Kyrkfolk och välfärdsstaten i Danmark

"Grundtvig, who also was a member of parliament, was not alone with his view 

that public social assistance broke with "the natural relation" where receiving 

and contributing were based on voluntariness, gratitude, and willingness."
Petersen och Petersen, s. 914.

Religion, säger historikerna Klaus Petersen och Jørn Henrik Petersen i en artikel från 2013, har inte uppmärksammats särskilt mycket som en faktor i den internationella välfärdsstatsforskningen -- faktum är att de vill beteckna den som "blind to religion". (Jfr Manow 2003.) Den "kulturella vändningen" har ökat intresset för religion, men då har välfärdsstaten mest diskuterats i relation till katolicismen i södra Europa. Och: "Most recently, historians and church historians have launched a discussion on the Lutheran Nordic welfare state, but so far this discussion has not analyzed empirically the role of the church in the golden age of the welfare state." (s. 904) Som exempel på historiker som talar om en lutheransk välfärdsstat i Norden, med referenser till Webers klassiska argument om protestantismens särdrag, nämner de Tim Knudsen, Henrik Stenius, Pirjo Markkola och Uffe Ostergaard. Petersen och Petersen gör en väldigt viktig poäng i relation till denna litteratur:

"To a great extent, these explanations are at a high level of abstraction, and tend to focus on a historical period prior to the emergence of the modern Danish welfare state. They are of so general a nature that it is difficult to determine how and on what basis the argument could be falsified." (s. 906)*

P och P påpekar också att denna typ av forskning har "developed more or less anachronistic arguments". (s. 937) Sociologen Sigrun Kahl har försökt att utarbeta en mer stringent kausal analys av hur religionen påverkar välfärdsstaten. Petersen och Petersen citerar hennes kapitel i den inflytelserika antologin Religion, Class Coalitions and Welfare States (red. van Kersbergen och Manow) från 2009:

" Religion has influenced welfare state development by structuring the way actors construct what is a problem and which solutions are considered good and just, because, once "elected," these values are part of countries' institutional traditions. The repertoire of what was considered possible, just and efficient in a given historical situation comes from the past, and elective affinities guide the political decision about reform. ... In short, a (but not the) reason that construals of "good" solutions to social policy problems differ is that institutional traditions are embedded in different cultures." (cit. 907)

Men P och P pekar på att det finns problem med att överföra Kahls argument till nordiska förhållanden oc hse välfärdsstatne som ett "child of evangelical-Lutheran thinking". Ett, det oklart ifall det verkligen finns en "faith-conditioned social doctrine" i lutheranismen. Katolicismen har en officiell text-korpus som definierar vad den officiella hållningen är i sociala frågor, men lutheranismen har ingen sådan, och den danska kyrkan har ingen synod som slår fast principer i sociala frågor. Forskare som försökt utläsa en social doktrin ur Luthers egna texter (Dag Thorkildsen i Sörensen och Stråth 1997; Svend Andersen 2006) får problem eftersom texterna är så inbäddade i en 1500-talskontext. Två, definitionen av "välfärdsstat" är undflyende. Forskarna i den tradition som vill spåra 1900-talets välfärdsstater tillbaka till Luther kollar sällan själva på utvecklingen efter 1890-talet.

Petersen och Petersen angriper frågan om relationen mellan religion och välfärdsstat på ett annat sätt. De fokuserar på perioden när religiöst tänkande och välfärdspolitik "actually encountered each other", på 1950-60-talen när Danmark utveclades till en "modern welfare state in the classic social political meaning of the word." (s. 908) Hur reagerade danska kyrkan och danskt "kyrkfolk" på detta? Tidigare studier av kyrkliga och "welfarism" i Storbritannien, norge och Sverige visar en grad av skepsis. (ER Norman, Church and Society in England, 1976; Aud V. Tonnesen, "Et trvgt og godt hjem for alle"? Kirkelederes kritikk av velferdsstaten etter 1945, 2000; Mathhew Grimley, Citizenship, Community and the Church of England, 2004; Karin Anderson, "The Church as a Nation? The Role of Religion in the Development of the Swedish Welfare State," 2009). Petersen och Petersen gör den rimliga poängen: "If the welfare state was indeed a child of Lutheran Christian preaching, one would expect "church people" to have had a more positive reaction than the population in general."

