Ekonomiska effekter av avskaffandet av träldomen i Ryssland

År 1861 avskaffades träldomen i Ryssland. Vad hade det för ekonomiska effekter? Nationalekonomerna Andrei Markevich (New Economic School, Moskva) och Ekaterina Zhuravskaya (Paris School of Economics) menar i introduktionen till en artikel från 2018 att forskare inte är helt eniga om vad slaveri och träldom har för ekonomiska implikationer. De flesta -- t ex North och Thomas (1973), Acemoglu och Robinson (2012), Ogilvie (2013) -- menar att det ofria arbetet leder till en ineffektivt användning av arbetskraften. I den US-amerikanska kontexten har däremot Robert Fogel (1989; även Atack och Passell 1994) i en klassisk men kontroversiell analys hävdat att slaveriet var ekonomiskt effektivt (vilket givetvis inte motsäger att det var moraliskt vidrigt). Markevich och Zhuravskaya fortsätter litteraturöversikten så här:

"Slave labor in the United States around the mid-nineteenth century was more efficient at producing cotton than free labor in the West Indies, Brazil, India, and Egypt (e.g., Fogel and Engerman 1974; Olmstead and Rhode 2008).3 Haiti of the eighteenth century, with production based predominantly on slave labor, was the most prosperous colony in the Americas; however, after the war of independence, it did not retain its prosperity (e.g., Girard 2005). Similarly, some recent studies (i.e., Cerman 2012 and Stanziani 2014a) present serfdom in Eastern Europe as a dynamic institution sustaining a considerable rate of economic growth." (s. 1075)

I europeiska Ryssland avskaffades träldomen 1861 efter chocken med förlusten av Krimkriget (1853-56). Avskaffandet skedde i två steg: först befrielsen av trälarna, sedan jordreform. Markevich och  Zhuravskaya menar att reformen främjade produktiviteten i jordbruket, industrialisering, och gav mer välmående bönder. Deras analytiska strategi är att studera dessa utfall på provinsnivå, relaterat till de olika graderna av träldom (före 1861) i de olika provinserna. Kartan nedan visar att träldom framför allt var dominant i västra och centrala Ryssland nära Moskva. I hela europeiska Ryssland utgjorde trälarna 43 procent av den rurala befolkninegn år 1858. Den fria befolkningen var mest kronobönder och lantarbetare. Andelen trälar varierade från 0,1 procent i provinsen Archangelsk till 83 procent i provinsen Mogilev (idag i östra Ukraina). (s. 1076)

Före 1861 års reform var jordbruksproduktiviteten (definierat som korntal, alltså avkastning spannmål per sådd) lägre i provinser med mer träldom. Denna produktivitet ökade med 16 procent genom reformen; effekten drevs av befriandet av trälarna, inte av jordreformen. De är inga fans av bondekommunerna som skapades efter 1861. (s. 1077)

Referens

Andrei Markevich och Ekaterina Zhuravskaya (2018) "The economic effects of the abolition of serfdom: Evidence from the Russian Empire", American Economic Review 108: 1074-1117. Läs här.