fredag 6 juli 2012

Facket i Storbritannien och utstationerade arbetare

Arbetsmarknadsforskarna Ian Fitzgerald och Jane Hardy studerar i artikeln "‘Thinking Outside the Box’?" från 2010 de brittiska fackens strategier vis-a-vis utstationerade arbetare från EU. De har gjort 26 stycken intervjuer med fackliga funktionärer på lokal, regional och nationell nivå, funktionärer från konfederationen TUC och från tre av dess förbund: the Bakers, Food and Allied Workers Union (BFAWU), Transport and General Workers-sektionen inom GMB, och USDAW (s 132). Dessa tre förbund valdes för att de är aktiva i sektorer där många utstationerade arbetare eller migrantarbetare i allmänhet är verksamma.

Litteraturöversikt
Fitzgerald och Hardy menar att det finns fyra stycken litteraturer som är relevanta för deras analys. Den första handlar om fackföreningar och migrantarbetare. Den andra handlar om facken och otypiska arbetare; "the literature on organizing contingent workers offers useful insights as A8 migrant workers have been part of the drive to a flexible labour market, particularly evident in the widespread use of employment agencies" (s 134). Den tredje är diskussionen om "community unionism". Den fjärde är frågan om "skala" i facklig aktivitet; detta verkar geografiskt och rätt flummigt. Jag är mest intresserad av de första två. Om de val som facken har att göra vis-a-vis migrantarbetare så citerar de en modern klassiker i genren:
"Penninx and Roosblad (2000) suggest that trade unions have three main dilemmas when dealing with immigrant workers. In the first instance, unions have a choice of whether to resist migration, for example, by demanding quotas, or to engage with it by trying to influence policies. Second, on the arrival of migrant workers, trade unions face the dilemma of whether to seek to recruit and organize them or simply ignore their presence, which may be possible if these workers are geographically and occupationally segmented. Finally, if immigrants are recruited, questions are raised as to how far additional resources should be used to integrate these workers into union structures and support their special needs." (s 133)
Också för facken och atypiska arbetare finns det en typologi, denna gång med fem stycken möjliga strategier: "Heery and Abbott (2000) suggest that there are five trade union responses to contingent workers: exclusion, servicing, partnership, dialogue and mobilization". (s 134)

Findings
TUC uppmanade år 2005 förbunden att söka pengar från TUC Development Fund för att genomföra projekt med migrantarbetare, och framför allt från de nya medlemsstaterna (s 137). År 2006 kom TUC-rapporten 'Organising Migrant Workers: A National Strategy'. Senare har TUC skiftat till att inkludera migrantarbetare i sin "vulnerable workers"-strategi. En funktionär på TUC förklarar att det är bra för relationen till medlemmarna att förklara att man inte betonar utländska arbetare särskilt, utan bryr sig lika mycket om alla med prekära anställningar: "I think it is important to identify that we support vulnerable workers everywhere. . . . For us politically, with a small p, it sends out a message that we are interested in all workers, not just those from abroad." (s 138)

Ännu en typologi kommer när Fitzgerald och Hardy förklarar fackens arbete med migrantarbetare:
"The recruitment and organization of A8 migrant workers raised three sets of interrelated challenges. The first challenge was to locate and recruit migrant workers, often employed in non-unionized workplaces or employed by agencies. Once target groups of workers have been identified, strategies need to be formulated to persuade migrant workers that joining a union was in their interests. The second challenge was how to move members from passive membership to self-organization and activism to create sustainable memberships and branches. The third issue was policy development, with regard to how far there was a need for specific policies to meet particular migrant workers concerns once they had been recruited." (s 139)
Hur mycket pengar facken satsat på att rekrytera EU-arbetare är oklart, eftersom mycket av satsningarna är i projekt på "vulnerable workers". Facken vet inte heller hur många EU-arbetare de har rekryterat eftersom de inte räknar dessa separat (s 139). Jag har i tidigare blogginlägg om denna forskning konstaterat att ett viktigt strategival för facket är om man ska organisera migrantarbetare eller inte (jfr Kahmann 2006, Lillie 2012, Eldring et al 2012). I Storbritannien verkar det inte ha funnits någon diskussion: man har valt organiseringsmodellen, samma organiseringsmodell som den vidare litteraturen om facklig förnyelse har pekat på: "This transformation of membership from being passively serviced to activity and self-organization (Carter 2006; Gall 2006; Heery et al. 2000a,b) was a key issue for trade unions." (s 140) Inom förbundet GMB har man startat särskilda avdelningar för polska arbetare. Facken har också bildat allianser med lokala NGOs, religiösa organisationer och invandrarföreningar, framför allt polska (s 142).

Huvudslutsatsen i Fitzgerald och Hardys artikel är att alla de undersökta fackförbunden valt att inkludera och organisera EU-migrantarbetarna, men att det finns skillnader i hur detta görs. De skriver:
"All of the case-study unions had adopted strategies and policies of inclusion, which were set in the wider context of an organizing culture and broadening the concept of trade unionism." (s 145)


Referenser
Ian Fitzgerald and Jane Hardy, "‘Thinking Outside the Box’? Trade Union Organizing Strategies and Polish Migrant Workers in the United Kingdom", British Journal of Industrial Relations 2010
Heery, E and Abbott, B. (2000). ‘Trade unions and the insecure workforce’. In E. Heery and J. Salmon (eds.), The Insecure Workforce. London: Routledge, pp. 155–80
Penninx, R. and Roosblad, J. (eds.) (2000). Trade Unions, Immigration, and Immigrants in Europe, 1960–93. Oxford: Berghahn Books

Inga kommentarer: