Demokratiseringens negativa effekter på aktiemarknaden: Tyskland 1909

Allmän och jämlik rösträtt infördes i europeiska länder successivt ca 1880-1950 under press från samhällsstrukturens lägre skikt: när hotet om revolution om ingen reform gjordes blev trovärdigt, fick samhällets traditionella eliter, kungahusen, adeln och kapitalägarna, ge med sig och gå med på valreform för att inte riskera att bli av med alltihopa. Denna process har studerats av Stephens (1989, i polemik med Barrington Moores fokus på borgerligheten som pro-demokratisk kraft), Acemoglu och Robinson (2000), Toke Aidt, Ziblatt (2008) om Preussen, Bronner och Skorge (2014)  om Norge, med flera.

Men vad hände då med kapitalet när rösträtten utvidgades? Det utforskar ekonomisk-historikern Sibylle Lehmann-Hasemeyer (U Hohenheim) med medarbetare i en studie i Journal of Economic History 2014, via två rösträttsreformer i kungariket Sachsen, 1896 och 1909. 1896 genomfördes en starkt begränsad rösträtt medan 1909 års reform var mer demokratisk. De skildrar Sachsen runt 1900 som ett socialt och politiskt starkt polariserat samhälle, med socialdemokraterna och arbetarrörelsen på den ena sidan och en konservativ-liberal kartell på den andra. Mellan 1867 och 1896 hade alla män över 25 år som betalade minst 1 taler (efter 1873 3 marks) i förmögenhetsskatt rösträtt; detta motsvarade ungefär 14 procent av alla vuxna män. Inte desto mindre växte socialdemokraternas politiska representation, och som svar på detta begränsades rösträtten 1896 ytterligare (s 1144) 1909 genomfördes däremot en breddning av rösträtten, och dessa två reformer i olika riktningar möjliggör därför för Lehmann-Hasemayer och medförfattare att studera effekterna av demokratisering på börsen i Berlin, alltså aktiekurserna, som en indikator på kapitalets välmående. Och de finner att reformen i demokratiserande riktning 1909 sänkte börsens värde. De länkar kapitalägarnas fientlighet till demokratin till detta ekonomiska intresse:

"for capital owners the possible negative effects seemed to outweigh possible positive effects of democratization. This is the first time that it has been possible to provide quantitative evidence for such antidemocratic sentiments." 

Och i slutsatserna:

"we tested whether events associated with an extension of the suffrage lead to negative returns on the stock market and vice versa, indicating that capital owners and investors believed that the negative effects of democratization would outweigh its positive effects. And indeed, we do find support for this hypothesis, especially after the election in 1909. Howeer, we als ofind evidence that investors feared a revolution and riots as a response to the new law and the losses of the Social Democrats in 1897. In general, it seems that investors supported more participation of the middle and working class, possibly for reasons of political stability, but opposed it if they felt this infleunce became too large." (s 1163)

Referens 
Sibylle Lehmann-Hasemeyer, Philipp Hauber och Alexander Opitz (2014) "The Political Stock Market in the German Kaiserreich — Do Markets Punish the Extension of the Suffrage to the Benefit of the Working Class? Evidence from Saxony", Journal of Eocnomic History.