Som indikatorer på kyrkans och kyrkfolkets attityder studerar de fyra inriktningar i kyrkan. (1) Den Indre Mission, som sedan 1800-talets slut varit engagerad i socialt arbete. (2) Den Karl Barth-inspirerade mer kritiskt teologiska inriktningen kring tidskriften Tidehverv. (3) Grundtvigianismen. Och (4) kyrkans filantropi och socialt arbete. De undersöker också vissa ledande individer. (s. 909) I sin historiska diskussion diskuterar de Grundtvigianismen som en "ljus kristendom" i kontrast till den Inre missionens "mörka kristendom" mer associerad med konservatismen medan Grundvigianismen blev mer associerad med det liberala bondepartiet Venstre. (s. 912) Delningen mellan de två linjerna ledde också till bildningen av en centristisk tredje retning 1904, ett försök att ta en mellanposition. Denna blev dock aldrig så viktig som de två föregngarna. Tidehverv grundades 1926 som ett intellektuellt ungdomsuppror i den kristna studentorganisationen. Man ville skilja mer absolut mellan Gud och människa och menade att människan är en syndare som bara kan hoppas på Guds nåd. Detta till skillnad från Grundtvig och IM som betonade individens egen agens och arbete för nåd och frälsning. (s. 913)

Begreppet "välfärdsstat" slog igenm i den danska debatten vid 1950-talets början. Då användes det mest av folk som var kritiska: av liberalt ekonomiska skäl (en välfärdsstat kommer öka skatterna vilket kommer ge negativa effekter), eller av moraliska skäl (välfärdsstaten som hot mot individen och civilsamhället), eller av marxistiska skäl (välfärdsstaten som den härskande klassens instrument). De som talade för en "välfärdsstat" var framför allt Socialdemokraterna och Det radikale Venstre. (s. 916-7) I Norge tryckte den kristna tidningen Vårt Land redan 1948 en ledare med rubriken "Välfärdsstaten", och argumenterade för att rättigheter och rättisa inte kan ersätta medlidandet. 1951 hävdade den norska teologen Olav Valen-Sendstad att välfärdsstaten var en "social trygghetsstat" som vilade på materialistiska principer vilket var okej men att den behövde ett ankar i kristna värderingar. Frihet, jämlikhet och broderskap räckte inte som värderingar för samhället. (s. 918) I början av 50-talet började danska präster och teologer debattera välfärdsstaten, inte minst influerade av den norska diskussionen. Kyrkoherde Svend Lerfeldt, en känd expert på Luther, skrev 1952 i sockentidningen för Helligåndskirken i Köpenhamn att:

"One can clearly make out the contours of a state where people are degraded into being a workforce that is directed as desired, as if one were dealing with cattle—without taking into account if the individual becomes rootless or is ruined physically and mentally. It calls itself the welfare state, but there is good reason to ask if the modem state is not becoming a threat to human welfare. If, in its belief in itself, it is not placing itself on God's throne." (cit. 922)

Folkhögskolerektorn, teologen och historikern Paul Holt, som också aspirerade på att bli kristdemokratisk politiker influerad av kontinenten, debatterade också välfärdsstaten på 1950-talet.

I slutsatserna menar P och P att:

"In his Hannover speech about the church and the welfare state, Berggrav stressed that "Lutherans are a many-headed company."103 This is confirmed by several contributions made by Danish church people to the welfare state debate from 1945 onward. As in the general welfare state discussion, the critical voices predominate, but there are also those who do not fear the welfare state, and may even see it as a positive development. Overall, the picture is characterized by just as many different attitudes and evaluations as in the rest of the population." (s. 938)

Det fanns ingen "luthersk välfärdsdoktrin" och det som påverkade kyrkliga effekter på välfärdsstatens utveckling var mer kontingenta frågor om politiskt koalitionsbyggande.

Referens
Klaus Petersen och Jørn Henrik Petersen (2013) "The Good, the Bad, or the Godless Society?: Danish "Church People" and the Modern Welfare State", Church History, 82 (4), pp. 904-940.
Fotnot
* De pekar på att Peter Baldwin gjort samma argument i "Riding the Subways of Gemeinschaft," Acta Sociologica 41 (1998).