitiken utvecklades från 1912 och framåt:
"By 1920, a number of corporatist agencies, including the National Pensions Board, the National Industrial Injuries Insurance Court, and the Labor Council, had been institutionalized, all without occasioning real conflict. Each of these agencies addressed the labor market or the social dimension of 'the working class question.' The unique character and strength of Swedish labor market policy and administration after the second world war can be explained in part by the specific institutional features attending its beginnings. Three different types of corporatist institutions had been formed: advisory committees, true decision-making boards, and court-like agencies.Sverige hade inte starka liberala reformförespråkare på det sätt som Danmark hade, menar Knudsen och Rothstein, och den liberala traditionen har överhuvudtaget sedan 1800-talet varit starkare i vår sydliga granne (s 216).
It is important to note that this antiliberal corporatism predated the Social Democrats' rise to dominancei n Swedish politics." (s 213)
Det finns alltså flera långa linjer i Knudsen och Rothsteins analys. En är liberalismens starkare ställning i Danmark; än ännu långsiktigare och beständig linje är svenskarnas i ett jämförande perspektiv höga tilltro till staten. Ett exempel på en konsekvens av detta som Knudsen och Rothstein tar upp är att den aktiva arbetsmarknadspolitiken varit särskilt effektiv i Sverige: "a unique advantage enjoyed by the Swedish labor market administration lies in the willingness of Swedes to accept the corporatist state as legitimate and to accept what the labor market authorities tell them to do." (s 217)
Referenser
Perry Anderson, Lineages of the Absolutist State (London: NLB, 1974).
Francis G. Castles, "Barrington Moore's Thesis and Swedish Political Development," Government and Opposition, 8 (1973).
Kenneth Dyson, The State Tradition in Western Europe (Oxford: Martin Robertson, 1980).
Tim Knudsen och Bo Rothstein, "State Building in Scandinavia", Comparative Politics januari 1994.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar